Auditors have a big role in society. The question of auditor independence has been debated frequently after the financial crisis. Long auditor tenure with clients has both advantages and disadvantages so the question is hard to solve. One of the traits that are encouraged with auditors is professional skepticism. An important part of professional skepticism is the personal skepticism of the auditor. The purpose of this dissertation is to investigate if a high professional skepticism can increase auditor independence by increasing profession identification and decreasing client identification. Earlier research in Social Identity Theory has shown that client identification is negatively related to auditor independence and that profession identification is positively related to auditor independence. A quantitative method is used in this dissertation. A survey was sent to 1000 qualified Swedish auditor. 273 of those replied. The material was statistically analyzed to test the different hypothesis in the dissertation. Our survey showed that professional skepticism has no relation to client- and profession identification. There is however a weak positive relation between professional skepticism and auditor independence. The conclusion is that more research is needed to investigate if auditor independence really is affected by the auditor ’s professional skepticism. / Revisorer har en stor roll i dagens samhälle. Efter finanskrisen har frågan om revisorns oberoende diskuterats flitigt. Det finns både för- och nackdelar med att en revisor varit länge på ett företag och därför är frågan svårlöst. En av egenskaperna som uppmuntras hos en revisor är professionell skepticism. En viktig del av den professionella skepticismen är revisorns personliga skepticism. Syftet med den här uppsatsen är att påvisa att en hög professionell skepticism hos revisorer kan motverka vissa oberoenderelaterade problem. Mer specifikt undersöks den professionella skepticismens påverkan på revisorns identifikation med klienten och med den egna professionen. Tidigare forskning inom Social Identity Theory har visat att identifikation med klienten är negativt relaterat till oberoende och att identifikation med den egna professionen är positivt relaterat till oberoende. I uppsatsen används en kvantitativ metod. En enkät skickades till 1000 kvalificerade svenska revisorer varav 273 svarade. Detta material analyserades statistiskt för att pröva hypoteserna i uppsatsen. Undersökning visar att professionell skepticism inte har någon påverkan på klient- och professionsidentifikation hos revisorn. Det finns däremot en svag positiv relation mellan professionell skepticism och revisorns oberoende. Slutsatsen blir därför att mer forskning behövs för att undersöka om revisorns oberoende faktiskt påverkas av revisorns professionella skepticism.

Relationsmarknadsföring används allt mer av revisorer för att behålla klienter. Eftersom relationsmarknadsföring kan leda till vänskap och eftersom vänskap försvårar revisorns oberoende kan detta påverka hur revisorsyrket uppfattas. För bland annat kreditgivare är det viktigt att redovisningen fått en opartisk granskning och om inte ett oberoende föreligger kan detta potentiellt bli ett problem. Syftet med denna studie var att se om kreditgivare tror att revisorernas relationsmarknadsföring kan resultera i ett uppfattat försvagat oberoende. I den teoretiska referensramen tas olika teorier upp som hänger ihop med revision. Bland annat talas det om tankesättet profession-independence; uppfattningen om revisorers förmåga att arbeta oberoende. Metoden som användes var kvalitativ. Totalt sex professionella kreditgivare intervjuades, i sex separata intervjuer. Intervjuerna var öppna och semistrukturerade, de spelades in på diktafoner och renskrevs efteråt. Empirin visade att nästan alla kreditgivare hade samma uppfattning, att relationsmarknadsföringen inte är ett hot mot oberoendet. Det fanns flera faktorer som gav kreditgivarna förtroende för revisorerna och detta förtroende var så starkt att de inte trodde relationsmarknadsföringen skulle orsaka problem. Analysen som gjordes av inhämtade data är att de intervjuade kreditgivarna ser revisionen som försäkran, samt att relationsmarknadsföringen inte tros leda till förstört oberoende eftersom den vänskap som relationsmarknadsföringen kan generera inte tros ha effekter på oberoendet. Svaren från de intervjuade förknippades med tidigare teorier, inkluderandes teori kring revisionsarenan, och studien finner potential till möjlig utveckling av befintlig teori. Slutsatsen var att det framkommit indikationer på att relationsmarknadsföring inte kommer att skada revisorernas profession-independence och att detta går att härleda till tre faktorer: Upplevda mekanismer som förhindrar beroendeställning, Goda erfarenheter av revisorer och Eget behov av att agera i oberoende projiceras på revisorerna. Ytterligare förslag till framtida forskning presenterades.

