Auditing is common in many organizations and a legal requirement for all limited liability companies in Sweden (ABL 9:1). In directives from the government it is clearly stated that small firms will be exempted from the statutory audit requirement. In light of this forthcoming change in regulations, this thesis is used to analyze which factors are associated with a demand for auditing. Analysis in this thesis is based on a national survey including 900 Small and Medium-sized Enterprises (SMEs). Around 2/3 of respondent’s (CEO or CFO) state that the firm will choose to have audited accounts even in the absence of such a legal requirement. Based on responses from 421 firms, logistic regression results indicated that firms purchasing advisory services from an audit firm will choose to have their accounts audited to a higher extent than those firms not receiving advisory services. This finding, not identified in prior studies, is linked to advisory services being of higher quality when the audit firm also performs audit work. The demand for auditing is further positively associated with firm size, use of a Big 4 audit firm and firms located in the county of Småland. From these findings it follows that the traditional view of auditing as merely a control mechanism needs to be complemented by consideration of aspects of the internal value of auditing. The approaches of SME’s when engaging an audit firm for different types of advisory services is examined in this study based upon survey data. It is shown that the majority of advisory services provided are related to core competencies of an auditor such as tax, accounting and law. Logistic regression results show a positive association between firms purchasing advisory services and the length of the relationship with the provider as well as with the respondent’s perception of the audit quality. The latter association further confirms the close connection between audit and advisory services. It should be noted that when an audit firm recommends advisory services their use is significantly higher. There is also support for the demand for advisory services being positively related to firms that are corporate subsidiaries and located in Småland and Norrland, but negatively associated with the respondent’s level of education. It follows that factors related to demand for advisory services on an aggregate level could be categorized as being dependent on firm characteristics, audit firm characteristics and the relationship between the parties. Provision of non-audit services (NAS), such as different types of advisory services, to audit clients and the potential consequences for auditor independence and audit quality have been discussed in public debates and research as well as being subject of regulation. OLS regression results show that reporting quality is higher when the audit firm provides advisory services as well as preparing accounts. These findings hold for both discretionary accruals and a respondent’s perception of reporting quality. The provision of NAS improves the reporting quality due to better knowledge of the client and its operations. From the perspective of reporting quality this finding implies that there is no necessity to further restrict the possibility for an audit firm to provide advisory services as well as preparing accounts for audit clients.

No description available.

Syfte: Debatten kring revisorers oberoende har pågått länge. Idag är frågan om revisorers oberoende en av de viktigaste frågorna inom redovisning vilket delvis beror på de företagsskandaler som inträffat under senare år. Tidigare studier visar att sociala identifikationer kan utvecklas vid nära relationer vilket både kan ha en positiv och en negativ påverkan på revisorers oberoende. För att utvidga tidigare studier har vi lagt till personlig identifikation för att studera detta på individnivå. Vi har även valt att lägga till en faktor, det karismatiska ledarskapet, för att undersöka om detta påverkar samtliga identifikationer. Studien syftar till att undersöka om klientidentifikation, personlig och professionell identifikation påverkas av ett karismatiskt ledarskap och om dessa identifikationer i sin tur har en påverkan på revisorers oberoende. Metod: Vi har i studien använt oss av enkäter som metod för att samla in primärdata. Data samlades in från auktoriserade och godkända revisorer runtom i Sverige. Insamlad data har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS statistics. Resultaten från de statistiska analyserna har sedan redovisats i olika tabeller. