Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer har samlat in datan. Syftet med studien var att belysa behandlares uppfattningar om behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor, 13-19 år. Problemformuleringarna var: Hur behandlare använder de behandlingsmetoder som finns, hur behandlare uppfattar de behandlingsmetoder som finns samt hur uppfattar behandlarna behandlingen i framtiden. Resultatet visar på att familjeterapi är den ledande behandlingsmetoden då familjen har en betydande roll för flickans tillfrisknande. Behandlarna uppfattar att behandlingsmetoderna fungerar, men att det krävs att patienten får den behandling hon behöver. I framtiden ser behandlarna inte att det är metoderna eller behandlingen som ska förändras, utan samhällets syn på sjukdomen och ideal bör förändras.

ABSTRACT   Title (English): New technologies, same needs? A qualitative research of media usage in two generations, in the light of modern uses and gratifications research   Title (original): Ny teknik, samma behov? En kvalitativ undersökning av två generationers mediebruk i ljuset av den moderna bruks- och belöningsforskningen   Language: Swedish   Author: Frida Ivansson   Tutor: Sven Ross   Course: Media and Communication Studies, Bachelor's Thesis.   Period: Spring term 2013   University: Department of Journalism, Media and Communication (JMK) at Stockholm University   Purpose/Aim: The purpose of this paper is to, in the light of todays uses and gratification research, highlight the differences in media use in adolescents and adults. I focus on the informants' television viewing and I compare this cross-generational, and in relation to other media use.   Material/Method: The method I used in this thesis is qualitative interviews. My choice fell on this method because I believe it to be the most suitable for obtaining the data needed.   Main results: Media use differs between young people and adults, primarily at two levels. The younger generation tend to engage in a parallel media use when they consume television, while the older look more actively and undisturbed from other stimuli. Furthermore, the younger generation state that they largely talk about television shows with their friends, something the adults say is quite uncommon for them. In these differences, however, I found similarities. The audience is still looking to meet the same needs as they always have. The uses and gratification tradition have in the last years developed new concepts and models for audience research. However, the same basic needs still seem to apply, we need to acquire information, and relate to people around us.   Keywords: Uses and gratifications, new media, television, audience research, audience, cross-generational.

No description available.

Att känna sig delaktig i samhället har samband med individens upplevda hälsa. En strategi för att få individen att känna sig delaktig i samhället är skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgångspunkt är socialt kapital där ett socialt deltagande anses påverka hälsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital är många gånger kvantitativa och det saknas forskning på gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie är att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förståelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hälsan. Metoden är kvalitativ och datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som arbetar frivilligt inom internationella, politiskt och religiöst obundna organisationer. En innehållsanalys har använts för att bearbeta datamaterialet. Resultatet visar på att de unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete är att det bidrar till en social delaktighet och en personlig utveckling. Slutsatsen är att det frivilliga arbetet bidrar till en stödjande miljö då det skapar en känsla av delaktighet och främjar personlig utveckling hos unga vuxna vilket leder till empowerment. Framtida folkhälsoarbete uppmanas till att använda frivilligt arbete som en strategi för att integrera unga vuxna i samhället som annars upplever sig stå utanför.

I Sverige genomförs årligen 35 000 - 40 000 aborter. Kvinnor i åldersgruppen 20-24 är de som utför allra flest och risktaganden i sexuella sammanhang är betydligt större än vad det tidigare har varit. Litteraturstudiens syfte var att beskriva unga kvinnor sexuella riskbeteenden och deras attityder till abort. Systematiska sökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO och artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt. Slutligen valdes 11 vetenskapliga artiklar som bearbetades och analyserades. Utifrån syftet delades resultatet upp i två delar. Under riskbeteenden framkom följande underteman: alkohol gör unga kvinnor mer riskbenägna, liberala attityder till sex, inkonsekvent användande av preventivmedel, upplevda nackdelar med preventivmedel samt brist på information om preventivmedel och sexualkunskap. Dessa teman beskriver på olika sätt de sexuella riskbeteenden som visat sig finnas hos unga kvinnor idag. Unga kvinnors attityder till abort delades upp i två underteman: abort som ett accepterat alternativ samt blandade känslor kring en oplanerad graviditet och beslut om abort. Abort sågs som en självklar rätt men även rädsla att ångra sitt beslut uttrycktes. Preventiva insatser vad gäller oönskade graviditeter är ett ansvar som åligger hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan kan i sin profession använda sig av motiverande samtal. Det vilar också ett ansvar på hälso- och sjukvården att erbjuda en god abortvård samt möjlighet till återhämtning där sjuksköterskan spelar en viktig roll vid samtal och stöd. / Every year implements 35,000 to 40,000 abortions in Sweden. The most are performed by women aged 20-24 and risk-taking in sexual context is much more common than before. The aim of this study was to describe young women´s sexual risk behaviors and their attitudes toward abortion. Systematic searches were made in Cinahl, PubMed and PsycINFO and articles that corresponded the aim was critically reviewed. Finally 11 research articles were selected and after that they were processed and analyzed. Based on the purpose the result was divided in two parts. To risk behaviors following subthemes revealed: alcohol makes young women more willing to take risks, liberal attitudes to sex, inconsistently use of contraception, perceived disadvantages of contraception and lack of information about contraception and sex education. These themes describe the sexual risk behaviors that exist in young women today. About young women's attitudes to abortion two subthemes were emerged: abortion as accepted alternative and mixed feelings about an unplanned pregnancy and the decision on abortion. Abortions were seen as a natural right, but also fear of regretting their decision was expressed. Preventions of unwanted pregnancies are a responsibility of health and medical care. Nurses can in their profession use motivational interviewing. The health sector also has a responsibility to offer a good abortion care and allow for recovery. The nurse plays a particularly important role in the support.

