Denna studie undersöker hur väl de journalistiska idealen efterlevs i publiceringar gjorda av de tre journalisterna med störst antal följare i Sverige. Studien undersöker även hur dessa tre journalister blandar innehåll som kan kategoriseras som journalistiskt respektive icke-journalistiskt när de kommunicerar med sina följare. De studerade journalisterna är Magda Gad, Marcus Oscarsson och Joakim Lamotte. Studien tar avstamp i tidigare forskning om journalistyrkets ideal och professionalisering, samt om nyhetsförmedling på nätet kombinerat med forskning om hur journalister använder sig av och efterlever de journalistiska idealen i publicering på Twitter. Innehållsflödet för de tre journalisterna har analyserats kvantitativt för att kategorisera vilka av texterna som har journalistiska ambitioner och vilka som har andra syften. Materialet som studerats är inlägg publicerade under november och december 2019. Resultatet har både gett en bild av hur journalisterna blandar mellan journalistiskt innehåll och material som främst syftar till att underhålla relationen med sina följare, och har skapat ett underlag av artiklar som kan kategoriseras som journalistik, för användning i den kvalitativa analysen. De utvalda artiklarna har analyserats med hjälp av en kvalitativ diskursanalys som sedan har jämförts med de etiska reglerna för journalister som Society of Professional Journalists definierat. Resultatet har analyserats i förhållande till hur väl både varje inlägg och journalistens totala insats efterlever de journalistiska idealen. Arbetet med studien belyser också problemet med att forskare och journalister har svårt att få tillgång till strukturerad data från Facebook, vilket gör forskning på området svårare än via exempelvis Twitter. Analysen av resultatet visar att alla tre journalister blandar publiceringar med journalistiska ambitioner med innehåll av mer personlig karaktär i sina flöden. Studien visar också att nivån av efterlevnad av de journalistiska idealen skiljer sig stort åt mellan de tre, och att den som använder oberoende journalist för att beskriva sig själv inte är den som följer idealen bäst.

Fokus för denna studie är teorin om att Sverige är statsindividualistiskt. Det pedagogiska problemet är att samhället existerar genom en överföringsprocess där pedagogikens uppgift är att reproducera ett socialt system, att ge det uppväxande släktet tillgång till samhällets grundläggande värderingar. Studien inriktar sig därför på svenskars värderingar och uppfattningar om sitt samhälle. Studien baseras på en enkätundersökning med 170 personer i åldrarna 18–66+. I uppsatsens bakgrund beskrivs hur det svenska samhället utvecklats till en välfärdsstat och följderna av detta som lett till att Sverige betraktas som ett av världens mest individualiserade länder. Tidigare forskning visar på svenskars särart när det kommer till värderingar och effekterna av detta har debatterats i både tidningaroch inom litteraturen. Grunden för att kunna tolka och analysera uppsatsens empiriska material utgår från en tes om varför Sverige kan betraktas som statsindividualistiskt. Därtill används teori om individualiseringsprocessen och det postmoderna samhället. Med utgångspunkt från uppsatsens syfte har en kvantitativ metod använts. Resultaten av det empiriska materialet överensstämmer endast på vissa punkter med teorin statsindividualism. Det senmoderna samhället sägs vara mer individuellt (Bauman, 2002a) och respondenterna i denna studie valde hellre att vara beroende av staten än sin familj. / <p>PE207G. Examinationsdatum: 2023-06-08.</p>

SAMMANFATTNING Titel: Revisorns identifikation med klienten respektive professionen – Hur påverkas valet av förhandlingsstrategi? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jannicke Berghold och Vanessa Do Pilar Lemos Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016 - Januari Syfte: Revisorers val av förhandlingsstrategi vid meningsskiljaktigheter med klienten angående rapporteringsmål, har visat sig få betydande konsekvenser på de slutliga reviderade rapporterna. Då intressenter till de reviderade företagen till stor del baserar sina investeringsbeslut på dessa rapporter är det av stor vikt att revisorn inte påverkas av den enskilda klienten vid förhandling. Social Identity Theory menar att individer identifierar sig med flertalet sociala grupper, vilka ibland besitter avsevärt skilda intressen och värderingar. Forskare menar att individen är mer eller mindre benägen att följa dessa beroende på hur stark denna identifikation är. Vidare föreslår ny forskning på området att individens beslutsfattande framförallt är beroende av vilken av dessa identiteter som är framträdande i individens sinne vid beslutsögonblicket. Vi ämnar med denna studie undersöka hur revisorns identifikation med klienten påverkar hur denne beter sig vid en förhandling med klienten, samt huruvida denna effekt förändras när professionsidentiteten är framträdande. Metod: Denna studie har genomförts genom att primärdata samlats in via en experimentell enkätundersökning. Urvalspopulationen bestod av 3600 auktoriserade och godkända revisorer i Sverige. Svarsdata har samlats in med hjälp av enkätprogrammet