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att ett karismatiskt ledarskap har en påverkan på samtliga identifikationer, dock var denna påverkan relativt svag, vilket innebär att det är många andra faktorer som ökar identifikationerna. Vidare visade resultatet att personlig identifikation kan innebära ett större hot mot revisorers oberoende än klientidentifikation. Förslag till fortsatt forskning: För att få mer djup i studien och för att få fram respondenternas egna tankar och åsikter skulle en kvalitativt inriktad studie, med intervjuer som datainsamlingsmetod kunna genomföras. Ytterligare förslag till forskning skulle kunna vara att undersöka andra faktorer som kan tänkas påverka olika identifikationer. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till fortsatt forskning inom revisorers icke-finansiella beroende, genom att vi undersöker problemet ur ett socialt identitetsperspektiv. Vidare bidrar studien med kunskap om faktorer som påverkar sociala identiteter. / Aim: The debate about the auditor independence has been going on for a long time. Today is the issue of auditor independence one of the most important in accounting which depends on several corporate scandals that have occurred in recent years. Previous studies shows that close relationships explicate social identifications which can have a positive and a negative impact on auditor independence. We have added personal identification in our study at the individual level to expand previous studies. We have also added the charismatic leadership as a factor to investigate whether this affect identifications. The study aims to investigate whether the client identification, personal and professional identification is affected by a charismatic leadership and whether these identifications has an impact on auditor independence. Method: In our study we have used surveys as a method to collect primary data. Data were collected from Swedish authorized and approved auditors. The collected data where then processed and analyzed by the statistical program SPSS statistics. The results of the statistical analyzes are then presented in different tables. Result and conclusions: The results of the study showed that charismatic leadership has an impact on all identifications, however, this effect is relatively weak, which means that there are many other factors that increase these identifications. Furthermore, the result also showed that personal identification can be a greater threat to auditor independence than client identification. Suggestions for future research: To obtain the respondents' own thoughts and opinions, a qualitative focused study with interviews as a data collection method could be implemented. Further implications could be to examine other factors that may affect different identifications. Contribution of the thesis: The study contributes for further research about the auditors' non-financial dependence, in which we examine the problem from a social identity perspective. Furthermore, the study can provide knowledge of the factors that affecting social identities.

Syfte: Tidigare studier har visat att objektiviteten hos revisorer tenderar att brista i större utsträckning i små revisionsfirmor än i större revisionsfirmor. Det finns samtidigt forskning som fastställer att den etiska kulturen i en organisation har en stor inverkan på de enskilda individernas etiska handlande. Studier visar även att organisationskulturen kan skilja sig mellan stora och små organisationer. Vi har utifrån tidigare forskning valt att undersöka om den etiska affärskulturen skiljer sig åt i små och stora revisionsfirmor och om en starkare etisk affärskultur är relaterad till en starkare objektivitet hos revisorer. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ enkätundersökning i vår studie, eftersom vi önskat identifiera ett samband mellan revisionsfirmors storlek och dess etiska affärskultur och om den i sin tur har en påverkan på revisorers objektivitet. Studien har genomförts med hjälp av Ardichvili, Jondle och Mitchells (2013) enkät för att mäta den etiska affärskulturen samt ett etablerat test för att mäta objektiviteten hos revisorer som bland andra Bamber och Iyer (2007) har använt sig av. Enkäten har skickats ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Insamlad data har analyserats och redovisas med hjälp av statistiska metoder. Resultat: Studien visar på en något starkare etisk affärskultur i de revisionsfirmor som inte är en av de fyra största i Sverige. Resultatet kan dock inte generaliseras till den större populationen på grund av en låg svarsfrekvens. Inget signifikant samband hittades mellan graden av den etiska affärskulturen och revisorernas objektivitet. Förslag till fortsatt forskning: En kvalitativ studie med djupgående intervjuer eller observationer skulle kunna ge en mer nyanserad bild av skillnaderna i den etiska affärskulturen hos revisionsfirmorna. Uppsatsens bidrag: Studier av den etiska affärskulturen i stora och små revisionsfirmor och dess påverkan på revisorers objektivitet har oss veterligen inte