I en rapport från Örebro kommun framkommer det att barn som är bosatta i bostadsområdenaBaronbackarna och Oxhagen i Örebro känner sig otrygga i stor utsträckning. Att barn och unga harmöjlighet att röra sig fritt i sitt bostadsområde och utforska den naturliga och byggda miljön samtidigtsom de kan möta andra barn, unga och vuxna är viktigt för deras hälsa och välbefinnande. Det är ocksåcentrala aspekter av den sociala dimensionen av hållbar utveckling.Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur samverkan på områdesnivå kan bidra till att ökatryggheten bland barn och unga i den offentliga miljön i ett bostadsområde. Vidare ämnar uppsatsenundersöka hur barns delaktighet kan ökas på områdesnivå. Utvalt område är bostadsområdetBaronbackarna i Örebro med fokus på Partnerskap Örebro.Studien baseras på kvalitativ metod där tre kvalitativa intervjuer samt kvalitativ textanalys av tre utvaldadokument har genomförts. Analys av insamlad empiri har genomförts med hjälp av en för studienkonstruerad analysmodell som bygger på tidigare forskning kring barn och ungas trygghet ochupplevelser av offentliga miljöer, barns självständiga mobilitet, föräldrars riskbedömning ochsamverkan på områdesnivå.Resultatet visar att barn och unga i dagsläget huvudsakligen är delaktiga i trygghetsarbetet genomkultur- och fritidscentret 52:an. I uppsatsen har det framkommit att barn och unga på olika sätt begränsaspå grund av att de känner sig otrygga i Baronbackarna. Analysen har visat att det kan finnas fleratänkbara sätt att öka barn och ungas trygghet och delaktighet i bostadsområdet. Det har framkommit attvissa specifika platser i Baronbackarna är särskilt omnämnda ur ett otrygghetsperspektiv varför ettfysiskt planeringsperspektiv i partnerskapet skulle kunna vara ett sätt att ytterligare arbeta med barn ochungas trygghet. Analysen har visat att partnerskapets roll som sammanbindande länk kan vara en nyckeltill att involvera en bredd av professioner och kompetenser. Partnerskapet kan på så vis skapa samverkanmellan ytterligare kommunala förvaltningar och aktörer för att bidra till det holistiska angreppssätt somförespråkas inom forskningen för att skapa barnvänliga miljöer.

The aim of this bachelor thesis is to examine the methods used for reading promotion work at public libraries in Sweden for children and adolescents up to the age of 18 years. Part of the background is the results from international studies where the results show decreasing literacy skills among children. A low literacy might limit individuals opportunities to be a part of the society, and therefore the reading promotion work and ways of understanding how to imbibe and use knowledge and information are important. Semi-structured interviews were used as a method for collecting the data needed for answering the question of what kind of reading promotion work is done today for this lending- group. The number of interviews for this study are 10 and the number of informants are 12. All the informants are working with focus on children and adolescents reading. The study has a sociocultural perspective using three sociocultural concepts as a tool for analysing the results from the interviews; appropriation, instrument and social context. The conclusions possible to make from this study is that there is an aim from the librarians to do this reading promotion work both as projects and as regular activities. They want to tempt both young children with their parents and adolescents to visit the library and find ways into the literature. It turned out that there are more focus on the youngest children because when the children get older and become adolescents, the informants feel that it is difficult to reach them, since there are many other activities that compete with their time. The reading-promotion methods that the librarians used are all well-known and the librarians get positive feedback from participants in the activities, even if there still are challenges left to work with.

Undersökningens syfte var att belysa den aktuella nedgången av medlemmar hos fackliga organisationer och öka förståelsen för hur de fackliga organisationerna arbetar för att nå ut till unga samt öka medlemsgraden i sina organisationer. Teorier vi har använt oss av är Lysgaards teori om olika betingelser som gör att människor antingen drar sig till ett kollektiv eller inte, Kjellberg teorier om individuella faktorer som påverkar, Mancur Olsens teori om free-rider problematiken samt Noon, Blyton och Noons teorier om olika faktorer som påverkar det fackliga medlemskapet. Vi har använt oss av svenska såväl som internationella källor som vi kunnat applicera på motiven till fackligt medlemskap. En kvalitativ metod gjordes där vi använt oss av ett bekvämlighetsurval blandat med snöbollsurval. Detta medförde en större geografisk aspekt där vi har respondenter från Malmö i söder och ända upp till Norrland. Till slut genomfördes åtta intervjuer med fackliga förtroendevalda där vi inte lagt någon värdering i kön eller ålder. Intervjuerna spelades in samt transkriberades och därefter kodades där vi fann nyckelord som vi kunde koppla ihop med våra teorier. Resultatet av vår studie visade på att det är varierande motiv men där nyttomotiven alltså vad de själva får ut av det men vi kunde även se att tryggheten är en stark faktor i dagens samhälle. Det motiv som var starkast för att inte gå med i ett fackförbund var en stark politisk aspekt som vi inte hade räknat med. Resultatet visade även på att fackförbunden jobbar i stort sett på samma sätt för att rekrytera arbetstagare till sina organisationer men nästan ingen har ett stort fokus på den yngre arbetstagaren utan arbetstagare som helhet. Sammanhängande för alla respondenter var att de inte själva såg någon minskad organisationsgrad på just deras ansvarsområde eller lokala klubb men alla var medvetna om att organisationsgraden över hela Sverige har en nedåtstigande kurva. Alla respondenter svara personligt med egna upplevelser och erfarenheter av den fackliga världen och dess olika uppgifter.

