Sexual approaches on the internet - An exploratory study on how ninth graders risk of exposure can be affected by their habits The purpose with the study was to do an exploratory study of the risk of ninth graders in Västra Götaland being exposed to sexual approaches on the internet and if it is affected by their internet habits. To do the examine a quantitative survey method was used.   The results of the study have shown that just over half of the respondents have been exposed to sexual approaches on the internet. There was significant correlation between the risk of exposure and some of the internet habits, like contact with strangers, the amount of time they spend online.   The most important conclusions in the study are that there are connections between some internet habits and the risk of being exposed to sexual approaches. There are also internet habits that don’t increase the risk of being exposed and that more knowledge is needed in the area. / Syftet med studien var att genomföra en explorativ undersökning om hur vanligt det är att niondeklassare i Västra Götaland utsätts för sexuella närmanden på internet och om risken påverkas av deras internetvanor. För att undersöka det användes en kvantitativ enkätundersökning.   Resultaten från studien visade på att drygt hälften av respondenterna har varit utsatta för någon form av sexuella närmanden på internet. Det framkom signifikanta samband mellan risken för att utsättas och några av internetvanorna, som kontakt med främmande personer, antalet timmar.   De viktigaste slutsatserna i undersökningen är att det finns samband mellan några internetvanor och risken för att utsättas. Det finns också internetvanor som inte ökar risken för att utsättas och att det krävs mer kunskap på området.

Integrationspolitiken har länge varit i fokus och i dagens samhälle är ämnet omtalat. Integration handlar om att känna tillhörighet i samhället och det här är sociologiskt intressant. Syftet i den här undersökningen har varit att försöka få en ökad förståelse om unga vuxnas upplevelse av sin dubbla identitet och deras hantering av sin dubbla identitet. Identitetsskapande och omgivningens påverkan ligger även i fokus. Den här undersökningen bygger på åtta halvstrukturerade intervjuer som utfördes på unga vuxna med en åldersbegränsning mellan 18–35 år. Det insamlade materialet transkriberades manuellt och kodades för att skapa teman genom nyckelord samt kategoriserades för att ta fram kärncitat som identifierar de långa intervjuerna. Empirin analyserades utifrån tidigare forskningar och teorier om identitet och identitetsskapande ur olika perspektiv samt tillhörighet och utanförskap. De begrepp som har använts är bland annat etnisk, kulturell- och kollektiv identitet, spegeljaget, ontologisk trygghet, etnocentrism, vi & dem och fördomar.     Resultatet av den analyserade empirin visar att individerna identifierar sig på olika sätt men en gemensam uppfattning kring definitionen av kulturen och etnicitet tydliggjordes. På ett eller annat sätt använder individerna kultur och etnicitet i sin identifiering. En annan aspekt visade att omgivningen har en påverkan på individers identitet som är kontextberoende. I Sverige blir individerna tillskrivna en identitet, invandrare, medan i ursprungsländerna blir de tillskrivna en helt annan identitet, svensk. Det intressanta här är att den svenska identiteten blir tydligare i ursprungslandet medan i Sverige överväger en identitet som invandrare. Individerna känner inte tillhörighet någonstans, vilket resulterar i en känsla av att hamna i kläm. Utanförskapet är inte enbart negativt eftersom det leder till att de unga vuxna med liknande erfarenheter skapar samhörighet med varandra för att på något sätt känna tillhörighet.