behandlats tidigare. En validering av den etiska affärskulturen i små och stora revisionsfirmor kan ge uppmärksamhet till svagheter i kulturen och därmed indikatorer på vad som kan förbättras ur ett etiskt perspektiv. / Aim: Previous studies have shown that the objectivity of the auditors tend to be weaker in small audit firms than in larger audit firms. Research indicates that the ethical culture of an organization has a large impact on individuals' ethical conduct. Studies also show that organizational culture may differ to some extent between large and small organizations. Based on the previous research we have chosen to examine if the ethical business culture differ in large and small audit firms and if a stronger ethical business culture is related to a higher objectivity of the auditors. Method: We have chosen to use a quantitative questionnaire survey method in the study. We wanted to investigate if there is a correlation between the size of audit firms and their ethical business culture and the degree of objectivity of the auditors. The study was conducted using Ardichvili, Jondle and Mitchell’s (2013) questionnaire to measure the ethical business culture and an established test earlier used by Bamber and Iyer (2007) to measure the objectivity of the auditors’. The questionnaire was sent to approved and certified public auditors in Sweden. The collected data were analyzed and reported using statistical methods. Result: The study shows a slightly stronger ethical business culture in the non Big 4-firms than the Big 4-firms in Sweden. The result can not be generalized to the larger population due to a low response rate. No significant associations were found between the degree of ethical business culture and auditor objectivity. Suggestions for future research: A qualitative study using interviews or observations could provide a more nuanced picture of the differences in business culture of auditing firms. Contribution of the thesis: Studies of ethical business culture in large and small audit firms and it’s impact on auditors’ objectivity has to our knowledge not been researched before. A validation of the ethical business culture in small and large audit firms can give attention to weaknesses in culture and thus indicators of what can be improved from an ethical perspective.

Revisorer har i uppdrag att granska företagens finansiella räkenskaper för att säkerställa attsiffrorna är rättvisande, trots att det inte är en fullständig garanti. Revisorn har ettskadeståndsansvar i de fall han eller hon vållar skada i det granskade företaget. Dennahermeneutiska studie har genomförts till följd av ett gap i forskningen gällande denriskproblematik i granskningen som kan föranleda skadestånd. Syftet med studien är attbeskriva riskproblematiken i granskningen kopplat till skadeståndsansvaret och hurproblematiken påverkar revisorns arbete, samt utveckla begreppet revisorns dilemma.Forskningsfrågan: Vilken riskproblematik i perspektiv av skadeståndsansvar finns och hurpåverkar den revisorns granskning? har med hjälp av en kvalitativ metod besvarats. Empirinär uppbyggd av tio personliga intervjuer med auktoriserade revisorer från små och storarevisionsbyråer verksamma i Västsverige. Resultatet visar att skadeståndsrisken och revisornsriskmedvetenhet har ökat de senaste åren. Risken för skadestånd är högre för större byråer,eftersom deras klientstock består av större klienter, till skillnad från mindre byråer. Revisornförhåller sig till skadeståndsansvaret, men påverkas dock inte av det i sitt dagliga arbete.Dessutom anses sanktioner från Revisorsinspektionen vara en mer betydande risk än ettskadeståndsanspråk. Många svårigheter i granskningen grundas i att de kräver en bedömningav framtida prospekter, som ibland stöds av få konkreta revisionsbevis. I granskningenbedömer revisorn poster utifrån revisionsrisken. I det fall klientens företagsledning undanhållereller förfalskar information ökar risken för att revisorn gör en felaktig bedömning. Därmedökar risken för att förskingring och annat mygel inte upptäcks. Denna farhåga stiger också dåföretagsledningen visar på hög riskbenägenhet. Slutligen kan skadestånd föranledas då revisornupplyser för mycket eller för lite i revisionsberättelsen. Både typ I- och typ II-fel utförda avrevisorn kan skada klienten och ligga till grund för ett monetärt anspråk. / The auditor has a task of reviewing a company's financial accounts to ensure that the numbersare accurate. Nevertheless, it is not an absolute guarantee of ensurance. The auditor is liablefor damages in the event of injury to the audited company. This hermeneutic study has beencarried out due to a research gap regarding the problematic risks in the audit that could lead todamages. The purpose of this study is to describe the problematic risks in the audit