SUNET-survey, för att sedan sammanställas och analyseras i statistikprogrammet SPSS statistics. Resultat &amp; slutsats: Studien visade att en stark klientidentifikation bidrog till att revisorn ansåg sig mer sannolik att använda sig av en förhandlingsstrategi som var inställsam mot klienten, gentemot när klientidentifikationen var svag. Vidare såg vi att när professionsidentiteten gjordes framträdande, så var respondenterna mindre benägen att använda sådana strategier. Vårt utfall visar att styrkan av klientidentifikation påverkar revisorns val av förhandlingsstrategi, dessutom verkar effekten av en framträdande professionsidentitet också influera revisorns val. 3 Förslag till fortsatt forskning: Då det stora bortfallet i vår studie kan ha bidragit till ett missvisande resultat, så föreslår vi att framtida forskare utför en studie i likhet med denna under mer kontrollerade former. Detta för att försäkra sig om en högre svarsfrekvens och för att öka möjligheten att i större utsträckning kunna dra generaliserbara slutsatser. Ett förslag, då tidsaspekten inte utgör ett problem, vore att komplettera enkäten med ett alternativ som gör det möjligt för forskaren att mer djupgående få inblick i respondenternas svar. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att vår studie kommer att lämna ett värdefullt bidrag till förhandlingslitteraturen. Detta då vi antar en ny infallsvinkel på revisorns förhandling med klienten genom att studera huruvida valet av förhandlingsstrategi skiljer sig åt beroende på vilken av revisorns multipla sociala identiteter som är mest framträdande i beslutsögonblicket. / ABSTRACT  Title: The auditor's identification with the client and the profession - How does it effect the  choice of negotiating strategy?  Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Jannicke Berghold and Vanessa Do Pilar Lemos Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – January Aim: The auditor´s choice of negotiating strategy in cases of disagreement with the client regarding the reporting objectives, has proven to have a significant impact on the final statements to be presented to the public. As stakeholders of these companies largely base their investment decisions on these reports, it is very important that the individual client doesn’t influence the auditor at negotiation. Social Identity Theory predicts that individuals identify with multiple amounts of social groups, which sometimes possess significantly different interests and values. Scientists believe that the individual is more or less prone to follow these groups depending on how strong this identification is. Furthermore, new research in the field suggest that individual decision-making above all depends on which of these identities that are salient in the individual's mind at the moment of decision. With this study we intend to examine how the auditor's identification with the client influences how she choses negotiating strategy, and whether the effect changes when professional identity is made salient. Method: This study was conducted by a collection of primary data through an experimental survey. Sample population comprised 3,600 authorized and certified auditors in Sweden. Response data has been collected using questionnaires program SUNET survey, then compiled and analyzed in SPSS Statistics. Result &amp; Conclusions: The study showed that a strong clientidentification contributed to that the auditor was likely with the use of a negotiation strategy that is slimy to the client, when the identification towards the client was weak. Furthermore, we saw that when professional identity was made salient, so respondents were less inclined to use such strategies. Our results show that the strength of client identification affect the auditor's choice of negotiating strategy, additionally appears the effect of a prominent professional identity also influence the auditor's election 5 Suggestions for future research: Since the great shortfall in our study may have contributed to a misleading result, we suggest that future researchers conducting a study like this, would do so under more controlled conditions. This to ensure a higher response rate and to increase the possibility of generalized conclusions. One proposal, when the time aspect does not present a problem, would be to complete the questionnaire with an option that allows the researcher to get more in-depth insight into the respondents' answers. Contribution of the thesis: We hope that our study will make a valuable contribution to the negotiation literature. This by our adaptation of the new approach to the auditor's negotiation with the client by studying whether the choice of negotiating strategy differs depending on which of the auditor's multiple social identities that are most prominent in the moment of decision