Advertising today is everywhere, wherever we are, we encounter it and affect us. The advertisement can be seen as a way of reproducing and maintaining values ​​and imagination worlds, but it is not always positive. People with other ethnicities have experienced media and advertising annoying as they create an erroneous picture about their ethnicity, built by prejudices and preconceived sentences. For the younger generations, advertising has been an obvious part of everyday life, it has been inevitable for them. Therefore, the target group becomes an interesting group to investigate in order to find out their attitudes, based on Allport's theoretical tools public opinion, against advertising, and what they consider about ethnic discrimination in advertising. The study is based on a self-formulated survey, to fill the research gap we found. The results of the study show that there are significant differences between gender and political views that affect what is considered to be about ethnic discrimination in advertising. Women to a greater degree than men consider ethnic discrimination in advertising as problematic. Left-wing sympathizers to a greater extent than right-wing psychiatrists chose the problem of response more often in the question of what they considered about ethnic discrimination in advertising. The results and conclusions are based on previous research on advertising, youth and advertising, experiences of discrimination and discrimination in advertising as well as a link between the theoretical framework on attitudes, values ​​and theories of ethnic discrimination.

”Så dåliga är svenskarna på ekonomi”. Rubriken är hämtad från en av många nyhetsartiklarsom på senare tid aktualiserar svenskarnas finansiella kunskapsnivå. Det rapporteras löpande imedia om svenska hushålls bristande finansiella kunskaper vilka kan relateras till forskningsområdetkring finansiell förmåga, vetenskapligt mer känt som financial literacy. De bristandekunskaperna utgör ett orosmoment inte bara för de enskilda hushållen utan också för ekonomini stort. I denna studie har unga svenska hushålls finansiella förmåga relaterat till bolånemarknadenstuderats. Hushållen har idag en hög skuldsättning främst bestående av bolån ochden intressanta frågan på den svenska marknaden är huruvida hushåll som exponerar sig motbolånerisk verkar vara förhållandevis kunniga eller okunniga. Syftet har därför varit att undersökaunga hushålls finansiella förmåga relaterat till bolån samt att identifiera vilka faktorersom påverkar den finansiella förmågan. För att undersöka detta har vi ställt oss frågan ”hurpåverkar unga hushålls egenskaper deras finansiella förmåga sett ur ett bolåneperspektiv?”.Studien är genomförd i enlighet med en kvantitativ metod. För att besvara problemet har enenkätundersökning genomförts och besvarats av 205 respondenter i ett åldersspann mellan18–37 år. Data från enkätundersökningen har sedan analyserats för att kunna besvara de uppställdahypoteserna och för att kunna jämföra resultaten med tidigare forskning. Resultatenvisar att det föreligger vissa samband mellan hushållens egenskaper och den finansiella förmågan.Studien ger praktisk relevans med hänsyn till att individen utgör en viktig motpart tillkreditinstituten genom det ekonomiska avtal ett bolån innebär, varför individens finansiellaförmåga får betydelse.

Denna studies syfte är att studera vad, idag unga vuxna personer med dyslexi, har upplevt under sin tid i skolan. Resultatet kan sedan användas som verktyg i mötet med elever i skolan i dag. Intervjuerna genomfördes enskilt, spelades in och transkriberades. Ur materialet utkristalliserades vissa nyckelord som bildade ett mönster som sedan användes för kategorisering av texten. Frågeställningarna baserades på just hur elever kan uppleva sin skoltid. Resultatet pekar mot att elever som har dyslexi ofta känner att de inte hänger med sina kamrater och att deras självförtroende sjunker genom tiden i skolan. Man kan också se faran med att eleverna plockas ur sin klass för att få specialundervisning av en speciallärare. De tas ur sitt sammanhang och missar många möjligheter till att lära sig tillsammans med andra elever. Resultatet visar också att eleverna inte har så stor medvetenhet om hur undervisningen gick till. Deras upplevelser handlade mest om att det var en bra lärare eller en dålig lärare. Pedagogens betydelse visar sig i den här studien vara väldigt viktig, i dessa elevers sammanhang.

No description available.