Revisorns oberoende är ett aktuellt och omtalat ämne som har varit grund för ett flertal diskussioner genom åren. Skandaler har bidragit till ett minskat förtroende samt förändringar i revisionsvärlden. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorns oberoende framställs i affärstidskrifter med hjälp av diskursanalys. Diskursanalysen är genomförd med stöd av Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Analysen utgår ifrån 40 artiklar från affärstidskrifterna Tidningen Balans och Dagens Industri mellan åren 2014 - 2018. De identifierade diskurserna är förändring, förtroende samt skandaler och turbulens. Diskurserna analyserades utifrån textdimensionen, den diskursiva praktikens dimension samt den sociala praktikens dimension. I textdimensionen ligger fokus på texternas modalitet och transitivitet. Den diskursiva praktikens dimension fokuserar på textens producering och konsumtion. I denna dimension analyseras huruvida texterna grundar sig på andra texter samt om det sker en reproduktion av det redan bestående. I den sociala praktikens dimension krävs ytterligare teorier för att kunna sätta empirin i bredare sociala sammanhang, detta görs genom att koppla empirin till teorier om revisorns oberoende. Avslutningsvis, för att svara på studiens syfte, visar resultatet av analysen att framställningen kring revisorns oberoende diskuteras med en negativ ton samt följer ett mönster av upprepning. / Auditor independence is a current and relevant topic that has been discussed several times through the years. Scandals have contributed to reduced confidence and changes in the audit world. The purpose of this study is to create an understanding about how auditor independence is portrayed in business magazines by using discourse analysis. The discourse analysis is implemented with support from Fairclough's three-dimensional framework. The analysis is based on 40 articles from the business magazines Tidningen Balans and Dagens Industri, between the years 2014-2018. The identified discourses in this analysis are change, trust and scandals and turbulence. The discourses were analyzed by the text dimension, dimension of discursive practice and dimension of social practice. The text-dimension focuses on the formal characteristics of the text with primary focus on modality and transitivity. The discursive practice dimension is focused on the production and consumption of the text. In this dimension, it is analyzed whether the texts are based on other texts and whether there is a reproduction of the already existing. In the dimension of social practice additional theories are needed to put the empirical data in broader social contexts. This is done by linking the empirical data to theories of the auditor´s independence. In conclusion, to respond to the purpose of the study, the findings of the analysis show that the auditor´s independence is portrayed and discussed with a negative tone as well as following a pattern of repetition.

According to generally accepted auditing standards, the auditor should give a going concern warning if there is substantial doubt regarding the client’s ability to survive. Research has shown that the accuracy is low because most companies receiving a going concern warning survives and most companies that declare bankruptcy has not received a going concern warning. This study focuses on the accuracy of given going concern warnings, because previous research in this area is limited. The results indicate that the competence and independence of the auditor has an impact on the accuracy of given going concern warnings and that the accuracy is higher when the time lag is longer. The study contributes with a wider definition of accuracy and shows that there are significant differences in accuracy between the big audit firms. / Bakgrund Enligt god revisionssed ska revisorer utfärda en fortlevnadsvarning i revisionsberättelsen om det råder tvivel angående klientens förmåga till fortsatt drift. Träffsäkerheten har i tidigare studier visat sig vara låg, då de flesta företag som får en fortlevnadsvarning inte går i konkurs och de flesta företag som går i konkurs inte har fått en fortlevnadsvarning. Tidigare studier har främst fokuserat på om företag som går i konkurs har fått en fortlevnadsvarning och denna studie fokuserar därför på typ I-fel, alltså att företag som fått en fortlevnadsvarning inte går i konkurs. Syfte Syftet med studien är att förklara om revisorns kompetens och oberoende påverkar träffsäkerheten av givna fortlevnadsvarningar. Dessutom syftar studien till att undersöka om träffsäkerheten påverkas av att tidsfördröjningen är längre än 12 månader efter fortlevnadsvarningen. Metod Studien har en deduktiv ansats och utgår från tidigare forskning, vilket legat till grund för studiens tre hypoteser. Vidare har studien en tvärsnittsdesign, där det kvantitativa datamaterialet främst har hämtats från svenska aktiebolags årsredovisningar. Slutsats Resultatet tyder på att revisorns kompetens och oberoende påverkar träffsäkerheten av givna fortlevnadsvarningar och att ökad tidsfördröjning har positiv påverkan på träffsäkerheten. Studien bidrar med en utvidgad definition av träffsäkerhet och visar på en signifikant skillnad i träffsäkerhet mellan de större revisionsbyråerna.

