The purpose of this study is to find out how social workers in one medium and one small municipality in central Sweden perceive the need of financial support for young adults for more than one year and what the causes might be. To answer our research questions a qualitative research method was used and four social workers were interviewed. The result has been analyzed based of social exclusion, stigma, as well as on structural and individual level and linked to previous research. Our results show that although young adults are an exception for long duration for financial support, there are those who lack other means of support for a long time. The results also show that young adults often are recurring in the social services, and they are long-lasting. The reasons for the need have been shown to be similar in the medium and the smaller municipality, even if it appears differences seen to affect the clients. The result shows that the absence of school results, mental illness, security and organization of social services are causes of long- term need for income support. The study shows that the long-standing young adults often lack a secure social network and social workers perceive that they are often a security, a stable contact in the young adults' lives that may be difficult for these young adults to leave.

Som en följd av generationsväxlingen kommer chefspositioner i arbetslivet att ersättas av yngre generationer. Med bakgrund av detta är syftet med denna studie att undersöka och skapa förståelse för unga chefers föreställningar om och förhållningssätt till arbete ocharbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhållanden, krav, ung i chefsrollen samt förhållandet mellan arbetsliv och privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga chefers arbetsförhållanden innebär stressiga arbetsdagar med många arbetsuppgifter. Unga chefer hanterar dagligen krav från arbetsgivare och medarbetare, men de högsta kraven ställer de på sig själva. Under första tiden av anställningen sker en anpassning till chefsrollen, i vilket det sker en omvärdering av inställningen till arbetslivet i aspekter som krav, ledarskap samt förhållandet mellan arbete och privatliv. Det framgår att unga chefer prioriterar privatlivet högt samtidigt som arbetet är en central del av deras liv. Hur och i vilken grad arbetet får inverka på privatlivet varierar men det framkommer att det är viktigt att skilja dessa åt. Unga chefers föreställningar om och förhållningssätt till arbete och arbetsliv kan förklaras av generationsspecifika värderingar, individuella skillnader men även av vilken fas i livet de befinner sig i.

Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för hur unga tänker och handlar kring ”likes och om de gör det till en värdering där de kan mäta sig själv och andra både när det gäller online som offline. För att ta reda på detta undersökte vi om det sociala samspelet både online och offline påverkas av denna eventuella värdering. Forskning visar på att sociala medier har en påverkan på unga, dock finns det ingen forskning om just ”likesfenomenet” och hur det tar sig uttryck bland unga användare av sociala medier. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av fokusgrupper vilka senare har tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv samt med stöd av teorier så som socialt kapital (Bourdieu), jaget och maskerna (Goffman) och panoptikon (Foucault). Huvudresultatet visar att unga tillskriver en värdering av sig själv och andra utifrån antalet ”likes”. Denna värdering har visat sig innehålla både positiva och negativa effekter. Positiva effekter på så vis att omtyckta och populära personer offline får ännu en konfirmation på att de är omtyckta- genom många ”likes” och negativa effekter för de personer som är mindre omtyckta offline genom att de får den tillskrivningen även online- genom få ”likes”. Vårt resultat visar även att unga använder sig av olika tillvägagångsätt och strategier för att uppnå så många ”likes” som möjligt och ett av dem är att framställa sig från sin allra bästa sida på bland annat bilder.

Historiskt har det skett en betydande förändring gällande allmän inställning och attityd till psykologisk behandling (Gieser 2009). Att gå i terapi är inte längre lika tabubelagt utan berörs i media och den allmänna debatten. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat (Socialstyrelsen 2013c) och därmed även behovet av behandling Syftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna och om det fanns skillnader i attityd utifrån kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund. En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i ålder 18-25 år från Jokkmokk respektive Varberg. Studien visade en övervägande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Det fanns en geografisk skillnad där informanter från Jokkmokk var mindre positivt inställda till att berätta för sin familj om de skulle söka och gå i samtalsbehandling och att media i större utsträckning påverkat deras inställning. När det gäller kulturell skillnad visade studien att de med blandad kulturell bakgrund var mer positivt inställda till att berätta för bekanta om de skulle söka och gå samtalsbehandling. Studien bekräftade inte vårt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader. En könsmässig skillnad fanns att kvinnor berättade mer öppet om de skulle söka samtalsbehandling. Familjen och den närmsta omgivningen hade störst påverkan på attityd till samtalsbehandling. Det har varit och fortgår en trendförändring gällande allmän attityd till psykologiska frågor. Trendförändring sker på många sätt varav media är ett forum som ständigt utvecklas. Internet har en betydande roll för unga vuxnas attityd och påverkar många oavsett geografi, varför en likriktning sker.