Revisorsyrket utvecklas ständigt. Från att tidigare ha ansetts vara en räknande ensamvarg sittandes på sitt kontor är nu revisorn en fullfjädrad konsult med kommunikation som sin vardagliga huvudsyssla. Allteftersom revisorns arbetsuppgifter byts ut från att till största del bestå av revision till att bestå mer och mer av konsulttjänster, kan revisorns ställning som en oberoende granskare av företags räkenskaper ifrågasättas.Syftet med uppsatsen är att först utforska vilka konsulttjänster, eller Non-Audit Services (NAS), som erbjuds av en revisionsbyrå. Sedan tar studien reda på vad olika intressentgrupper tycker om att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS. Avslutningsvis undersöks intressentgruppernas uppfattning om biståendet av NAS påverkan på oberoendet. Studien byggs upp av agentteorin och intressentteorin, där revisorn ses som en oberoende granskare som ska säkerställa att företagsledningen agerar optimalt för företagets ägare och intressenter.För att få reda på vilka tjänster som NAS innefattar görs först en pilotstudie med intervjuer av fyra revisorer med varierande erfarenhet. Sedan görs en enkätundersökning där frågorna tas fram utifrån informationen från pilotstudien. De intressenter som enkäten skickas ut till är Bankanställda, Investerare/Aktieägare, Revisor/Revisorsassistent/Redovisningskonsult, Skatteverket, Studenter och Andra företag.Resultatet av studien visar att samtliga intressentgrupper ställer sig positiva till att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS, där gruppen Revisor var mest positiva och Studenter och Investerare/Aktieägare minst positiva. Vidare anser samtliga intressentgrupper att biståendet av NAS endast påverkar oberoendet i liten utsträckning, där Revisor anser att det påverkar minst och Investerare/Aktieägare anser att det påverkar mest. Slutsatserna är att intressenterna ser NAS som något positivt och att dess påverkan på oberoendet är lägre än dess positiva sida för företagare.

Senast den 17 juni 2016 ska Sverige ha implementerat regleringar kring obliga- torisk byrårotation i nationell rätt vilket då kommer kräva att noterade bolag och finansiella företag roterar revisionsbyrå i huvudregel var 10:e år. Målet från EU:s sida med att införa obligatorisk byrårotation i dess medlemsländer är att regleringen ska ha positiva effekter på revisorns oberoende, revisionskvali- teten och konkurrenssituationen på revisionsmarknaden. Syftet med vår studie är att ge ökad förståelse om hur revisionskvaliteten och revisorns oberoende påverkas av ett införande av obligatorisk byrårotation utifrån den forskning som finns internationellt. Eftersom studier kring obliga- torisk byrårotation ännu har kunnat genomföras i Sverige vill vi också bidra med kunskap om hur väl dessa internationella studier kan appliceras i ett svenskt sammanhang. Studien är baserad på inhämtning av sekundärdata där vi utgått från existe- rande forskning kring obligatorisk byrårotation. Val av vårt tillvägagångssätt kan motiveras med att en stor mängd forskning redan existerar och vi har velat samla in data som är så neutral som möjligt. Vår studie visar att resultaten från internationellt genomförda studier tyder på att revisionskvaliteten sjunker vid ett införande av obligatorisk byrårotation. Forskningen visar även att regleringen kan få en motsatt effekt på marknads- dynamiken än vad som önskas. Majoriteten av forskningen visar också att revi- sorns oberoende inte påverkas vid ett införande av obligatorisk byrårotation. I den del av vår studie som behandlade hur väl internationell forskning skulle kunna tillämpas i Sverige fann vi inga belägg på att skillnaderna mellan de un- dersökta länderna och Sverige skulle vara tillräckligt stora för att kunna ifråga- sätta dess applicerbarhet i ett svenskt sammanhang. / June 17, 2016, is the final date for Sweden to implement the new rules regard- ing mandatory audit firm rotation which will require listed and financial com- panies to change their current audit firm every 10 years. The aim of the intro- duction of mandatory audit firm rotation is that the regulation should have positive effects on the independence of auditors, audit quality and the compet- itive situation within the audit market. The aim of this study is to provide a better understanding of how auditor in- dependence and audit quality is affected by the introduction of the regulation on the basis of the available international research. Since there isn’t any Swe- dish research on the subject, we want to contribute knowledge about how well these international studies can be applied in a Swedish context. The study is based on secondary data which is collected from already existing research on mandatory audit firm rotation. The choice of approach in the study can be justified by the fact that much research already exists on the sub- ject and we wanted the data to be as neutral as possible. Our study shows that the results from international research suggest that audit quality will decrease with the introduction of such regulation and that the regu- lation may have an adverse effect on the dynamic of the audit market. A ma- jority of the research suggests that auditor independence is not affected by the introduction of mandatory audit firm rotation. In the part of our study, which dealt with how well international research is applicable in Sweden, we found no evidence that the difference between the examined countries and Sweden would be large enough to allow us to question the research applicability in a Swedish context.