Revisorns oberoende är en avgörande aspekt för revisorsbranschen. Oberoendet är viktigt för att behålla allmänhetens förtroende för kapitalmarknadens funktioner och trovärdigheten av framställda finansiella rapporter. Däremot finns det ett antal faktorer som hotar oberoendet. Det finns ett antal väl kända hot sedan tidigare forskning, men i takt med samhälls-utvecklingen uppkommer nya hot mot oberoendet för dagens revisorer. Studiens syfte är att skapa en förståelse för på vilket sätt de nya hoten, digitalisering, konkurrens samt lagförändringar, kan påverka revisorns oberoende gällande objektivitet, opartiskhet eller självständighet. I tidigare forskning samt i den teoretiska referensramen beskrivs revisorns uppgift och de hot som existerar sedan tidigare samt de nya hoten som uppkommer på marknaden. För uppsatsen används en kvalitativ metod för att besvara syftet och i resultatkapitlet presenteras den insamlade empirin för att ge en bild av revisorns uppfattning kring de olika hotparametrarna. I analysen kopplas teori och empiri samman och i diskussionen påvisas likheter mellan de gamla hoten och de nya. Slutsatsen av uppsatsen är att de nya hoten både visar likheter med redan existerande hot samt nya tendenser vilket gör dessa viktiga att ta hänsyn till. Förslag till vidare forskning är att studera det nya hotet digitalisering i och med att det förefaller vara något som ökar i utsträckning och verkar ta över revisorers arbete alltmer. / The independence of the auditor is a crucial aspect of the audit industry. Independence is important for maintaining public confidence in the capital market’s functions and the credibility of financial reports. However, there are several factors that that threaten independence. There are some well-known threats since previous research, but in line with the development in the society, new threats to independence for today’s auditors arise. The purpose of the essay is to create an understanding of how the new threats; digitization, competition and changes in law can affect the auditor’s independence regarding objectivity, impartiality or autonomy. In previous research and the theoretical reference framework, the auditor’s task as well as the threats existing and new threats arising in the market are described. For the essay, a qualitative method is used to answer the purpose and in the chapter of the results presents the collected empirical evidence to give and account of the auditor’s perception of the various threat parameters. In the analysis, theory and empiricism are linked together and the discussion shows similarities between the old threats and the new ones. The conclusion of the essay is that the new threats both show similarities to existing threats as well as new trends which make these important to consider. Proposals for further research are to study the new threat of digitization as there appears to be something that increases to an extent and seems to take over auditor’s work more and more.

Revisorns oberoende är en komplex fråga. Där problematiken är att revisorn själv ska bedöma huruvida denne riskerar sitt oberoende eller inte. Då det inte finns något hjälpmedel som täcker alla möjliga jävshot mot oberoendet får revisorn i många fall själv göra denna komplexa bedömning när det kommer till situationer som inte finns tydligt angivna i analysmodellen eller lagen (1999:1079). ”Gråzoner” har vi valt att kalla dessa otydliga situationer. Syftet med studien är att utifrån revisorns perspektiv, förklara gränsen för oberoende. För att undersöka gränsen för revisorns oberoende har studien använt sig utav en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats där tidigare forskning och teorier lagt grunden för studiens hypoteser. För att testa hypoteserna empiriskt har det gjorts en surveyundersökning i form utav en webbenkät som skickades ut till alla registrerade revisorer på FAR:s hemsida vilket resulterade i 196 svar. På den insamlade empirin gjordes en faktoranalys där revisorns oberoende delades in i 4 komponenter: Ytlig social interaktion, klientbekostad händelse, små gåvor och föreningstillhörighet. För att undersöka sambanden mellan komponenterna och de variabler hypoteserna bygger på (kön, erfarenhet, byråstorlek och geografi) gjordes en regressionsanalys och en hypotesprövning. Där hypotesprövningen visar att gränsen för oberoendet varierar för våra test variabler beroende på vilken typ av situation det handlar om. Resultatet visar att gränsen för oberoendet möjligtvis kan dras någonstans mellan att få en händelse bekostad av sin klient och att delta i ytliga sociala interaktioner eller att få små gåvor skänkta av sin klient. / The auditor independence is a complex matter. The problem is that the auditor should assess whether he or she risks their independence. There is no possibility to cover all threats to independence. The auditor may in many cases make this complex assessment in situations that are not clearly stated in the model of analysis or the law (1999: 1079). We have chosen to call these unclear situations “grey zones”. The purpose of the study is to explain the limit of independence from the auditor's perspective. In order to examine the limit of the independence of the auditor, the study has used a quantitative research strategy with a deductive approach in which previous research and theories laid the foundation for the hypotheses. To test the hypotheses empirically, a survey has been conducted in the form of a web poll that was sent to all registered auditors on FAR's website, resulting in 196 responses. A factor analysis was made where the auditor's independence was divided into 4 components: Strong social interaction, client-driven event, small gifts and association. To investigate the relationships between components and variables, that the hypotheses are based on (gender, experience, agency size and geography), a regression analysis and a test of hypotheses were made. The test of hypotheses shows that the limit of independence variates depending on the situation. Results show that the limit of independence possibly could be drawn between getting a paid experience from a client and the participation in strong social interaction or receiving small gifts from a client.

