Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussion om revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternas förtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller som granskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubbla rollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt. Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan på revisorns oberoendeställning. I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sin verklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få en djupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkar yrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer har vi fått fram vårt empiriska material. Intervjuerna har genomförts på åtta olika byråer med revisorer som arbetar med mindre klientföretag. Den teoretiska referensramen inleds med teorier kring avsikten med revision, revisorns funktion och dennes syfte. Vidare beskrivs den normativa etiken, Kohlbergs teori om moralisk utveckling samt de inre och yttre faktorer som kan påverka moralen och revisorns beslutsfattande. Kapitlet avslutas med en sammanfattande teoretisk referensram. Där framkommer att kritiska situationer kan uppstå när revisorn innehar dubbla roller vilket medför att denne måste fatta moraliska beslut för att förhålla sig oberoende. För att förtydliga detta återfinns en egenkonstruerad modell. Det som framkommit i studien är att revisorn, som arbetar med mindre klientföretag, inte anser de dubbla rollerna vara ett problem. Detta då mindre klientföretag är i behov av rådgivning i annan utsträckning än större företag. Regler och lagar är dock samma oberoende av företagets storlek vilket respondenterna menar försvårar deras arbete. Det kan uppstå kritiska situationer när revisorn måste bedöma om denne ska handla utefter lagar och regler eller vara klientföretaget till lags. Detta är en av de situationer som visat sig vara kritisk för revisorn och där moralen kan ha påverkan på hur denne agerar. Det har framkommit att det är vid sådana kritiska situationer som moralen kan ha påverkan.

En revisor bidrar till att kvalitetssäkra den finansiella information företag lämnar ifrån sig och revision ses som en kvalitetsstämpel gentemot tredje part. När det inte längre är revisionsplikt för små bolag har konkurrensen hårdnat i revisionsbranschen. Revisionsbyråerna har därför tilltagit åtgärder så som marknadsföring för att behålla och attrahera nya klienter. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorer resonerar kring relationen till klienter och hur de upplever att den påverkas av de åtgärder som krävs för att behålla och attrahera klienter. Studien har fördjupats i tre begrepp som i sin tur är kopplade till teorier. Det studeras hur revisoryrket som profession, marknadsföring och oberoende påverkar klientrelationen och dessa stöds av agentteorin, professionsteorin och institutionell teori. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där personliga intervjuer använts för att samla empiri från sex erfarna revisorer. Revisorerna lägger stor vikt vid att relationerna till klienterna är goda. Det är viktigt dels för att klienterna ska vara nöjda och stanna kvar, men även för att det är genom ryktesspridning revisorerna får flest nya klienter. Revisoryrket är en profession och revisorerna är medvetna om hur de uppträder såväl inom arbetet som utanför. Marknadsföring strider mot professionen men är något revisorer börjat använda sig av i större utsträckning. Revisionsbyråerna använder sig av varumärkesmarknadsföring medan revisorerna främst riktar in sig på personlig marknadsföring. Enligt lag måste revisorer vara oberoende gentemot sina klienter och detta är de noga med. Inget får hota deras oberoende eftersom det kan förstöra deras rykte som revisor. Slutsatsen är att revisorer värderar klientrelationen högt. De är medvetna om vad som kan påverka och hota deras roll som revisor i relationen och vet hur de ska agera för att undvika dessa. Förslag till vidare forskning är att studera detta ut klientens perspektiv, vilket sedan kan jämföras med denna studies resultat. / An auditor contributes to assure the quality of the financial information the company hands over and auditing is seen as a quality stamp for third part. There is fierce competition in the audit industry as is no longer mandatory auditing for small companies. Audit firms use marketing and other activities to retain and attract new clients. The purpose of this study is to create an understanding for how auditors reason regarding the relationship with clients and how they perceive that activities to retain and attract clients affect the relationship. The study covers three concepts that are linked to theories. It studies how auditing as a profession, marketing and independence affect the client relationship and the Agency Theory, Professional Theory and Institutional Theory support these. The study is preformed through a qualitative approach where individual interviews are used to collect data from six different auditors. The auditors attach great importance to that the relationships with the clients are good. It is important that the clients are satisfied and stay, but also because it is through word-of-mouth auditors gain most new clients. Auditors belong to a profession and, therefore, the auditors are aware of how they behave in work and outside. Marketing is contrary to the profession but is something they have started to use more. Audit firms use brand marketing while auditors focus mainly on personal marketing. Because of laws, auditors must be independent against their clients and with this they are carful. Nothing may threaten their independence because it can destroy their reputation. The conclusion is that auditors value the client relationship highly. They are aware of what can affect and threaten their role as an auditor in the relationship. They are also aware of how to act in order to avoid these. A suggestion for further research is to study auditor-client relationship from the clients’ perspective, which can then be compared with the result of this study.

