<p>Syftet med den här uppsatsen var att genom en litteraturstudie undersöka vilka huvudsakliga förklaringar som fanns till unga vuxnas psykiska ohälsa. Det var också av intresse att få se om det fanns någon skillnad i sättet att förklara orsakerna till psykisk ohälsa hos män respektive kvinnor. Studien innehöll artiklar ur Läkartidningen, Psykologtidningen, Transmittorn samt en rapport från SOU. Resultatet visade att unga vuxnas psykiska ohälsa bottnade till stor del i ett allt mer individualiserat samhälle. Det hade lett till att ett stort ansvar, många gånger högt över vad individen mäktade med, hade lagts ned på individnivå. Förmågan att göra rätt val i livet hade inte utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna hade skapats. I analysen framkom olika förklaringsmodeller. Dessa modeller hade i sin tur bidragit till skillnaderna i sättet att beskriva orsakerna till psykisk ohälsa hos män respektive kvinnor. Kvinnor beskrevs som bräckliga och deras cyklicitet kopplades utan vetenskapliga belägg ihop med diagnosen depression. Det som gick att finna angående männens psykiska ohälsa beskrevs mer som ett beteendeproblem där aggressivitet och missbruk fick stå för den stora förklaringen.</p><p>The purpose of this paper was to understand through a review of the literature the main explanations given for mental ill-health in young adults. It was also of interest to investigate if different explanations were given for mental ill-health among young men, as opposed to women. This study reviewed articles taken from Läkartidningen, Psykologtidningen, and Transmittorn, as well as a report from SOU. The results indicated that the underlying cause for mental ill-health in young adults is to a large extent an increasingly individualized society, leading in turn to more responsibility being laid upon young adults often ill-equiped to handle it; the ability to make successful choices in life does not always develop at the same speed as the new opportunities that society creates. The analysis revealed that different explanations / models were used to describe the causes of mental ill-health in men and in women. Women were described as fragile, and a diagnosis of depression was linked, without scientific proof, to their reproductive / hormonal / monthly cycles. Mental ill-health in men, on the other hand, was described more as a behavioral problem, with aggression and drug abuse as the main cause. Keyword Young adults, gender, health, mental ill-health</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering. Majoriteten av kvinnorna upplever att deras framtidsplanering begränsas av de osäkra samhällsvillkor som omger dem.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur samverkansarbetet mellan socialtjänsten, polismyndigheten och åklagarmyndigheten fungerade gällande arbetet med unga lagöverträdare. Uppsatsens utgångspunkt var utifrån en fallstudie inom den kvalitativa metoden. Intervjuer utfördes med representanter inom myndigheterna som medförde till en förståelse i ämnet och analyserades sedan med tidigare forskning. Resultatet visade att myndigheterna var nöjda med samverkansprocessen, även om vissa delar i processen kunde ha utvecklats till det bättre. Den tidigare forskningen framhöll att detta inte fungerade mellan myndigheterna samt att utredningarna enligt § 31 LUL hade brister. Respondenterna inom den intervjuade socialtjänsten utförde inte så många utredningar vid det tillfälle då intervjuerna utfördes. Under intervjuerna framkom även att respondenterna inom myndigheterna inte ansåg att sekretesslagstiftningen alltid medförde problem vid samverkan med utomstående myndigheter, samtidigt som det ibland förekom problematiseringar.<strong></strong></p>

<p>Inom socialt arbete sker möten som berör insatser, förändringsarbete och motivation. De individer som lyckas vända på sina liv är inte längre i behov av socialtjänstens insatser. Föreliggande uppsats analyserar vilka faktorer som motiverade fyra unga män med en kriminell bakgrund att lämna från fortsatt kriminalitet. Genom kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer studerades individernas personliga upplevelser av denna process och detta analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Vägen mot ett liv fritt från kriminalitet har sett relativt lika ut för intervjupersonerna, de har vittnat om betydelsen av deras personliga nätverk, en betydelsefull sysselsättning samt den personliga motivationen. Några av männen poängterar också betydelsen av stora förändringar, som att få barn eller uppleva dödsfall i familjen. Vidare sammanfattas dock vägen bort från det brottsliga livet som en process där flera positiva inverkande faktorer lett fram till ett liv fritt från kriminalitet.</p>