The main purpose of this study was to determine the self-estimated levels of knowledge about doping for a group of strength training young adults, and also to get an idea of their attitudes regarding the subject. A part of the purpose was also to investigate the potential associations between knowledge and attitude. Method: To collect information a questionnaire was constructed that was inspired by a similar study and in consultation with the tutor. Questions regarding background, doping and training experiences together with self-esteemed attitudes and knowledge about doping were included. Questionnaires were handed out at gym facilities in central Sweden, and were answered by men and women ages 18 to 35 years. The results are represented by completed questionnaires from 36 subjects. The form of this study was quantitative cross-sectional. Materials used, apart from the questionnaires, were mainly literature and scientific articles. Besides this, health related reports were used. The Main Results shows that the majority of respondents stated that they had quite a bit of knowledge on doping. Despite this, most of the respondents stated their knowledge about doping effects and side effects as minimal. It is worth mentioning that none of the respondents felt they had a lot of knowledge on the subject. The knowledge level was considered to be satisfactory by about 44 % response rate among all respondents. Differences existed between sexes as the majority of the women felt they had little knowledge about the subject and wanted to learn more. Of note was that friends and internet accounted for the bulk of sources of knowledge, followed by the school and media. Regarding attitudes, the majority of respondents refrained from most allegations about doping. That doping is a growing problem in society and that it is up to each individual to decide whether to use doping substances, however, most subjects agreed positively to. Thus, there was a prevailing positive attitude towards individual freedom of choice as regards the use of doping. There were significant differences between different age groups which showed that younger had a more positive attitude about doping than older. Conclusions: Considering the lack of knowledge among the respondents and the larger positive approach among the younger group, schools should prioritize the doping topic further. This is particularly important considering internet and friends as the greatest sources of information which could have a negative outcome. Results from the questionnaires also showed a generally positive attitude towards the individual's free choice. The liberal vision has increased in the country in recent years and this area should preferably be studied more deeply in order to avoid danger to the community. How well the results reflect the reality cannot be determined considering shortfall, a relatively low number of participants and risk of socially desirable responses.

Denna studie undersökte samarbetet mellan landsting och Socialtjänst gällande unga vuxna mellan 18 till 25 som brukar "nya drogtyper" i Gävles lokalsamhälle. En kvalitativ metod har tillämpats med semisstrukturerade intervjuer med fem professionella inom kommun och landsting för att få en djupgående förståelse för intervjupersonernas unika upplevelser av det rådande ämnet. Intervjumaterialet analyserades utifrån det teoretiska perspektivet organisationskultur. Studien visade på att samarbetet mellan Psykiatri och Socialtjänst är problematisk och enligt intervjupersonerna kan det bero på de attityder och synsätt som finns hos de två huvudmännen. Samtliga deltagare redovisade att ytterligare samarbete krävs för att möta problematiken men det finns oklarheter i vem som skall ta ansvaret.

Syftet med detta självständiga arbete var att få kunskap om yrkesverksammas erfarenheter som rör ämnet problematiskt datorspelande. Syftet var även att få kunskaper över vilka hjälpinsatser som yrkesverksamma erbjuder sina klienter. Vi sökte i databaser på Växjö universitetsbibliotek för att sedan välja ut vetenskapligt granskade artiklar från år 2003 och framåt som passade studiens syfte. Därefter valdes passande individer ut som har erfarenhet med att arbeta med unga som har problem med datorspel. Resultatet visade att de yrkesverksamma har en djup förståelse över problemområdet, bland annat hur skolan påverkas, hur relationerna påverkas och hur personernas hälsa påverkas, både fysiskt och psykiskt. De har även kunskaper över vilka insatser och vilken hjälp både individen kan få, men även hur arbetet med familjen ser ut. Vår slutsats är att det finns väldigt stora olikheter vad gäller hur olika yrkesverksamma ser och arbetar med unga som tenderar att ha utvecklat problematiskt datorspelande.