Revisorn står inför ett fundamentalt dilemma, där oberoende måste prioriteras under revisionen samtidigt som konsulttjänster utgör en viktig inkomstkälla och kräver en god relation till klienten. Detta dilemma kan vara extra problematiskt i små bolag eftersom risken för socialt beroende antas vara större när färre individer är involverade. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur revisorer resonerar kring gränsen mellan rådgivning och revision i små bolag. För att uppnå syftet med studien har sju revisorer intervjuats och materialet har studerats utifrån social identitetsteori. Resultaten indikerar att revisorer för små bolag har stark identifikation med klienten, vilket kan göra att deras oberoende riskerar att nedprioriteras till förmån för klientens behov. Förslag till framtida forskning kan vara att göra en liknande kvalitativ studie som denna, men istället fokusera på stora bolag. Denna studie ger ett bidrag till diskussionen om beroende och oberoende eftersom denna studie visar att förståelsen för hur oberoendet konstrueras kan öka genom att studera hur revisorer identifierar sig / The auditor faces a fundamental dilemma, where independence is a priority during the audit while consulting services are an important source of income and requires a good relationship with the client. This dilemma can be particularly problematic in small companies because the risk of social bonding is assumed to be greater when fewer individuals are involved. The purpose of this study is to create an understanding of how auditors reflect about the boundary between consulting and audit in small companies. In order to achieve the purpose of the study, seven auditors were interviewed and the results have been studied from social identity theory. The findings indicate that auditors of small companies have strong identification with the client, which can make their independent risk a lower priority in favor of the client's needs. Proposals for future research could be to do a similar qualitative study, but instead focus on large companies. This study provides a contribution to the discussion of dependent and independent because this study shows that the understanding of how independence is constructed can increase by studying how auditors identify themselves.

Det är mycket viktigt att en revisor är oberoende, detta för att ge en opartisk och rättvis bild av finansiella rapporter. Den kommunala revisionen har de förtroendevalda revisorerna som ska granska att verksamheten sköts på ett tillförlitligt sätt enligt god revisionssed. Dock har proceduren för utnämnandet av de förtroendevalda revisorerna kritiserats i media för att vara partiskt och jävigt. Tidigare forskning lyfter fram olika hot som kan påverka en yrkesrevisors oberoende och opartiskhet i sitt arbete. Vissa av dessa hot väljs ut och undersöks. Har de utvalda hoten även en påverkan på de förtroendevalda revisorerna i Sveriges kommuner? Hot mot oberoende undersöks i form av tre undersökningsfrågor: rådgivning, kvalitetskontroller samt längden på uppdraget. Det har utformats en modell där undersökningsfrågorna ingår, giltigheten på denna testas. Insamlandet av datamaterialet har erhållits genom en sluten enkätstudie där 660 stycken kommunfullmäktige och förtroendevalda revisorer, runt om i landet, har svarat. Svaren har bearbetats och analyserats med hjälp av SPSS och Minitab. Resultatet visade att två av de tre undersökningsfrågorna hade en inverkan på oberoendet hos de förtroendevalda revisorerna. Studiens slutsats påvisade att respondenternas inställning till oberoendet främst kan förklaras av rådgivning och uppdragstidens längd, men även av politik som blev en ny undersökningsdel, modellen blev därför korrigerad. / It is very important that an auditor is independent, in order to give an impartial and fair view of the financial statements. The municipal audit has auditors who are trusted to review the organization. This is managed in a reliable manner according to generally accepted auditing standards. However, the procedure for the nomination of the trusted auditors is criticized in the media for being biased. Previous research highlights the different threats that may affect the auditor's independence and objectivity in their work. Some of these threats are chosen and examined. Do these threats also have an influence on the trusted auditors in Swedish municipalities? Threats against independence are examined in terms of three study factors: counseling, quality controls and auditor tenure. A model has been designed in which survey questions are included. It´s validity is later tested. The collection of the data is obtained through a closed survey in which 660 city council and trusted auditors have responded. The responses were processed and analyzed with the help of SPSS and Minitab. The results demonstrated that two of the three study factors had an impact on the independence of the local municipal audit. The study's conclusion clarifies that respondents' attitude towards independence is mainly reflected over counseling and auditor tenure but also of politics, that in the end became a new study factor, and therefore changed the models appearance.