<p>I Bergs kommun startades år 2003 ett öppenvårdsprojekt då kommunen märkte av en påtaglig ökning av barn och unga som var i behov av socialtjänstens insatser. Denna verksamhet kom att heta Bergssprängarna. Mitt syfte var från början att jämföra de barn och unga som blivit föremål för placering på institution och familjehem och de som fått insats genom Bergssprängarna för att se om grupperna var likvärdiga och jämföra kostnaderna för respektive verksamhet. Men under arbetes gång har syftet förändrats då jag inte fått tillgång till de ekonomiska underlagen som skulle belysa varje individs totala kostnad för respektive insats. Därför redovisas endast grova kostnadsunderlag. Utgångspunkten är en mindre aktstudie men innefattar även budgetmaterial. Då tidigare förhållanden har undersökts och sekundär data utgör grunden till studien har en kvantitativ metod valts. Resultaten visar tendenser till att det delvis är samma och delvis olika barn och unga som blir föremål för institutionsplacering/familjehemsplacering som får insats genom Bergssprängarna. Starten av Bergssprängarna kan ha lett till att fler barn och unga i Bergs kommun blir sedda med sin problematik då behandlarna rör sig skol- och fritidsmiljöer som leder till att fler blir föremål för insatser från socialtjänsten. När det gäller kostnadsutvecklingen har etableringen av Bergssprängarna inte inneburit att kommunens kostnader för institutionsvård och familjehemsvård minskat så som förväntat.</p>

<p>Enligt tidigare forskning sker samverkan mellan Socialtjänsten och Barnoch</p><p>ungdomspsykiatrin (BUP) oftast på enskilda behandlares/utredares</p><p>initiativ och direktiv kring samverkan verkar saknas. Med tanke på att den</p><p>psykiska ohälsan bland barn och unga anses ha ökat är det av vikt att denna</p><p>samverkan sker. Syftet med denna undersökning var att kartlägga</p><p>samverkan mellan BUP i Jämtlands läns landsting och Avdelningne Barn</p><p>och Unga/Avdelningen Unga Vuxna inom Socialtjänsten i Östersunds</p><p>kommun. Detta för att belysa hur behandlarna/utredarna såg på befintlig</p><p>samverkan och förenklande/försvårande faktorer mellan dessa aktörer. Det</p><p>skedde utifrån enkätfrågor baserade på myndigheters riktlinjer.</p><p>Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning i totalpopulationen</p><p>av ovan nämnda grupper. Avsikten var att belysa centrala tendenser i den</p><p>aktuella populationens syn på samverkan och inställning till tidigare</p><p>forskningsrön gällande förenklande och försvårande faktorer vid</p><p>samverkan.</p><p>I denna undersökning framkom att samverkan sker, dock utifrån den</p><p>enskilde behandlarens/utredarens initiativ. Lagstiftning samt skriftliga</p><p>och/eller muntliga direktiv på arbetsplatserna ansågs av ett flertal förenkla</p><p>samverkan. Direktiven bör vara förankrade genom hela organisationen för</p><p>att bli verkningsfulla. De flesta ansåg att det fanns grupper som det är</p><p>särskilt angeläget att samverka kring. Samverkan skulle förenklas om det</p><p>skedde enskild konsultation mellan dessa instanser. Det som rankades</p><p>högst av behandlare/utredare på BUP och ABU/AUV om vad som ansågs</p><p>förenkla samverkan, var mer kunskap om den andres arbete.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer få en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har påverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, såsom skoltiden, livet före diagnosen, att berätta, arbetsliv, påverkan på val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts är mycket utförlig och sträcker sig över ett stort fält och den tidigare forskningen som har använts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Däremot har denna forskning angränsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig på unga vuxna det vill säga individer mellan 20-35 år. De individer som har avslutat sin skolgång och ska ge sig ut i arbetslivet och det är dem som är i fokus i denna studie.Ur informanternas berättelser går det att urskilja att deras identitetsskapande har påverkats av att ha fått diagnosen och fortfarande påverkas av att ha diagnosen, genom att se på exempelvis att informanternas syn på sig själva har ändrats. De har accepterat diagnosen och funnit en styrka och trygghet att ha den. Det är till stor del informanternas erfarenheter och upplevelser av detta som har fått dem att omvärdera synen på sig själva, deras uppfattning av andras syn på dem och deras syn på människor i deras omgivning.</p>