I denna uppsats undersöks hur temat döden och problematiken kring denna skildras i Jenny Downhams Before I die (2007) och Bjørn Sortlands Kva tåler så lite at det knuser om du seier namnet på det? (2007). Uppsatsen syftar till att undersöka och jämföra romanernas skildringar av döden i fråga om exempelvis olika strategier att hantera mötet med döden och de mognadsprocesser som insikten om döden innebär för personerna i romanerna. Romanerna analyseras genom en närläsning med fokus på bland annat motiv som insikt, känslor, tro, kärlek och sexualitet. Undersökningen visar att skildringarna av döden och sjukdomen är att betrakta som realistiska, och att döden skildras direkt och relativt utförligt. Olika sätt att hantera insikten om döden skildras, som till exempel humor, tro och kärlek. De skillnader som kan urskiljas i skildringarna kopplas i viss mån till olikheter i språk och berättarteknik mellan de två romanerna. Insikten om döden kan i båda böckerna tolkas som en påverkan för mognadsprocesser hos personerna i romanerna. I romanerna kan även utläsas ett budskap som förmedlar visst hopp och livsglädje, särskilt beträffande den starka bild av kärleken som skildras. Slutsatsen är att döden skildras relativt komplext i båda de undersökta romanerna, vilket följer ungdomslitteraturens utveckling mot mer komplexa skildringar av svåra ämnen. Det går även att konstatera att båda romanerna passar väl in i genren litteratur för unga vuxna.

Syftet med uppsatsen är att utforska unga vuxnas upplevelser av hur det är att som ung vuxen idag välja bort alkohol och att dessutom göra det i organiserad form. Med utgångspunkt ur vårt syfte har vi utformat frågeställningar där identitet och synen på sig själv är återkommande; Hur har nykterheten inverkat på de unga vuxnas bild av sig själva? Hur har de unga vuxnas medlemskap i ett nykterhetsförbund inverkat på deras bild av sig själva? Hur påverkar andra människor runt omkring de unga vuxnas identitet? Vi har valt att använda oss av symbolisk interaktionism för att skapa oss en förståelse för informanternas upplevelser och för att samla in empiri till vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och använt oss av enskilda delvis strukturerade intervjuer. Vi sökte kontakt med unga vuxna som var medlemmar i någon form av nykterhetsför­bund. För att tolka och analysera vårt material använde vi oss av en kvalitativ analysmetod där vi kategoriserade och tematiserade våra data med begrepp ur symbolisk interaktionism som stöd, för att hitta mönster och strukturer. Vi har presenterat och analyserat vårt resultat under fyra olika rubriker och sedan dragit slutsatser och diskuterat våra fynd. Vad vi kan se utifrån vår studie är att nykterheten, medlemskapet i ett nykterhetsförbund och människor runt omkring har en betydelse när det kommer till informanternas syn på sig själva. Stöttning och gemenskap har gjort att de är tillfreds och stolta över sitt val samtidigt som andras reaktioner och påtryckningar gjort att de känner sig annorlunda och ifrågasatta men även starka som står emot trycket. Nykterheten och medlemskapet i nykterhetsförbunden har också förändrat hur informanterna tolkar och ser på olika situationer och på så vis även påverkat deras handlande.

Fackliga organisationer har allt svårare att rekrytera personer under 30 år och i åldersgruppen anställda mellan 16-24 år är enbart 38 procent som är fackligt organiserade. Denna studie inriktas därav på att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 år. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som består av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter och utifrån det redovisas resultatet utifrån fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga målgruppen personer under 30 år är för de fackliga organisationerna. Vilket följs av teman om varför unga personer ska bli medlemmar i facket, därefter om unga personer går med i facket när de blir äldre och slutligen hur de fackliga organisationerna tror att rekryteringsarbetet kommer se ut i framtiden. Resultatet visar att studerande är en väldigt viktig målgrupp men att facken därefter har svårt att hitta en entydig strategi för fortsatt rekrytering. Slutsatsen är att de fackliga organisationerna inriktar sig till stor del mot studerande men därefter har de svårt att utarbeta specifika strategier för att nå personerna efter de avslutat sin utbildning. Efter utbildningen är det ofta upp till de lokala fackliga klubbarna att rekrytera medlemmar och de skiljer sig ofta hur mycket resurser som läggs på rekrytering. De flesta fackliga organisationerna ser målgruppen studerande och därefter anställd och arbetar inte utifrån åldersgrupper för att nå ut till oorganiserade personer.