Syfte Syftet är att undersöka hur unga tjejer själva upplever att de påverkas av sitt bloggläsande. Frågeställningar Upplever unga tjejer att deras identitet påverkas av bloggläsande? Upplever unga tjejer att deras psykiska hälsa påverkas av bloggläsande? Utifrån de svar som ges på ovanstående frågor ämnar jag resonera kring eventuella samband mellan bloggläsande och psykisk ohälsa bland unga kvinnor. Här finns givetvis inga enkla samband utan min ambition är att belysa hur unga kvinnor själva resonerar kring detta och därmed bidra till ytterligare kunskaper om detta svårundersökta ämne. Teori Sammanfattningsvis har de genomgångna teorierna visat hur identitetsskapandet, särskilt den kvinnliga identiteten, formats av de moderna medierna, vilket har en direkt koppling till resultatet av min undersökning. Metod Kvalitativa intervjuer. Resultat Mina frågeställningar berörde identitetsskapande och psykisk ohälsa i förhållande till unga tjejers bloggläsning. Jag tycker mig finna ett samband mellan bloggläsning och psykisk ohälsa hos unga tjejer utifrån min undersökning. Den definition av psykisk hälsa som jag använder i denna uppsats var följande: ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Den självbild som skapas genom bloggläsandet har genom min undersökning ofta visat sig svår att efterlikna. Det är därför svårt att hävda att resultatet av bloggläsandet leder till ett välbefinnande såväl fysisk, psykiskt som socialt. Slutsats Av min studie går det att dra slutsatsen, även om jag är medveten om att respondentkretsen är begränsad, att bloggen för unga tjejer i en känslig ålder möjligen kommit att bli viktigare som en sorts rådgivare än vad vuxna är. Jag tycker också att min studie visar att bloggläsning fått en sådan omfattning att den blivit en av de viktigaste informationskanalerna för unga tjejer.  Detta är något som politiker i kommunikationen med unga människor måste bli medvetna om på ett helt annat sätt än vad som idag är fallet. Som jag har påvisat upplever unga tjejers att deras psykiska ohälsa påverkas i positiv riktning genom bloggläsande så länge som bloggen fungerar som en bra förebild för bloggaren.