<p>The study is divided into three parts – the development of wage labour towards becoming the dominant norm in society, how this norm is challenged in a specific geographical context, and lastly a study of two unemployed individuals and their everyday activities, what and especially why certain behaviour occurs. The main purpose with the text is to study unemployed people in a specific geographical context in a overall society where wage labour is thought to be the norm. Questions that is being asked is how the unemployed individual works in a society where wage labour is the dominant activity for the day. This is connected to a study of Möllevången, a district of Malmö, where the wage labour norm can be thought of as being challenged. Employment and unemployment is categorised as part of the same activity, in a perspective they share the same functions, the demand for spending time in the system and they constitute, in principle, the only ways of earning a living, the wage or unemployment benefit, which both comes with similar demands towards the individual.</p>

<p>Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.</p>

<p>The purpose of this paper was to investigate what young behavioral science students, born in the 1980s, think is important in their future work life. The purpose has also been to investigate what attitudes the behavioral science students have towards their future work life, and what place work has in the young behavioral science students lives. After clarification of above, the aim has also been to compare the results with former research. Thereafter the purpose has been to investigate whether traditional work motivation and job satisfaction theories are applicable for young people today. The empirical material is based on interviews with six women who study behavioral science at various levels. The results show that work seems to have a central place in young peoples lives, despite the some what inconclusive results. Young behavioral science students strive after a work where there are good fellow workers and a good leader. The work should also bring good opportunities for development, both on a career level and on a personal level. The salary is one of the most important things with work, but it is not one of the most important things in life. The young behavioral science students are satisfied with how they think that their future work life will turn out to be. Young people in former research, agrees with the behavioral science students, but not to a full extent. Work motivation theories and job satisfaction theories can be seen as applicable for young people, but how much varies from theory to theory. Hackman & Oldham’s Work characteristics model from 1980 and Locke’s value theory from 1976 has been found most applicable among the theories in this paper.</p> / <p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur unga beteendevetarstudenter, födda på 1980-talet, ser på sitt framtida arbetsliv. Syftet har även varit att undersöka vad dessa unga beteendevetarstudenter tycker är viktigt i arbetslivet samt vad arbete har för plats i ungas liv. Efter klarläggning av ovanstående har syftet dessutom varit att jämföra resultatet med unga i tidigare forskning, för att sedan undersöka huruvida traditionella arbetsmotivations- och arbetstillfredsställelseteorier är tillämpbara för unga idag. Det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex kvinnor som studerar beteendevetenskap på olika nivåer. Resultatet visar att arbetet verkar ha en central plats i livet bland unga, trots en aning tvetydiga resultat. Unga beteendevetarstudenter eftersträvar ett arbete med bra arbetskamrater och chef, och som är utvecklande på olika plan. Lönen är också mycket viktig i arbetet, men inte det viktigaste i livet. Beteendevetarstudenterna är nöjda med hur framtida arbetsliv tros bli. Unga i tidigare forskning har liknande attityder, värderingar och inställningar. Arbetsmotivations- och arbetstillfredsställelseteorierna kan alla ses som tillämpbara men i varierad grad. Tillämpbara teorier för dagens unga är framförallt Hackmans & Oldhams arbetskaraktäristika modell från 1980 samt Lockes värdeteori från 1976.</p>