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i världen med 14,1 miljoner diagnostiseradefall 2012, och bara i Sverige drabbas cirka 61000 personer varje år. En cancerbehandling ärkrävande att genomgå och kan ge biverkningar som trötthet (fatigue), nedsatt immunförsvar,håravfall, illamående, minskad aptit, viktminskning och inaktivitet p.g.a. tröttheten och smärtor.Studier har visat att fysisk aktivitet är bra för att minska biverkningar, öka patientens välmåendeoch livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga om unga vuxna i åldern 18-30 år medavslutad cancerbehandling genomförde fysisk aktivitet som intervention under sin behandling.Metod: Urvalet var specifikt för enkätundersökningen och de som inkluderades var medlemmar iåldern 18-30 år i patientföreningen Ung Cancer. En egenkonstruerad enkät utformades och fannstillgänglig via Ung Cancers Facebook-sida med cirka 200 medlemmar. Resultat: Enkätstudien fick17 svar vilket gav en svarsfrekvens på 8,5%. Av dessa hade fem deltagare (29%) en fysioterapeutsom var involverad i deras behandling. Åtta deltagare (47%) hade tagit del av information om fysiskaktivitet och dess fördelar för behandlingen. En person (6%) hade tränat under ledning avfysioterapeut. Bortsett från fysisk aktivitet hade tre deltagare (17%) även fått ta del av andrafysioterapeutiska interventioner. Konklusion: Resultatet av studien visade på förbättringspotential ivården gällande involveringen av fysioterapeuter och fysisk aktivering av patienter. Då studienendast hade 17 svarande så ger resultatet ingen representativ bild av cancervården i Sverige och flerstudier inom ämnet behövs i framtiden för att utveckla sjukvården.

Denna studie avser att, genom semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor, studera kvinnornas egna upplevelser av de sociala medierna Facebook och Instagram, samt hur deras användning av dessa sociala medier eventuellt påverkar deras psykiska välmående. Detta förväntas bidra till en ökad förståelse om sociala mediers inverkan på människors hälsa. De teoretiska utgångspunkter som är centrala i denna studie är socialkonstruktivism, identitetsteori samt social jämförelseteori. Studien utgår från en fenomenologisk ansats vilket innebär att vi genom intervjuer ämnar studera kvinnornas subjektiva livsvärld utifrån deras egna erfarenheter och upplevelser kring ämnet sociala medier. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldern 18-25 år, där en form av snöbollsurval har använts. Vidare har en tematisk analys genomförts, där teman identifierades utifrån vad som framkom i intervjumaterialet, som i sin tur analyserades i relation till de teoretiska utgångspunkterna samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att det bland informanterna finns en stor variation i upplevelser av sociala medier som innefattar både positiva och negativa aspekter. Vidare framkom det att samtliga informanter upplevt att deras psykiska välmående påverkats av de sociala medierna Facebook och Instagram. Men hur och i vilken utsträckning de upplever sig ha blivit påverkade anger de främst berott på det dagliga humöret. Utifrån kvinnornas upplevelser gällande hur deras psykiska välmående påverkas av de sociala medierna, framträder känslor såsom avundsjuka och otillräcklighet kopplat till att de jämför sig med andra. Ur detta framträder känslor kring att vara missnöjd med sig själv och sin tillvaro, vilket i sin tur påverkar kvinnornas syn på sig själva. Kvinnornas upplevelser tolkades utifrån Giddens identitetsteori, då kvinnorna berättade om att de framställer och granskar sig själva och sina identiteter i förhållande till andra personer i dessa sociala medier. Att kvinnorna jämförde sig med andra och hur detta inverkade på psykiskt välmående tolkades utifrån Festingers sociala jämförelseteori. Vidare kunde den medvetenhet kring normer och beteenden som kvinnorna upplever konstrueras genom sociala medier tolkas i relation till socialkonstruktivismen. Detta har lett fram till en ny kunskap och ökad förståelse om sociala mediers påverkan på unga kvinnors psykiska välmående. Däribland att det finns en medvetenhet gällande sociala mediers påverkan samt hur denna påverkan visade sig vara högst individuell och föränderlig utifrån dess subjektiva kontext.