Background: The audit has not always been as it is today. The first law requiring auditing was legislated in the Companies Act 1895. Many events have taken place in the audit history; among them was the Krueger crash, which affected the auditing profession hard in Sweden. This led to new recommendations and laws that would save the profession. Because of the events in the past, there are many who question the audit profession and discussions have been held regarding the auditor's independence and objectivity. Nov. 1, 2010 abolished the audit requirement for certain companies. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the role of the auditor - the independence and objectivity, by perusing the number of qualified / unqualified audit reports, before and after removal of the audit requirement. Methodology: To answer the study's purpose, a quantitative study was conducted in which 400 annual reports from Stockholm and 200 annual reports outside of Stockholm, has been selected to be examined, to see how the number of qualified / unqualified audit reports has changed during the years 2008-2011. Theoretical Framework: The theories that have been applied in the study are the auditor's role, Independence & Objectivity and Profession. Framework: To complement the theoretical framework the audit significance, audit procedure, audit report and previous studies have been applied. Empirism: The data collected for this study is illustrated in diagrams showing that 2010 was a defining year where most unqualified audit reports were reported, while the remaining years showed non or few unqualified audit reports. Conclusion: Based on the empirical evidence presented, auditor's independence and objectivity has been questioned. Clear indications that the audit requirement has influenced the audit profession is illustrated in the diagrams from empirical data, however, it is too early to say if it has a positive or negative impact on profession.

Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag. Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare. Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt. Studien har dock uppvisat att lagen om anmälningsplikt tillämpas olika beroende på företagets storlek och typ av relation mellan parterna. Studiens bidrag: Uppsatsen bidrar till att klargöra om lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisor och klient. Studiens resultat bidrar till företagsekonomisk forskning genom att skapa förståelse om anmälningspliktens påverkan på relationen, vilket uppger ett resultat på att relationen inte har förändrats. Vidare märker vi i studien att storleken på företag avgör vilken typ av relation det existerar mellan parterna, som i sin tur kan tänkas påverka revisorns oberoende. Förslag till vidare forskning: Det finns inte många studier som behandlar anmälningspliktens påverkan på relationen mellan revisor och klient ur både revisor- och klient perspektiv. Det skulle därför vara intressant att fortsätta på denna studie fast med en kvantitativ metod. Detta är för att kunna nå ut till fler respondenter och kunna göra studiens resultat mer generaliserbara. / Purpose: The purpose of this study is to create understanding for the law on notification and how the law on the notification has affected the relationship between the auditor and client. A further purpose is to investigate whether auditors inform their clients about the law on notification today. Method: The qualitative method has been implemented in this study in the form of interviews. Interviews took place in Gävleborg region with eight authorized auditors and three business managers. Conclusions: The current study have shown that the auditors do not inform their clients about the law on the notification even today. The law on the notification has not affected the relationship between auditor and client. According to the approached auditors, the relationship can deteriorate only with the clients that have an unserious attitude. The business managers also believe that the relationship with the auditor hasn’t been affected because of the law on the notification. The study has shown, however, that the law on the notification is being applied differently depending on the size of the company and type of relationship between the parties. The study's contribution: This thesis contribute to clarify if the law on the notification has affected the relationship between auditor and client. The study'sresults contribute to business research by creating understanding about the law on the notification's impact on the relationship, which states the resultthat the relationship has not changed. Furthermore, we notice in the study that the size of the company determines what kind of relationship existsbetween the parties, which in turn may affect the auditor's independence. Suggestions for further research: There are not many studies that discuss the law on the notification's impact on the relationship between auditor and client from both the auditors and client perspective. It would therefore be interesting to continue on this study, but with a quantitative method. This will make it possible to reach more respondents and to make the study results more generalizable.