associatedwith the auditor’s liability of damages and how this affects the auditor's examination, as wellas to develop the concept of the auditor's dilemma. The research question: What problematicrisks in terms of liability of damages exist and how does it affect the auditor's examination?has been answered by means of a qualitative method. The empirical evidence consists of tenpersonal interviews with authorized auditors from small and large auditing firms operating inwestern Sweden. The results show that the auditor’s risk of being liable for damages, and thusthe auditor’s risk awareness, has increased in recent years. The risk of a claim for damages ishigher for larger auditing firms because their client base more often consists of larger clients,unlike smaller auditing firms. The auditor maintains an awareness for the damages liability butis, however, not affected by the liability in his or her daily work. In addition, sanctions fromthe Swedish Inspectorate of Auditors are considered to be a more significant risk than a claimfor damages. Many difficulties in the audit are based on the fact that they require an assessmentof future prospects, sometimes supported by few concrete audit evidence. In the audit, theauditor makes assessments based on the audit risk. In the event that the client's managementwithholds or falsifies information, it increases the risk that the auditor makes an incorrectassessment. This amplifies the risk of not detecting embezzlement and other manipulationsmade by the management of the client. This apprehension also enhances when the client’scorporate management exhibits high risk propensity. Finally, damages can be induced whenthe auditor remarks too much or too little in the audit report. Both Type I and Type II errorsmade by the auditor can damage the client and may form the basis for a potential monetaryclaim.

Bakgrund: Förmågan att utföra oral egenvård kan påverkas av skörhet hos äldre, därmed krävs fler för gruppen anpassade hjälpmedel. Syfte: Att hos sköra äldre i ordinärt boende analysera upplevelsen av att använda ett tekniskt munhälsohjälpmedel, en så kallad trigger, för påminnelse av tandborstning. Metod: Rekrytering av informanter gjordes i samverkan med folktandvården i Region Jönköpings län och institutionen för Gerontologi på HHJ. Triggern testades i egna bostaden av sju informanter i en vecka vardera. Två intervjuer utfördes om livssituation/munhygien och kring upplevelsen av användandet. En kvalitativ, induktiv innehållsanalys av materialet utfördes. Resultat: Analysen gav huvudkategorin, ”användning”, vilken kopplades till subkategorin ”förhållningssätt och vanor”. Där ansågs munhygienvanorna goda och värdet av användningen sattes istället i relation till om kapaciteten att upprätthålla munhygienen hade blivit försämrad. Behovet anpassa triggern till föränderliga vardagstider upplevdes i relation till subkategorin ”fungerande vardagstruktur”. Huvudkategorin ”Funktion”, upplevdes i stort som god, subkategorin ”otillförlitlig” syftade dock till teknik som upplevts brista. Subkategorin ”utvecklingsmöjligheter” berörde signalsystemet som upplevdes behöva kompletterande ljud/ljusintryck.              Slutsats: Informanterna upplevde sig för friska i relation till huvudkategorin ”användning”. Gentemot huvudkategorin ”funktion” kom dock detta att resultera i användbara aspekter till vidareutvecklingen av triggern, såsom uppmärksamhetsförhöjande ljudintryck. Detta bör fokus läggas på innan fortsatta studier utförs. / Background: The ability to perform oral self-care can be affected by frailty in the elderly. Aim: To analyze the experience of using assistive technology, a so called trigger, as a reminder of tooth brushing, for the home dwelling elderly. Method: The recruitment was done in collaboration with the public Dental service and the Institute of Gerontology at HHJ. Seven informants tested the trigger for a week. Two interviews regarding their life situation/oral hygiene and the experience around the trigger was performed.A qualitative inductive content analysis was performed. Result: The main category "use", was linked to the subcategory "approaches and habits", here the value of the use was linked to if the capacity to maintain oral hygiene was impaired. In "everyday structure" a need to adapt the trigger to a changing schedule was experienced.  The main category ”function” and the subcategory "unreliable" referred to the parts that malfunctioned. “Improvement opportunities” regarded the need to develop the signal system. Conclusion: The informants perceived themselves as too healthy in relation to "use". In “function” this can be perceived as a strength. It resulted in improvement suggestions, such as sound-developments for attention, that should be taken into account before further studies are performed.