Bakgrund: Varje år drabbas 800 tonåringar och unga vuxna av cancer i Sverige. Unga människor ställs inför många utmaningar i både diagnos och utveckling och deras unika upplevelse av att leva med cancer har ingen stor plats i tidigare forskning. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa tonåringar och unga vuxnas erfarenheter av en cancersjukdom. Metod: Litteraturöversikten är baserad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa studier och fyra kvantitativa studier. En övergripande analys enligt Friberg (2017) har använts i denna översikt, den består av reduktion, analys och tematisering. Resultatet av detta presenterades i form av sex teman. Resultat: Resultatet presenteras i sex teman; Trötthet; Förlust av kontroll; Normalitet; Psykisk hälsa; Socialt stöd och relationer; samt Den förändrade kroppen. Resultatet i denna litteraturöversikt visar att unga med cancer erfar utmaningar gällande den fysiska kroppen och dess begränsningar, psykiska utmaningar, samt gällande de sociala relationerna. De upplevde också sig förlora kontrollen då de kände sig maktlösa inför den vård och behandling de genomgick. Vidare visade resultatet att unga också uppfattat cancerdiagnosen och behandling som positiv då den gett dem en annorlunda syn på livet och sig själva. Studien påvisade också dessa patienter upplever isolering samt hur viktigt de upplever det att bibehålla sina sociala kontakter. Diskussion: Författarna valde att använda Calista Roys adaptionsmodell i resultatdiskussionen för att redogöra vilka anpassningsmetoder de unga människorna använder sig av när de ställs inför t.ex. utmaningar som trötthet, kontrollförlust och ångest samt oro. / Background: Every year in Sweden 800 teenagers and young adults are diagnosed with cancer. Young people face many challenges during this period concerning development and diagnosis and their unique experiences have not been researched enough. Aim: The aim of this literature review was to illustrate adolescent and young adults’ experiences of a cancerous disease. Method: Eleven scientific articles were used in this study; seven articles are qualitative, four are quantitative. The articles are analyzed and categorized into six themes based on their findings. An overviewing analyze according to Friberg (2017) was used. It consists of reduction, analyze and categorization. Results: This study identifies the following six themes: Fatigue; Loss of Control; Normality; Psychological Health; Social Support and Relations; and Changed Appearance. The findings of this study shows that adolescents and young adults with cancer experience challenges when it comes to the body and its limitations, mental health and challenges within the changed relationships. They also experienced loss of control when it comes to the care and treatment. This review also shows that the young people with cancer experience the disease and the treatment as positive due to the fact that it gives them a different view on their self and life. It also shows that these patients experience isolation and that they find it important to have social connections during the treatment. Discussion: The authors chose the adaptation model by Callista Roy in the discussion to further describe the coping methods used by adolescents and young adults with cancer.

Bakgrund: För att främja en god oral och allmän hälsa så har nationella och internationella mål utarbetats. Ett sätt för att uppnå målen kan vara att samarbeta och samverka mellan olika yrkeskategorier. Syfte: Syftet för studien var att undersöka hälso- och sjukvårdspersonals kunskap om oral hälsa vid astma hos barn och ungdomar. Resultat: Totalt besvarade trettiosju personer enkäten. Hälften av deltagarna svarar att astmasjukdom innebär en ökad risk för försämrad munhälsa. Resultatet visar att patientinformationen som ges av hälso- och sjukvårdspersonalen främst innehåller information om medicinering, lungfunktion och den allmänna hälsan. Resultatet visade att sjuksköterskor i lägre grad än läkare innefattar oral hälsa i sin patientinformation. Resultatet uppvisar både kunskap och okunskap för kliniska symptom, tecken, åtgärder och behandlingar aktuella vid karies och muntorrhet. Hälften av deltagarna ser vikten av mer kunskap om oral hälsa. Slutsats: Läkare och sjuksköterskor har delvis kunskap om de orala hälsoriskerna som finns. Samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvårdspersonal kan resultera i gemensamt preventiva åtgärder som främjar oral hälsa hos barn och ungdomar med astma. En undersökning i en större population förordas för att kunna generalisera resultatet.