Uppsatsen undersöker hur analys- och utvärderingsmyndigheter positioneras, det vill säga organiseras i relation till regeringen och andra aktörer, och identifierar och diskuterar faktorer som kan bidra till att förklara dessa myndigheters positionering. Det teoretiska ramverket om positionering hämtas från litteratur om metagovernance och styrning genom organisering. Utgångspunkten är att analys- och utvärderingsmyndigheter existerar i en kontext med grundläggande normer om oberoende. Olika typer av oberoende kan påverka verksamhetens trovärdighet. Samtidigt är positionering är ett centralt styrmedel för regeringen och bygger på strategisk placering av myndigheter gentemot Regeringskansliet och andra intressenter. Att myndigheter interagerar med olika aktörer är inte detsamma som att de är beroende av dem. Men det betyder att dessa aktörer har någon typ av inverkan på verksamheten. Spänningen mellan ett centralt styrmedel och normer om oberoende ger att analys- och utvärderingsmyndigheter utgör en intressant kontext för att studera positionering. Styrningen innehåller inte bara avvägningar mellan kontroll och ansvarsutkrävande utan även mellan uppfattningar om trovärdighet och möjligheten att använda myndigheterna för att uppnå politiska mål.

The main task of an auditor is to review financial information and to ensure that the informationis reliable and trustworthy. In order for the users of financial information to trust theinformation they take part of it is a prerequisite that the auditor acts independently. Lately, theauditor’s independence has been questioned due to the numerous accounting scandals that havetaken place around the world. One measure to strengthen the quality of auditing and theauditor's independence was the introduction of mandatory firm rotation, which came into forcein Sweden in 2016. Whether or not the firm rotation has achieved its purpose has beendiscussed in previous research where both advantages and disadvantages have been reported.Although the subject has been discussed in previous research, there are currently few studiesin Sweden that focus on the auditor's perspective on the issue. The purpose of this study wasthus to explain the relationship between firm rotation and audit quality, and to examine howSwedish auditors feel that firm rotation affects audit quality. To achieve the purpose of thestudy, a qualitative research method was used in the form of semi-structured interviews witheight auditors. The result of the study shows that no factual change in the independence nor theaudit quality has been obtained, yet the Swedish auditors still feel that the audit quality is higherdue to the firm rotation rules since they have increased the independence in appearance. / Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska finansiell information och säkerställa attinformationen är tillförlitlig och trovärdig. Att revisorn agerar oberoende i sin granskning ären viktig förutsättning för att säkerställa att informationen är tillförlitlig. På senare tid harrevisorns oberoende dock ifrågasatts på grund av de flertal redovisningsskandaler som ägt rumrunt om i världen. En åtgärd för att stärka revisionskvaliteten och revisorns oberoende varinförandet av obligatorisk byrårotation som trädde i kraft i Sverige år 2016. Huruvidabyrårotationen har uppnått sitt syfte eller ej har varit omdiskuterat i tidigare forskning där bådeför- och nackdelar redovisats. Trots att ämnet är omdiskuterat i tidigare forskning finns det idagfå studier i Sverige som belyser revisorns perspektiv i frågan. Syftet med studien var därmedatt förklara relationen mellan byrårotation och revisionskvalitet, samt att undersöka hursvenska revisorer upplever att byrårotationen påverkar revisionskvaliteten. För att uppnåstudiens syfte användes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuermed åtta revisorer. Resultatet från studien visar att någon faktisk påverkan på oberoendet ellerrevisionskvaliteten inte skett men att revisorerna anser att kvaliteten ökat ändå eftersom detsynbara oberoendet ökat hos allmänheten.