EU:s revisionspaket begränsar kraftigt revisorernas möjlighet att tillhandahålla non-audit services (NAS) gentemot företag av allmänt intresse. Revisorer på små och medelstora revisionsbyråer påverkas dock inte av reglerna, varför det är intressant att studera hur dessa hanterar vilka tjänster man ska tillhandahålla och hur det påverkar revisorns roll.   Syftet med studien är att undersöka hur revisorn, på små och medelstora revisionsbyråer, hanterar olika rådgivningstjänster och det relaterade oberoendehotet i sin roll som konsult, som ett led i att försöka erhålla en förståelse för hur revisorn uppfattar växlingen mellan sin roll som revisor och den allt mer förestående konsultrollen. Studien baseras på kvalitativ forskning, för att försöka förstå och tolka revisorns upplevelser, varför intervjuer genomförts med sex kvalificerade revisorer.    Studiens huvudsakliga slutsatser är att revisorerna har svårt att definiera vilka tjänster som är revisionsnära och vilka som är av mer fristående karaktär. Revisorn måste tillhandahålla rådgivning för att upprätthålla revisionen, varför rådgivningstjänsterna kan betraktas som en integrerad del av revisorns tjänster. Revisorn tvingas i viss mån att växla mellan sin roll som revisor och konsult, till följd av att klienterna har höga förväntningar på rådgivning, medan revisionens övriga intressenter förväntar sig att klientföretagen kontrolleras genom en oberoende granskning. I slutändan anser respondenterna ändå sig vara revisorer även i utförandet av konsulttjänster. / The audit rules adopted by the EU strongly limit the auditors’ ability to provide non-audit services (NAS) to audit clients of public interest. Auditors in small and medium-sized audit firms are not affected by those rules. Therefore, it is interesting to study how they handle which services to provide and how it affects the auditor's role.   The purpose of the study is to investigate how auditors of small and medium-sized audit firms manage various advisory services and the related threat to independence in the role of consultant. Consequently, the study also seeks to gain an understanding of how the auditors perceive the issue of having to shift between the role as auditor and the increasingly imminent role as consultant. The study is based on qualitative research, in order to understand and interpret the auditor's experiences, which is why interviews were conducted with six auditors.   The main conclusions of the study are that the auditors have difficulty defining which services are audit-related and which are less audit-related. The auditor must provide advice to maintain the audit. Advisory services can therefore be regarded as an integral part of the auditor's services. The auditor is forced to shift between the roles of auditor and consultant, as a result of the clients’ high expectations for advisory services. This is in contradiction with the audit's other stakeholders’ expectations for the companies to be checked through an independent examination. However, the respondents still consider themselves to be auditors even in the performance of consulting services.