Denna studie ämnar undersöka vad personer som kan anses unga i arbetslivet uppfattar som fördelaktigt hos sina ledare i både kris och normalsituation i form av specifika egenskaper och ledarskapsstilar. Det är ett viktigt område att studera i och med att det sällan sker jämförelser mellan dessa tillstånd på ett kvantitativt vis som i denna studie. Den kvantitativa studien består av självadministrerade webbenkäter där urvalet varit så stort som möjligt. Genererade resultat visar att uppgiftsorienterat ledarskap är den ledarskapsstil som unga följare uppfattar som mest fördelaktig när det kommer till en krissituation. I en normalsituation är den stil som uppfattas som bäst relationsorienterat ledarskap. Dessutom syns tendenser till att unga följare uppfattar egenskaper som är mer individfokuserade som mer positiva i en normalsituation medan de i en krissituation premierar egenskaper som är mer fokuserade på produktivitet och att upprätthålla ett så bra resultat som möjligt inom organisationer.

Syftet med uppsatsen är att bidra till forskningen om ungas minskade politiska engagemang ide traditionella politiska arenorna genom att problematisera framställningen av ungdomarspolitiska engagemang i statens offentliga utredningar. Materialet som studerats är SOU 1991:12och SOU 2016:5 som båda behandlar problemområdet att allt färre unga engagerar sig inom depolitiska organisationerna. Materialet analyseras genom den diskursanalys-inriktade ansatsen“What’s the problem represented to be?” utformat av Carol Bacchi, kopplat med teorierna frånden tidigare forskningen inom ungas förändrade beteende och engagemang. Genom Bacchisanalytiska ramverk studeras materialet genom att få fram hur problemet presenteras för attsedan kritiskt granska om problemframställningen kan tolkas annorlunda än den sompresenteras och om det finns något som utelämnas i diskursen. Utifrån min tolkning visargranskningen av utredningarna att det som utelämnas är att problematisera de traditionellapolitiska arenornas bristande förmåga att kanalisera ungas engagemang. Genom att utelämnadetta försämrar det möjligheten att lösa problemet inom den framtida policyutvecklingen.Problemframställnigen utelämnar även att det inte måste ses som ett problem att unga är aktivainom partipolitiken, då det visas att det finns ett starkt förtroende för de styrandeorganisationerna och engagemang kan uppstå när de blir äldre.

The impact of technology through social media has contributed alot to the world, changing the way we live our lives. This is because individuals have a continuous flow of information through mass media. Today, the social forum, Instagram has a major impact on the everyday lives of young girls. Since many young girls are constantly connected to the Internet, this may result in certain criteria about how these girls should behave and how their lifestyles should look like. The purpose of the study is to get an understanding of how Instagram can affect young girls’ self-identities. A qualitative method is used in the study whereby six interviews are conducted with teenage girls. The data is analyzed mainly with the help of Giddens theory on reflexive identity in late modern age together with Cooley’s concept about ”looking-glass self”. In order to point out the gender aspect in self-identity constructions whereby teenage girls reproduce the normatively accepted femininity in Instagram, West & Zimmerman’s theory on ”doing gender” has been used. The aspects of consumer society whereby Instagram functions as a virtual platform and the ways in which demarcation between real and virtual becomes blurred in teenage girls’ identity constructions has been analyzed by the help of Baudrillard’s theory on consumer society. The results of the study show that Instagram has several significant effects interms of young girls’ self-identity constructions. The young girls do not present their true self-images on Instagram, they only show the "perfect" aspects of their daily lives. That means that they reshape and refine their appearances. The results also show that the experience for all interviewees is that they felt that there was a further norm for females on Instagram, like the importance of having an ideal body type. Instagram proved to be strongly linked to how young girls think about their bodies and looks.