Den som har ett funktionshinder och blir beviljad personlig assistans via LSS, Lag (1993:38) om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag (1993:389) om assistansersättning kan välja mellan att anlita personliga assistenter via kommunen, något privat assistansbolag eller själv anställa sina personliga assistenter. Studiens syfte är att öka förståelsen av unga vuxnas upplevelse av att ha personlig assistans. För att tydliggöra syftet kommer jag belysa ämnet utifrån 4 olika frågeställningar:·         Vilken möjlighet till självbestämmande i vardagen upplevs av brukarna?·         Hur upplevs relationen till assistenterna, arbetsrelationer kontra vänskapsrelationer?·         Hur upplevs det är att ha andra relationer med assistent närvarande?·         Vilka strategier används för att den personliga assistansen ska fungera så bra som möjligt i vardagen?  I studien används halvstrukturerade intervjuer med fenomenologisk inriktning för att fånga intervjupersonernas upplevelse av att ha personlig assistans. Fem personer har intervjuats, tre tjejer och två killar i åldern 18-26 år som alla har personlig assistans.   Utifrån tidigare forskning fokuserar studien på självbestämmande, självbestämmande när man har personlig assistans och på funktionshindrades strategier i vardagen. Tre olika teoretiska perspektiv; samverkansperspektiv, interaktionism och rummets betydelse används för att förstå empirin.  Alla intervjupersoner uttrycker att de har självbestämmande i sitt liv i så stor utsträckning att de själva är nöjda med det. Men alla hade också haft erfarenheter där det inte fungerade med de personliga assistenterna och alla uttryckte att det är svårt att hantera konflikter som uppstår med de personliga assistenterna. I studien framkom det att det viktigaste är relationen med assistenten, alla intervjupersonerna hade både en arbetsrelation och en vänskapsrelation med sina assistenter även om de har olika åsikter om vilken av relationerna som är viktigast. Men gemensamt var att desto bättre arbetsrelation de har till assistenten, desto bättre var också vänskapsrelationen. Två av intervjupersonerna har personlig assistans hela dygnet medan de andra har 20-30 h/v och det är en tydlig skillnad i hur de upplever sitt hem som en fristad. Personerna med assistans dygnet runt upplever en större begränsning i sitt privatliv och att deras hem inte är en fristad så som de önskar. Några av de strategier som intervjupersonerna använder sig av för att öka sitt självbestämmande i vardagen är att; stå på sig, bestämma även över småsaker i sitt egna hem, att själv bestämma vilka assistenter som ska arbeta hos dem samt välja assistansbolag.

Internetanvändandet i Sverige ökar och en väsentlig del av Internetanvändandet inbegriper bloggar. Bloggläsande är mest populärt bland unga kvinnor och det är just denna grupp studien syftar att undersöka. Syftet med studien är att undersöka hur bloggläsare påverkas av det de läser i bloggar, med fokus på bloggläsares konsumtion och reflektera över hur det i sin tur påverkar bloggläsares identitetsskapande. Huvuddelen av tidigare forskning inom ämnet blogg har belyst bloggförfattarnas perspektiv. Den tidigare forskning vi presenterar i arbetet visar att bloggförfattare kan använda bloggen som ett verktyg i sitt identitetsskapande. Vi vill istället fokusera på bloggläsarnas perspektiv. Studier som har haft bloggläsare som utgångspunkt har visat att en stor del av de som läser bloggar någon gång har köpt en produkt eller tjänst som de har läst om i en blogg. Det har också framkommit att tjejer i högre grad än killar hämtar inspiration till framtida inköp genom bloggar. Vårt empiriska material består av tematiskt öppna intervjuer med sju aktiva kvinnliga bloggläsare. Vår teoretiska ram bygger på teorier om identitetskapande och angränsande teorier av Anthony Giddens, Thomas Ziehe och Erving Goffman. Vi har även inkluderat grundläggande teorier om konsumtion av Zygmunt Bauman och Thorstein Veblen samt en grundläggande teori om mode av Georg Simmel. Vårt resultat visar att respondenterna använder bloggen som en inspirationskälla till konsumtion. Det gäller främst klädinköp, kosmetikainköp, smyckeinköp och i viss mån matinköp. Respondenterna söker inte inspiration i bloggar till resor och plastikoperationer och de anser inte att de konsumerar mer som ett resultat av att de är bloggläsare. De efterstävar inte bloggarens utseende i helhet. Respondenterna är medvetna om att bloggare blir sponsrade och får betalt för att skriva om vissa varor och tjänster, men det stoppar dem inte från att inhandla varan eller utnyttja tjänsten. Bloggarna är en av de grupper som tagit över den arbetsfria klassens roll som inspirationskälla till konsumtion hos respondenterna. Trots detta skäms de över att de läser bloggar och vill inte att alla ska veta om det. Bloggen fungerar även som ett verktyg i respondenternas skapande och återskapande av självidentiteten då bloggläsandet leder till en viss sorts konsumtion, som i sin tur leder till identitetsskapande.