The audit industry is not any industry; it is crucial to all business activities. However, the trust of the auditors has been questioned following the noted corporate scandals which revealed financial crime and accounting fraud. Since the scandals affected large companies the most, and that large companies have auditing obligations, it is important to investigate how the trust of auditors appears in this group. The purpose of the study is therefore to explore factors that affect large firm's trust in auditors. The study is however limited to only investigate this nationally. Based on previous research, it can be assumed that the auditor's competence, independence, confidentiality and laws and norms affect the large companies’ trust. The four factors constitute the study's independent variables and thus the developed model. To empirically test the model, a web-based survey has been conducted, resulting in 78 answers. All independent variables proved to be positively significant, which means that there is a statistically positive connection between each independent variable and the dependent variable trust. The conclusion of the study is therefor that large companies have greater trust for an auditor who has good competence, acts independently, maintains the confidentiality and follow laws and norms of the audit industry. Since we investigated factors that affect large firm's trust, it would be interesting to read a comparative analysis of factors affecting the trust of small, medium and large companies. Another interesting study would be to investigate how the auditor agencies market to reach both existing and potential clients. / Revisionsbranschen är inte vilken bransch som helst, den är nämligen avgörande för all näringsverksamhet. Däremot har förtroendet för revisorerna ifrågasatts efter de uppmärksammade företagsskandalerna som innebar att ekonomisk brottslighet och redovisningsfusk avslöjades. Då skandalerna berörde stora företag mest samt att stora företag har revisionsplikt, är det av betydelse att undersöka hur förtroendet för revisorerna ser ut i denna grupp. Studiens syfte är därför att utforska faktorer som påverkar stora företags förtroende för revisorer. Dock avgränsas studien till att enbart undersöka förtroendet för revisorer nationellt. Utifrån tidigare forskning kan det antas att revisorns kompetens, oberoende, tystnadsplikt samt lagar och normer påverkar de stora företagens förtroende. De fyra faktorerna utgör således studiens oberoende variabler och därmed utvecklade modell. För att empiriskt testa modellen har en webbaserad enkätundersökning genomförts, vilket resulterade i 78 fullständiga svar. Samtliga oberoende variabler visade sig vara positivt signifikanta, vilket tyder på att det finns ett statistiskt positivt samband mellan varje oberoende variabel och den beroende variabeln förtroende. Studiens slutsats är således att stora företag har högre förtroende för en revisor som har god kompetens, agerar oberoende, upprätthåller tystnadsplikten samt följer revisionsbranschens lagar och normer. Då vi undersökt faktorer som påverkar stora företags förtroende, hade det varit intressant att läsa en jämförande analys gällande faktorer som påverkar små, medelstora och stora företags förtroende. En annan intressant studie hade varit en undersökning om hur revisionsbyråer marknadsför sig för att nå både befintliga och potentiella klienter.

Inom den kommunala revisionen samarbetar förtroendevalda och externa revisorer för att tillsammans genomföra en granskning av kommunens räkenskaper och förvaltning. Kommunfullmäktige utser politiskt utvalda förtroendevalda revisorer och de ska enligt kommunallagen biträdas av externa revisorer för att kunna fullgöra sitt uppdrag utifrån god revisionssed. Majoriteten av kommunerna i Skåne väljer att upphandla en extern revisionsbyrå på marknaden, där PwC, KPMG samt EY tillhörande the Big 4 konkurrerar om att bli upphandlade. Relationen mellan de externa och förtroendevalda revisorerna är outforskad och syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan de förtroendevalda revisorerna och de externa revisorerna, och vidare granska hur samarbetet fungerar och för vem revisionen skapar värde.   Tre kommuner i Skåne har medverkat i uppsatsen där tre förtroendevalda samt fyra externa revisorer från kommunernas upphandlade revisionsbyrå intervjuats. Utifrån studiens empiriska material har tre aspekter av relationen identifierats: relationens uppkomst, relationens utformning samt relationens slutliga framställning. Relationen uppstår efter en upphandlingsprocess där relationens utformning bland annat influeras av de fem elementen reliance, competence, independence, earlier work performancesamt trust. De förtroendevalda revisorerna måste uppleva en tillit till det arbete som de externa revisorerna utför eftersom de externa framställer underlag, rapporter och revisionsberättelsen åt de förtroendevaldas vägnar. Competence, independence, earlier work performancehar en inverkan på graden av upplevd relianceoch trustär ett element