Syftet med studien var att bilda kunskap om hur feedback ges och upplevs inom ramen för  ett företag i lager- och distributionsbranschen. I studien undersöktes vilka skillnader det  fanns mellan medarbetarnas upplevelser av feedback avseende kön, anställningstid och  ålder. Vidare undersöktes vilka likheter och skillnader det fanns mellan chefernas och  medarbetarnas upplevelser av feedback. Studien var kvantitativ med en deduktiv ansats.  Datainsamlingsmetoden som användes var enkäter och totalt svarade 55 medarbetare och  8 chefer. Data analyserades med t-test med oberoende mätningar. I resultatet visades två  signifikanta skillnader. Den första visade att de manliga medarbetarna oftare fick höra att  de gjort ett mindre bra arbete. Den andra skillnaden visade att de manliga medarbetarna  oftare fick beröm av cheferna. Resultatet visade även skillnader i hur cheferna och  medarbetarna upplevde feedback på företaget. Medarbetarna ansåg att det var viktigast att  få feedback som hjälper dem att utvecklas. En slutsats i studien var att medarbetarnas  upplevelser av feedback tenderar skilja sig åt beroende på kön. / The purpose of the study was to provide knowledge about how feedback is given and  experienced within a specific company context in the warehouse and distribution industry.  The study examined the differences between employee experiences of feedback regarding  genders, period of employment and age. Furthermore, similarities and differences were  found between managers and employees' experiences of feedback. The study was  quantitative with a deductive approach. Surveys were used to collect the data and a total  of 55 employees and 8 managers answered the survey. The data were analyzed with  Independent Sample t-test. In the result, two significant differences were noticed. The first  showed that the male employees were more often told that they had done a less good work  and the other difference showed that the male employees more often received praise from  the managers. There were also differences in how managers and employees experienced  feedback. Employees felt it was important to get feedback to help them develop. A  conclusion in this study was that employees' experiences of feedback tend to differ  depending on gender.

Följande studie syftar till att empiriskt undersöka hur revisorers kompetens och deras revisionsbyråers organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med revisorns oberoende, för revisorer. En flerfallstudie genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer med två revisorsassistenter och två auktoriserade revisorer från två revisionsbyråer. Resultaten diskuteras genom att delas in i hur kompetens respektive organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med oberoendet samt hur problem och möjligheter påverkas när kompetens och organisationsstorlek samverkar. Resultaten visar på att det finns både problem och möjligheter med revisorns oberoende, både utifrån kompetens och organisationsstorlek. Möjligheter är däremot ett lite mer outforskat område inom revisorns oberoende och flera revisorer ser oberoendet snarare som ett problem. Utifrån kompetens anses det främsta problemet för auktoriserade revisorer vara den täta kundkontakten. Då revisorsassistenterna knappt jobbar med kunder är det svårt att identifiera problem för dessa. Ett problem som däremot identifieras är assistenternas bristfälliga erfarenhet. Erfarenheten hos auktoriserade revisorer skapar möjligheten att kunna hantera oberoendet och således få en kvalitetsstämpel på arbetet. Studien finner även att det inte är organisationsstorleken i sig som avgör skillnader i företag utan snarare struktur och resurser. Större byråer har bättre resurstillgångar. Det menas även på att ju större revisionsbyrån är, desto högre nivå av oberoende besitter revisorerna. Regleringarna i de stora byråerna kan däremot skapa problem då oberoendet gör att de inte får acceptera vissa uppdrag. Den lösa regleringen hos små byråer kan istället skapa möjligheten att erbjuda ett större tjänsteutbud utan att förlora oberoendet. Ett vanligt problem för små byråer är att oberoendet kan rubbas då de föredrar nära relationer med sina kunder.