Uppsatsens syfte var att studera vilka upplevelser och erfarenheter anställda på Socialtjänsten och Polismyndigheten har gällande samverkan kring unga lagöverträdare i en stor kommun i Sverige. I ett försök att besvara studiens syfte har studien utgått från följande frågeställningarna; Hur ser anställda på socialtjänsten och polisen på deras samverkan kring unga lagöverträdare?, vad upplever anställda på socialtjänsten och polisen främjar deras samverkan?, samt vilka hinder och svårigheter upplever anställda på socialtjänsten respektive polisen att det finns avseende deras samverkan? För att vara säkra på att studiens syfte besvarades utfördes semistrukturerade intervjuer med fem respondenter, tre från Socialtjänsten och två från Polismyndigheten i den valda kommunen. Analysmetod som använts i studien är tematisk analys som hjälpt till att identifiera teman utifrån det insamlade datamaterialet. Vidare utgick analysen från Danermarks (2000) teori om samverkan.  Studiens empiriska fynd visar att både poliser och socialsekreterare anser att samverkan dem emellan är viktig och fungerande. Vidare har samtliga respondenter identifierat flertalet faktorer som främjar deras samverkan. Av studiens resultatet framkommer dock att dessa faktorer inte endast verkar främjande på grund av att de idag hindras eller försvåras av ett antal olika faktorer. Exempel på faktorer som både kan hindra och främja samverkan är kommunikation, samsyn och sekretesslagstiftning. Då empirin visar på hur myndigheterna arbetar olika utifrån deras uppdragsbeskrivningar, regelverk och kunskapsbaser och hur det kan verka hindrande visar studiens resultat, utifrån empiri och teori, att samverkan ständigt är ett utvecklingsarbete.

Idag utvecklas fotografer på många olika sätt med inflytande av främst sociala medier. Denna uppsats undersöker attityden till mediesamhället hos unga fotografer. För att skapa en förståelse om hur bildspråket och kreativiteten påverkas av utvecklingen i sociala medietrender har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Därefter har materialet analyserats och sammanställts. Resultatet som framkom var att den nya kameratekniken underlättar för fotografer idag. Fotograferna ser det som att man har mer verktyg i verktygslådan. Insamlandet av inspiration är väldigt lätt idag men att skapa något eget tycks vara betydligt svårare. Uppsatsen visar svårigheten att skapa något unikt som unga fotografer står inför idag. Man behöver följa trenderna för att hålla sig relevant och uppdaterad. Annars är det idag svårt att vara konkurrenskraftig som fotograf.

The aim of this bachelor thesis is to examine how public librarians perceives the library role towards young people. This is done by interviews with four youth librarians in various cities in Sweden and the interviews were analysed with the aid of “the four spaces”.  The central questions for this thesis are: How do the librarians perceive the library role towards young people? Which role has the book in the library’s youth activities? What kind of library do the librarians believe the young people want?    The study identified a change in the library role from a “knowledge institution” to a “experience institution” which affected how the librarians thought of the library role towards young people. The study showed that most of the activities toward young people were based on creative experiences, in terms of music studios, theatre scenes and social events, and less activities were based on reading promotion and books. The book had overall a split position as a symbol for democracy and free speech on one hand, and on the other hand a symbol for the “old library” and the “knowledge institution”. The study also showed that young people tend to use the library as a place to socialize rather than taking part of the media supply the library offers. Finally we problematize the picture of young people and conflicts in the library and give an account of the library’s barriers where we establish that it is especially hard for library’s to reach out to young people from exposed socio- economic groups.

Denna uppsats undersöker hur miljöintresserade unga vuxnas tankar kring klimatförändringarna påverkar hur de resonerar kring sina semesterresor. Hur vi ska resa hållbart är en fråga om effektiviseringar i samhället men även förändringar av attityder och vanor hos människor. I den här studien fick sex respondenter beskriva hur de upplever att deras resebeteende påverkas av den attityd de har till klimatförändringarna och vilka andra faktorer de upplever påverkar deras resebeteende. Resultatet analyserades med hjälp av teorin om planerat beteende och tidigare studier om faktorer bakom resebeteende. Sex teman kopplat till respondenternas resebeteende identifierades. Dessa var; klimatångest, ansvar, tillgänglighet, yttre påverkan, livsstil och personlig utveckling. Respondenterna upplevde alla att klimatproblematiken påverkar hur de resonerar om sitt semesterresande men att många andra faktorer överväger vid beslut om resor. De såg sina semesterresor som en viktig del av deras liv och såg mycket positivt som kom utifrån dem. De tyckte även att det borde finnas fler lättillgängliga klimatvänliga alternativ för semesterresor.