som är av stor vikt för ett effektivt samarbete och revisionskvalitén. Relationens slutliga framställning är en revisionsberättelse som är tänkt att bidra som underlag till kommunfullmäktige och skapa värde för allmänheten. / The municipal audit system in Sweden consists of political appointed and external auditors that together audit the municipality's accounts and management. The municipal council elects politically appointed auditors, which are assisted by external auditors in order to fulfill their assignment according to the Swedish municipal law. The majority of the municipalities acquire external auditors from PwC, KPMG or EY. The relationship between the political and the external auditors is unexplored and the purpose of this thesis is to investigate the relationship between the political and the external auditors, and examine how the cooperation works and to whom the audit system creates value for.  Three political auditors and four external auditors from three municipalities were interviewed. Based on the empirical material, three aspects of the relationship have been identified: the origin of the relation, the relationship's configuration and the relationship's final output. The relationship begins when the municipality selects an external audit firm. The relationship's configuration is influenced by five elements: reliance, competence, independence, earlier work performance and trust. The political auditors experience a high level of confidence in the work made by the external auditors, as the external auditors construct the audit reports on behalf of the political auditors. Competence, independence and earlier work performance have an impact on the extent of reliance and trust is of great importance for an effective collaboration. The output of the relationship is an audit report that is intended to be of value for both the council and the public.

Historiskt sett har flertalet skandaler uppmärksammats där revisorer har haft en beroendeställning till sina klienter. Trots att externa åtgärder i form av lagar och bestämmelser har tillkommit och utvecklats efter hand, tyder det återkommande problemet med oberoendet på att ytterligare åtgärder kan behövas. Vi har därför valt att se på problemet med revisorns oberoende genom att fokusera på revisions-byråernas interna åtgärder. Syftet med studien är att förstå hur ledande revisionsbyråer arbetar med etiska koder som ett styrverktyg för att säkerställa revisorns oberoende. För att förstå arbetet utforskas hur etiska koder implementeras i organisationerna och hur de används som ett styrverktyg i det dagliga arbetet.   Utifrån ett styrningsperspektiv har en kvalitativ fallstudie genomförts. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och sammanlagt har sex revisionsmedarbetare från två ledande revisionsbyråer intervjuats. Med en abduktiv forskningsansats har en teoretisk referensram legat som grund för studien samtidigt som analysen har tillåtit nya infallsvinklar.   Studiens slutsatser är att revisionsbyråerna arbetar med att föra in de externa reglerna i sina interna etikkoder och att etikkoderna implementeras i organisationerna genom styrsystemen kultur-, handlings- och personalstyrning. De etiska koderna implementeras i det dagliga arbetet och blir då en del av den organisatoriska kulturen, integreras i system och processer samt styr rekryteringsprocessen. Revisionsbyråerna säkerställer alltså revisorns oberoende genom att etikkoderna används som en del i styrsystemen. / Historically, a number of scandals have been noted where auditors have been dependent on their clients. Although external actions such as legislation and regulation have evolved over time, the recurring problem of independence indicates that further actions may be needed. We have therefore chosen to look at the problem by focusing on the internal actions of the audit firms. The purpose of the study is, therefore, to understand how leading audit firms work with ethical codes as a control tool to ensure the auditor independence. To be able to understand the work, we look at how ethical codes are implemented in organizations and how they are used in the daily work.   Based on a management control perspective, a qualitative case study has been executed. Semi-structured interviews have been used as a method to collect data. In total, six employees from two of the leading audit firms have been interviewed. With an abductive approach, the theoretical framework has been underlying, while the analysis still allowed new angles.   The conclusions of this study are that audit firms incorporate the external rules into their internal codes of ethics and that the codes are implemented in organizations through the management control systems culture, action and personnel control. The ethical codes are implemented in the daily work and become a part of the organizational culture, integrated into systems and processes and guide the recruitment process. Audit firms thereby ensure the auditor independence by using ethical codes as a part of the control systems.