Det finns klienter som har vissa förväntningar på revisionen men det är inte alltid dessa förväntningar stämmer överens med revisorns. Den här skillnaden kallas för förväntningsgap. Revisorns granskning ska genomföras enligt väsentlighet och risk samtidigt som revisorn ska vara oberoende i förhållande till klienten. Syftet med denna studie är att få insikt i hur förväntningsgapet mellan revisorer och deras klienter uppfattas av auktoriserade revisorer och varför fenomenet uppkommer. Vidare syftar även studien till att förklara om revisorns oberoende ställning påverkas av förväntningsgapet. I studien används en kvalitativ metod där författarna genomför fyra stycken intervjuer med auktoriserade revisorer från två olika revisionsbyråer. Resultatet visar på att det går att identifiera olika typer av förväntningsgap och att det finns fler än en anledning till att gapen uppkommer. Den främsta anledningen till varför fenomenet uppkommer är bristen på kommunikation mellan revisor och klient. Det här gäller åt båda håll. Det framgår dessutom att de framtagna förväntningsgapen inte har någon direkt påverkan på revisorns oberoende. Ett indirekt samband skulle dock kunna existera mellan vänskapshotet och förväntningsgapet. / There are clients who have different expectations of the audit, but it is not always as theseexpectations are consistent with the auditor’s. This difference is called expectation gap. Theauditor’s review shall be conducted according to materiality and risk while the auditor should be independent of the client. The purpose of this study is to gain insight into how the expectation gap between auditors and their clients is perceived by authorized auditors and why thephenomenon arises. Furthermore, the study also aims at explaining whether the auditor’sindependent position is affected by the expectation gap. The study uses a qualitative method in which the authors conduct four interviews with authorized auditors from two different audit firms. The result shows that it is possible to identify diverse types of expectations gap and that there is more than one reason for the gaps to arise. The main reason why the phenomenon arises is the lack of communication between the accountant and the client. This applies in both directions. It is also apparent that the expected expectations have no direct impact on theauditor’s independence. However, an indirect relationship could exist between the threat of friendship and the expectation gap.

År 2002 implementerades analysmodellen i Revisorslagen (2001:883). Analysmodellen är en självregleringsmodell vars syfte är att säkerställa att den enskilde revisorn inte äventyrar en oberoende revision. Analysmodellen är uppdelad i tre olika steg (1) identifiering, (2) utveckling av motåtgärder och (3) dokumentation, vilka är utformade i syfte att verka som ett hjälpmedel för den enskilde revisorn vid analysering om en omständighet kan äventyra en oberoende revision. Det är emellertid en utmaning för den enskilde revisorn att avgöra om ett förhållande revisor och klient emellan kan äventyra en oberoende revision - genom självgranskning. Det är den enskilde revisorns ansvar att anamma analysmodellens föreskrifter och riktlinjer i arbetsprocessen mot en oberoende revision. Studiens syfte var därav att skapa en förståelse för analysmodellens praktiska användning vid fastställande av en oberoende revision inom revisorsyrket, genom att identifiera revisorernas arbetsprocess vid hantering av analysmodellens tre olika steg: (1) identifiering, (2) motåtgärder och (3) dokumentation. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Den empiriska datan samlades in genom fyra stycken semistrukturerade djupintervjuer, med fyra stycken auktoriserade revisorer, belägna i Norr- och Västerbotten. Studien pekar ut en huvudsaklig slutsats om analysmodellens praktiska användning vid fastställande av en oberoende revision inom revisorsyrket. Slutsatsen är att analysmodellens tre olika steg är integrerade i revisorernas arbetsprocess vid fastställande av oberoende revision. Analysmodellens integrering i revisorernas arbetsprocess syftar till att revisorerna har anammat analysmodellens grundtanke och anpassat analysmodellens tre olika steg i syfte att skapa en praktisk användning. Att revisorerna har anpassat analysmodellens tre olika steg innebär att revisorerna har skapat egna tillvägagångssätt baserat på analysmodellens föreskrifter och riktlinjer för att fastställa en oberoende revision. Förslag till framtida forskning är att undersöka om analysmodellens praktiska användning vid identifiering och utveckling av motåtgärder skiljer sig åt mellan nyblivna revisorer och revisorer med lång yrkeserfarenhet.