Den här studiens tar sin utgångspunkt i ett ökat intresse för unga muslimers trosbaserade samhällsengagemang i Sverige. Syftet är titta närmare på vad det är som gör att unga muslimer blivit intresserade av att bli engagerade i en trosbaserad samhällsorganisation och vilken betydelse engagemanget fyller för dem. Genom att fokusera på unga aktiva medlemmar i Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa (SMFR), avser den här studien att besvara följande forskningsfrågor: (1) Vilka orsaker och faktorer ligger bakom de unga muslimernas beslut att engagera sig, och hur förhåller det sig till beslutet att engagera sig i SMFR?; (2) Vilken betydelse har engagemanget för ungdomarna?; och (3) Hur kan ovanstående svar öka vår teoretiska förståelse om unga muslimers engagemang och dess betydelse? Studien tar sin grund i individuella kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med elva medlemmar på olika positioner i SMFR, där fokus har legat på ungdomarnas personliga berättelser. Det insamlade materialet har sedan analyserats med tematisk narrativanalys och har strukturerats i enlighet med teman som framkommit ur materialet. Materialet har sedan också diskuterats i relation till ett religionssociologiskt teoretiskt ramverk bestående av socialisationsteorin och en kombinerad narrativ teori bestående av Nancy Ammermans (2003) teori om narrativ förhandling mellan självbiografiska (individ) och offentliga (social aktör) narrativ, och Michael Bambergs (2004) teori om kontranarrativ. Resultatet visar att förklaringar till de unga muslimernas intresse går att finna både i betydelsen av den sociala kontexten - i ungdomarnas relation islam, från deras uppväxt (med aktiva föräldrar) och i deras möten med skolan och det svenska samhället – men också i vad som förmedlas i den här kontexten och hur ungdomarna förhåller sig till detta. Två narrativer som återkommande nämns i ungdomarnas berättelser är islam och svenskhet. Uppkomsten av engagemanget beskrivs som en balansgång mellan tillhörighet och motstånd. Studien visar också att engagemanget i SMFR kan tillskrivas praktiska och abstrakta betydelser som båda spelar viktig roll för att förstå dess funktion för ungdomarna. SMFR ses som en organisation som står för någonting som ungdomarna inte mött i tidigare engagemang och där de får med sig verktyg som gör att de får ökad kännedom om sig själva och och ett forum/plattform att agera – både i relation till den egna gruppen och i relation till samhället. Men ungdomarna lyfter också fram vikten av gemenskap och betydelsen SMFR:s starka visioner har. Detta tillsammans driver engagemanget framåt. Studiens teoretiska och metodologiska design både bekräftar och öppnar upp för nya frågor kring unga muslimers engagemang. Resultatet visar att socialisationsprocesser (både primär och sekundär) är en viktig del för att förstå hur intresse för engagemang uppstår, vilket bekräftar tidigare forskning, men reser också frågor kring betydelsen av att se till vad som förmedlas i dessa sociala miljöer och hur det kommer sig att en del narrativer känns mer attraktiva än andra. Men studien visar också att fokus på narrativer genererar nya intressanta frågor kring unga muslimers sätt att reflektera kring identitet och tillhörighet i Sverige. Att diskutera SMFR som företrädare för ett kontranarrativ öppnar upp för nya sätt att se hur unga muslimers engagemang både kan vara ett alternativ för dem som individer och grupp, men också utmana dominerande offentliga narrativer om svenskhet och islam. Studien ger ett par exempel på hur detta kan studeras närmre i nya studier.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhället och klassas som en folksjukdom. Cirka 800 unga vuxna i Sverige drabbas varje år, skelettumörer, maligna lymfom och leukemi är de allra vanligaste cancerformerna hos ungdomar idag. För många unga vuxna med cancer är det till hjälp att få dela med sig sina upplevelser via bloggar för att lättare kunna hantera sin sjukdom. Att ta del av sjukdomsbloggar kan även hjälpa vården gällande förståelse och bemötande av unga vuxna med cancer. Syfte: Att utifrån bloggar beskriva individers upplevelse av att ha cancer som ung vuxen, samt att beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna. Metod: En empirisk kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamling har skett via Google och 9 bloggar har inkluderats i studien. Data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Som ung vuxen med cancer uppstod det mycket känslor som de var tvungna att hantera. Informanterna beskrev dessa känslor som en berg och dalbana, ibland var det bra och ibland var det dåligt. Genom bloggandet fick informanterna ett stöd vilket hjälpte dem att hantera sin sjukdomsprocess. Denna studie visade att sjukdomen påverkade informanternas psykiska, sociala och existentiella välmående, upplevelsen mellan hälsa och ohälsa varierade. Informanterna berättade om stödet de fick genom sociala nätverket samt hur de upplevde vårdens bemötande. Slutsats: Unga vuxna med cancer (16-30 år) upplever sin sjukdom som en känslomässig berg och dalbana både på ett psykiskt, socialt och existentiellt plan. Individernas bloggar visade sig ha en stor betydelse under sjukdomsprocessen. För att unga vuxna med cancer ska kunna få bättre omvårdnad idag så är det av vikt att vårdpersonal får en holistisk bild av den drabbade för att den ska få uppleva hälsa och livskvalitet. / Background: Cancer is currently one of the most common diseases in Swedish society and is classified as a national disease. Approximately 800 young adults in Sweden are affected every year, bone tumors, malignant lymphoma and leukemia are the most common cancers in young people today. For many young adults with cancer, it is helpful to gain share their experiences through blogs to more easily manage their condition. Partaking of the disease blogs can also help healthcare current understanding and treatment of young adults with cancer. Aim: To describe individuals' blogs based on experience of having cancer as a young adult and to describe the significance of the blog for the individuals. Method: An empirical qualitative study with inductive approach. Data was collected through Google, and 9 blogs have been included in the study. Data were analyzed by qualitative content analysis. Main Results: As a young adult (16-30 years) with cancer arose a lot of feelings that they had to deal with. The informants described these feelings like a roller coaster, sometimes it was good and sometimes it was bad. Through blogging the informants felt support, which helped them to manage their disease process. This study showed that the disease affected the informants' psychological and existential well-being, the experience of health and illness varied. The informants told us about the support they felt they received through social network and how they experienced healthcare treatment. Conclusion: Young adults with cancer perceive their illness as an emotional roller coaster, from both a psychological, social and existential perspective. The individuals' blogs showed great importance in the disease process. For young adults with cancer to get a better care today, it is very important that the health professionals get a holistic view of the affected for them to experience health and quality of life.