Problemformulering: För att minska beroendet i noterade bolag kommer nya reglerkring rotation införas. I onoterade bolag finns det inga reglerkring detta, kravet på revisorns oberoende är dock detsamma. Hur skulle ett införande av rotationsregel påverka beroendet och har det någon inverkan på revisorns vilja att anmäla ekonomisk brottslighet? En relation kan trots allt ändra mycket i hur man tänker och hur man agerar… Syfte: Syftet är att se hur kravet på revisorns oberoende påverkas av att det i Sverige inte finns någon rotationsregel och om detta påverkar revisorns anmälningsplikt av ekonomiskbrottslighet. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ metod. För att samla in empiriska data har semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultat: Studien kom fram till att en rotationsregel skulle minska beroendet, det skulle dock kosta mer än vad det ger och därav är det ingen bra lösning. Vidare har studien visat att en brist i revisorns oberoende påverkar viljan att anmäla ekonomisk brottslighet. Denna ovilja syns främst när hoten mot oberoendet handlar om vänskap, jäv eller intäkter. / Problem definition: In order to reduce the dependency in listed companies, new rules of rotation will be established. For unlisted companies there are no existing rules and there will not be any, however the requirement of auditor independence is the same. How would an introduction of a rotation rule affect the auditor independence and would there be any effect on the auditor’s willingness to report crimes of economic nature. After all a relationship can change the way you think and act. Purpose: The purpose is to see how the requirement of auditor independence is affected by the lack of a rotation rule in Sweden and if this has any affect on the auditors reporting obligation. Method: The study was conducted through a qualitative method. To collect the empirical data, semi-structured interviews were used. Conclusion: The study concludes that a rotation rule would reduce the dependence, however this may not be a good solution as the costs exceeds the benefits. Further the study concludes that a lack of auditor independence affects the willingness to report crimes of economic nature. This reluctance appears mainly when the independence is threated by friendship, conflict of interest or revenues from clients.

Syfte: Vårt första delsyfte med den här studien är att undersöka om press är ett hot mot revisorns oberoende genom att undersöka om det är skillnad på den press revisorer upplever och den press de bedömer att de klarar av. Vårt andra delsyfte är att redogöra för hur och i vilken omfattning ett revisionsutskotts existens kan sänka revisorns upplevda press och därmed stärka revisorns oberoende. Metod: Denna studie är utförd med kvantitativ metod. Data har samlats in med hjälp av dataenkäter som har skickats via e-post till 316 revisorer i Sverige som arbetar med noterade bolag. Revisorerna har skattat sin upplevda press från klienterna med hjälp av Borg CR100 (centiMax) Scale®. Analys av data har utförts med korrelationsanalys, regressionsanalys och t-test med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat &amp; slutsats: Vi fann signifikant skillnad mellan den press revisorerna upplever och den press revisorerna bedömer att de skulle klara av innan de godkänner en felaktig finansiell rapport. Studien indikerar en liten skillnad i upplevd press vid revision av företag med revisionsutskott jämfört med revision av företag utan revisionsutskott. Dock var denna skillnad inte signifikant. Förslag till fortsatt forskning: I kapitel 5.5 tar vi upp förslag till fortsatt forskning varvid huvudfrågorna vi diskuterar är följande: hur sammansättningen av revisionsutskotten påverkar revisionsutskottens effektivitet, vad som orsakar de stora skillnaderna i huruvida revisorerna upplever press eller inte från VD och styrelse och hur hälsan påverkas av den press revisorerna bedömer att de upplever. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med empiriskt underlag för fortsatt forskning då denna studie är den första i sitt slag som har utförts i Sverige. Vidare bidrar studien praktiskt till en ökad kunskap om hur mycket press en revisor upplever i förhållande till vad en revisor bedömer att de klarar av samt hur revisionsutskott påverkar revisorns upplevda press. / Aim: Our first subsidiary aim of this study is to investigate whether the pressure is a threat to auditor's independence by investigating whether there is a difference between the pressure experienced by auditors and the pressures they estimate that they can handle. Our second subsidiary aim is to explain how and to what extent an audit committees' existence can lower the auditor's perceived pressure and thereby strengthen the auditor's independence. Method: This study is conducted by a quantitative method. Data were collected using data questionnaires sent by e - mail to 316 auditors in Sweden working with listed companies. The auditor has estimated his or hers perceived pressure from clients using the Borg CR100 (centiMax) Scale®. Data analysis has been performed by correlation analysis, regression analysis, and t-test with the statistical program SPSS. Result &amp; Conclusions: We found a significant difference between the experienced pressure by auditors and the pressure auditors estimated that they could handle before approving a false financial report. The study indicates a small difference in the perceived pressure for audits in co-operation with companies with audit committees, compared with companies without audit committees. However, the difference was not significant. Suggestions for further research: In Chapter 5.5 we bring up suggestions for further research and the main issues we discuss are: how the composition of audit committees influences audit committees' effectiveness, what the large differences in whether the auditors are experiencing pressure or not from the President and Board of the company are caused by and how the health is affected by the estimated pressure auditors experiencing. Contribution of the thesis: The study contributes with the empirical foundation for continued research because this study is the first of its kind in Sweden. Furthermore, the study contributes practically to a greater knowledge of how much pressure an accountant experience in relation to what the auditor believes that they are capable of and how audit committees affect the auditor's perceived pressure.

Syfte: Inom revisionsbranschen har rapporteringen om ett företags fortlevnad under en lång tid varit ett omtvistat ämne. Detta specifikt till följd av revisorsskandaler, då företag gått i konkurs utan att ha erhållit en fortlevnadsvarning från sin revisor. I redovisningslitteraturen finns det motstridiga argument kring huruvida revisorer anses oberoende eller inte utifrån deras benägenhet att utfärda fortlevnadsvarningar och de finansiella incitament som finns. Uppsatsens syfte är att: Undersöka om det finns något samband mellan utfärdandet av fortlevnadsvarningar och ekonomisk förlust för revisionsbyrån. Metod: Utifrån tidigare forskning har forskningsbara hypoteser deducerats fram, vilka sedan undersökts empiriskt. En kvantitativ metod har använts för att samla in data från svenska företags årsredovisningar åren 2011-2014. Dessa data har sedan testats och analyserats i ett statistikprogram och har därefter redovisats i olika tabeller. Resultat &amp; slutsats: Denna studie har funnit bevis för den självuppfyllande profetian, vilket indikerar att revisorer drar sig för att utfärda fortlevnadsvarningar. Gällande undersökningen kring ekonomiska incitament som hot mot revisorns oberoende, ger denna studie bevis på att storleken på NAS-arvodet kan utgöra ett potentiellt hot. Studiens resultat visar även att det inte finns någon kvalitetsskillnad mellan Big 4 och icke Big 4 revisorer när det gäller utfärdandet av fortlevnadsvarningar. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är att kombinera de finansiella faktorerna med de icke finansiella faktorerna för att studera revisorers oberoende. En tredje begränsning med uppsatsen är att vi utgått från revisorns perspektiv, vilket innebär att förslag till fortsatt forskning är att byta till företagens perspektiv eller kombinera dessa. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit med mer kunskap kring den självuppfyllande profetian, ekonomiska incitaments påverkan på revisorns oberoende. Uppsatsen har även bidragit med ytterligare förståelse kring hur problematiskt det kan vara att utfärda en fortlevnadsvarning. / Aim: The reporting of an organizations going concern has been center for debate during a long period of time. This is mainly due to auditing scandals where organizations have gone bankrupt without a modified going concern opinion from their auditor. In accounting literature there are conflicting claims about whether auditors are considered independent or not due to their tendency to issue a going concern modified opinion and the influence financial incentives have on auditor independence. The aim of this essay is to: Examine if there is a relation between the tendency to issue a going concern modified opinion and the financial loss for the audit firm. Method: From previous research hypotheses have been deduced. These hypotheses have then empirically been studied. A quantitative method was used to gather data from Swedish companies’ annual reports from the year 2011-2014. After gathering the data, it was tested and analyzed with a stats program and then presented in different tables. Result &amp; Conclusions: This study has found evidence of the self-fulfilling prophecy, which indicates that the auditor withdraws from issuing a going concern modified opinion. Regarding the financial incentives as threats of audit independence, this study gives evidence that the size of Non-audit service fees poses a potential threat. The results of the study also show that there is no significant difference in quality between Big 4 and Non-Big 4 auditors regarding the issuance of going concern modified opinions. Suggestions for future research: In this study the financial factors have been taken into account, a combination of both the financial and non-financial factors is the suggestion for future research. A third limitation of this study is that is based upon the auditors’ perspective, therefore a study based solely on the companies' perspective or a combination of both is our suggestion for future research. Contribution of the thesis: This thesis contributes with more knowledge to the accounting literature. The study has provided more knowledge about the self-fulfilling prophecy, financial incentives on audit independence and the quality among Big 4 and non-Big 4 audit firms. This thesis has also contributed to further understanding of how problematic it can be for an auditor to issue a going concern modified opinion.

Revisorns oberoende har diskuterats och ifrågasatts flitigt under många år då det är väldigt viktigt att revisorn behåller sitt oberoende främst vid utförandet av konsulttjänster. Enligt många forskare tenderar en revisor att riskera sitt oberoende mer på mindre revisionsbyråer då mindre revisionsbyråer är mer beroende av sina klienter. Dessutom kan revisorer på små revisionsbyråer enklare än stora revisionsbyråer utveckla en vänskapsrelation med klienterna på grund av byråns storlek vilket påverkar revisorns oberoende negativt. Syftet med studien är att bidra till förståelse kring hur revisorer på små, medelstora och stora revisionsbyråer upplever hot mot oberoendet samt undersöka om det finns skillnader i de olika byråstorlekarna. Studien baseras på kvalitativ forskning och för att kunna tolka revisorns uppfattningar har sex intervjuer genomförts med revisorer som arbetar på små, medelstora samt stora revisionsbyråer. De huvudsakliga slutsatserna som studien kom fram till är att storleken inte är betydande för upplevelse av hot mot oberoendet. Revisorerna på de olika byråerna av olika storlek upplevde liknande hot. Resultatet av undersökningen tyder däremot på att andra faktorer som erfarenhet, ålder och storlek på staden där revisionsbyrån är verksam, kan påverka revisorernas upplevelse av oberoende. / The auditor’s independence has been widely discussed and questioned for many years, since it is very important that the auditor does not risk his independence for instance when he is providing consulting services. The auditors’ independence is more at risk in smaller companies according to many researchers as they consider that smaller companies are more dependent on their clients and that there is a higher riskto bond with their clients and develop a friendship because of their small size. The purpose of this study is to investigate how auditors experience and reflect on independence threats and if there is a difference between smaller, medium and bigger auditor firms. The study is based on qualitative research and in order to interpret the auditor's experience, six interviews have been conducted with auditors working at small, medium and large auditing firms. The findings indicate that the size does not affect their independence. Instead the experience, age and the size of the city does. Therefor our proposals for future research could be to do a similar qualitative study but to focus on these factors too.