Bakgrund och problemdiskussion: Flertalet internationella och nationella kriser har skakat om revisionsvärlden till följd av att revisorn inte alltid har agerat oberoende. En betydande faktor som kan påverka revisorns oberoende är relationen mellan revisorn och klientföretaget. Utifrån tidigare forskning finns det ett behov av att studera revisorns oberoende på mindre revisionsbyråer genom att titta på relationen ur både revisorns och klientföretagets perspektiv. För att skapa en djupare förståelse för relationen kommer den sociala identitetsteorin att användas. Teorin innebär att en gemensam identiteten kan uppstå till följd av att revisorn och klientföretaget spelar inom samma sociala kontext. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra till en fördjupad förståelse för revisorns oberoende, med ett särskilt fokus på relationen mellan revisorer på mindre revisionsbyråer och deras klientföretag. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in uppsatsens empiriska material där komparativ design har använts som forskningsdesign. Analysen av det empiriska materialet har utgått från en tematisk analys. Slutsats: Uppsatsen visar på att klientföretagen har andra förväntningar på revisorn än vad revisorn möjligen kan prestera. Dessutom utför revisorer uppgifter som kan stå i strid med analysmodellen. Revisorn och klientföretaget kan identifiera sig med varandra eftersom de befinner sig i samma sociala kontext. Relationen mellan revisorn och klientföretaget kan ses vara mer komplex än vad man tänker sig, varför revisorns oberoende ibland kan ifrågasättas till följd av relationen. / Background and problem discussion: Several international and national crises have shaken the audit world because of the auditor not always acting independent. A significant factor that may affect the auditor's independence is the relation between the auditor and the client company. Based on previous research, there is a need to study the auditor’s independence at smaller accounting firms by looking at the relation from the perspective of both the auditor and the client company. To create a deeper understanding of the relation, the social identity theory will be used. The theory means that a common identity can arise because of the auditor and the client company playing within the same social context. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute to a deeper understanding of auditor independence, with a particular focus on the relationship between auditors at smaller audit firms and their client companies. Method: This thesis is based on deductive research approach and a qualitative research strategy. Semi-structured interviews have been used to collect the thesis’s empirical material where comparative design has been used as research design. The analysis of the empirical material has been based on a thematic analysis. Conclusion: This thesis shows that the client companies have different expectations of the auditor than what the auditor can perform. In addition, the auditors perform tasks that may conflict the analysis model. The auditor and the client company can identify with each other because they are in the same social context. The relationship between the auditor and the client company can be seen as more complex than imagined, which is why the auditor's independence can sometimes be questioned because of the relationship.

Auditor independence is a well-discussed topic. Previous research shows that it is difficult to know where to draw the line of independence and highlights several factors that affect the auditor's independence in a negative direction. However, there is a lack of studies on how auditors' independence is affected by being active in a smaller city. The purpose of this study was therefore to increase the understanding of how auditors' independence is affected by operating in smaller cities. To achieve the aim, a qualitative method has been used, in the form of semi-structured interviews with accountants operating in smaller cities. The results of the study show that there are certain problems with being an active accountant in a small town. It can be stated that the familiarity threat is more tangible, which is natural as relationships and contact networks become more intertwined. However, this does not mean that the auditors compromise their independence, but it requires higher demands on the individual auditor's morals and integrity in his professional role in order to withstand threats and pressure. Threats of self-interest and threats of self-review were also threats that increased in the smaller city. However, these threats could be counteracted through implemented procedures, which resulted in these threats not being considered to affect the auditors' independence. Something that was considered to strengthen independence was the awareness of the importance of maintaining a good reputation and trust in the smaller city.