Sammanfattning Titel: Digitaliseringens betydelse för hoten gällande revisorernas oberoende - En fråga för framtiden. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Jonathan Book och Cecilia Söderström Handledare: Tomas Källquist och Pär Vilhelmsson Datum: 2019 – juni Syfte: Tidigare forskning visar på ett antal faktorer som kan påverka revisorernas oberoende, dock saknades mer specifikt tidigare forskning gällande digitaliseringens betydelse. Syftet är således att ge en ökad förståelse för vilken betydelse digitaliseringen har på revisorernas oberoende med fokus på vänskapshot, självgranskningshot och kompetenshot. Metod: Vår studie utgår från ett socialkonstruktivistiskt och hermeneutiskt synsätt, vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom vi hade för avsikt att öka förståelsen för läsaren. Vår teoretiska referensram bygger på tidigare forskning och studiens empiriska material samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer med revisorer från två olika revisionsbyråer. För att bearbeta teoretisk referensram och empiriskt material, har en analysering gjorts med hjälp av tematisering.  Resultat &amp; slutsats: Studien visar på att självgranskningshotet är det mest aktuella hotet och att digitaliseringen har en väsentlig betydelse på samtliga hot mot revisorernas oberoende. Det finns dessutom tecken på att kompetenshotet inte i sig är ett hot mot oberoendet utan istället en revisionsrisk. Examensarbetets bidrag: Vi har i denna studie studerat tre hot mot revisorernas oberoende med hjälp av tidigare forskning: vänskapshot, självgranskningshot och kompetenshot. Ur ett teoretiskt perspektiv fann vi att dessa hot ökar i takt med digitaliseringen. Nya kommunikationsverktyg är en bidragande faktor till att vänskapshotet ökar. Vidare fann vi med hjälp av tidigare forskning som såväl empiriskt material att rådgivning och konsultation leder till ett ökat självgranskningshot till följd av digitaliseringen. Även kompetenshotet ökar i takt med digitaliseringen, däremot fann vi skillnader mellan vår teoretiska referensram och vårt empiriska material gällande huruvida kompetenshotet är ett hot mot revisorernas oberoende eller en revisionsrisk. Förslag till fortsatt forskning: Det finns ett behov att fortsätta studera kompetenshotet mot revisorns oberoende då det ses som ett olöst blackbox-problem i och med de skilda uppfattningarna mellan vår teoretiska referensram och vårt empiriska material. Vi anser att fortsatt forskning kan ta vid vår studie och dessutom göra en mer omfattande undersökning med fler infallsvinklar som exempelvis hur normgivande organ ser på kompetenshotet. Nyckelord: Revision, Digitalisering, Oberoende, Vänskapshot, Självgranskningshot, Kompetenshot / Abstract Title: The importance of digitalization regarding the threats upon the auditors’ independence - A question for the future. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Jonathan Book and Cecilia Söderström Supervisor: Tomas Källquist and Pär Vilhelmsson Date: 2019 – june Aim: Previous research shows a number of threats that may affect the auditors’ independence. There was a lack in the previous research, more specifically regarding the importance of digitalization upon these threats. The aim is thus to give an increased understanding of the significance of digitalization on the auditors’ independence with a focus on friendship threat, self-audit threat and IT-competence threat. Method: Our study is based on a social constructivist and hermeneutic approach, we have also used a qualitative method since our intention was to increase the understanding of the reader. Our theoretical framework is based on previous research and the empirical material of the study was collected through ten semi-structured interviews with auditors from two different audit firms. In order to analyze theoretical framework and empirical material, a thematization was made. Result &amp; Conclusions: The study shows that digitalization has a significant impact on all of our chosen threats upon the auditors’ independence, our study also shows that the self-audit threat is the most topical one. There are also signs that the IT-competence threat is not a threat to auditors’ independence, but more likely a threat upon the audit risks. Contribution of the thesis: We have examined three threats against the independence of the auditors through prior research: friendship threat, self-audit threat and IT-competence threat. From a theoretical view we found that the threats increase due to digitalization. We saw new communication tools as a contributing factor to the increase of friendship threat, as for the self-audit threat could we see in both prior research and the empirical material that consulting and advisory services increases due to digitalization. Regarding the IT-competence threat we saw an increasement along with digitalization, but we see a difference in prior research and our empirical material where as it is a threat against the independence or if it is a threat upon audit risk. Suggestions for future research: There is a need to continue to study the competence threat against the independence of the auditors as the black box remains unsolved due to the different opinions between our theoretical framework and our empirical material. We suggest that future research can continue where we left off and more extensive examine the threat with different angles such as opinions of norm-making bodies on the threat. Key words: Audit, Digitalization, Independence, Friendship threat, Self-audit threat, IT-competence threat