Cancer är idag en av våra vanligaste folksjukdomar. Varje år drabbas 800 personer mellan 15-29 år. Det finns flera orsaker för att cancer ska utvecklas där rökning är en av de vanligaste riskfaktorerna. Behandlingar inom cancervård är bland annat strålning, cytostatika och kirurgi. Att genomgå dessa behandlingar kan ofta vara tufft och leda till flera fysiska och psykiska komplikationer. Till följd av tidigare diagnostik och förbättrade behandlingsalternativ överlever allt fler sjukdomen idag. För den unga vuxna som drabbats samt överlevt cancer innebär sjukdomen att livet fått ett tidigt avbrott och för flera även inneburit en livskris. Hur fortsätter sjukdomen att påverka livet och hur upplevs det av den unga vuxna efter att cancern är botad? Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av att ha överlevt cancer. Vi har sammanställt tidigare publicerad forskning till en ny helhet. Vi har inkluderat åtta kvalitativa artiklar, en kvantitativ och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier. Psykiska och emotionella konsekvenser belyser hur att drabbas av cancer kunde leda till ett avbrott i livet, en känsla av att varken vara sjuk eller frisk och svårigheter med att återgå till ett normalt liv. Relationer till familj, vänner och partners påverkades. Sjukdomen förde dem samman och skapade starka band, men samtidigt var det svårt att ge stöttning och förstå varandra. Fysiska konsekvenser beskriver hur kroppen förändrades samt rädslan för att eventuellt inte kunna få barn i framtiden. Sjuksköterskan har en stor betydelse för att hjälpa och stötta dessa personer till att återgå till livet och att få balans i vardagen. Även sociala medier och åldersanpassade stödgrupper med andra som genomgått samma sak skapar gemenskap och spelar en stor roll i att känna mening och sammanhang.

Bakgrund: Epilepsi är ett kroniskt neurologiskt tillstånd som orsakar återkommande anfall på grund av överdriven aktivitet i hjärnan. Det är individuellt hur anfallen ser ut, men en och samma person har oftast en sorts anfall. Syfte: Syftet med studien var att belysa barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med epilepsi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar genomfördes. Dataanalysen utgick från kvalitativ analysmetod enligt Evans (2002). Resultat: Under analysen av artiklarna framkom tre teman med sammanlagt sju underteman. Känslan av utanförskap: Barn och unga vuxna upplevde sig ofta annorlunda gentemot omgivningen samt hamnade utanför sociala aktiviteter. Skolarbetet var även något som påverkades. Rädslan för anfall: Ovisshet och rädsla för var och när de skulle få ett anfall var upplevelser som framkom. Hantering av vardagen: Förebyggande åtgärder vidtogs ständigt samt att familj och vänner var betydelsefulla för att kunna klara vardagen, det framkom även en viss acceptans för epilepsi. Slutsats: Författarnas slutsats är att informationen är en central faktor som har stor betydelse för hur barn och unga vuxna upplever och hanterar sin tillvaro med att leva med epilepsi. Den bristande kunskapen om sjukdomen skapar ett onödigt lidande både hos de drabbade och anhöriga. Som blivande sjuksköterskor anser författarna att de har en viktig roll när det gäller att informera och ge stöd för att lättare kunna hantera sjukdomen. Det behövs ytterligare forskning inom området och denna åldersgrupp.

Bakgrund: I Sverige rapporteras cirka 260 nya cancerfall hos barn varje år. Att som barn fåen cancerdiagnos innebär ett behov av sjukhusvistelse, behandling och omvårdnad. Hur barnsom drabbats av cancer upplever sin omvårdnad är av betydelse eftersom god omvårdnadökar barnens välbefinnande och genererar snabbare återhämtning. Syfte: Att sammanställa unga vuxnas upplevelse av omvårdnad under cancerbehandling sombarn. Metod: En kvalitativ ansats har valts som design. Datainsamlingen har skett via PubMed,CLINALH och PsycINFO där tio studier har inkluderats i litteraturöversikten.Resultatanalysen har sin utgångspunkt utifrån Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: Utifrån de tio valda studier kunde fem problemområden identifieras; information,stöd, interreaktion mellan vårdpersonal och patient, sårbarhet, övergivenhet och frustation. Slutsats: De unga vuxna som överlevt sin cancersjukdom som barn beskrev att derasupplevelse av omvårdnaden under perioden av cancerbehandling ofta präglades av bristandeinformation, stöd, interreaktion och autonomi samt av övergivenhet och frustation.

Syftet med studien var att fånga in hur trötthet och smärta påverkar vardagen för unga vuxna med reumatisk sjukdom. Metoden är kvalitativ och för datainsamlingen gjordes semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades transkriberades i sin helt och när det var klart påbörjades analysering av det som framkommit. I analysen sökte vi efter meningsbärande enheter och försökte ordna dem i kategorier och underkategorier. Resultatet visar att sjukdomen har en stor påverkan på våra informanters liv, men att de också har bra strategier för att kunna leva med sjukdomen. Det visar också på att även om strategierna är bra och de vet hur de ska hantera sjukdomen så stöter de på hinder, till exempel har skolgången blivit negativt påverkad för de flesta av informanterna. Något som visat sig vara extra viktigt har varit vännerna och det sociala nätverket. Alla informanter har på ett eller annat sätt verkligen understrykt betydelsen av vänner som är förstående och som på det sättet hjälper till att hitta det positiva med livet. Slutsatsen som kan dras utifrån detta arbete är att vara ung och ha en reumatisk sjukdom är något som påverkar hela livet. Vi har sett på informanterna i studien att trots detta flyter livet på och de lyckas i de flesta fall att få balans mellan aktivitet och vila. Just denna balans är mycket viktig.

Psykisk ohälsa bland män har länge varit ett stigmatiserat ämne. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka hur unga män upplever att de och deras omgivning ser på unga mäns psykiska ohälsa. Detta kopplat till stigmat kring psykisk ohälsa och vad som anses vara maskulint hos en man. För att besvara syftet med uppsatsen har en kvantitativ studie genomförts med hjälp av en enkät. Enkäten delades slumpmässigt ut till femtio unga män i åldrarna 15-20 år, som gick på en gymnasieskola i Sverige. Svaren från enkäten har bearbetats och redovisas med beskrivande statistik. Studien visade en positiv syn på psykisk ohälsa bland deltagarna. Dock fanns en stor osäkerhet kring hur deras omgivning såg på unga mäns psykiska ohälsa. Den större delen av deltagarna ansåg inte att psykisk ohälsa var kopplat till maskulinitet, men det fanns en osäkerhet kring vad unga kvinnor hade för syn på detta.

Lewis Carrolls Alice i Underlandet (1865) är en berättelse från en tid då könsnormer såg mycket annorlunda ut. Trots sin ålder är boken fortfarande mycket omtyckt. Studien avser att ta reda på vilka dessa könsnormer är och hur de speglas genom bokens protagonist. Studien utgår från en narrativ funktionsanalys som den kopplar till ett genusperspektiv. Analysen visar att Alice till ytan framstår som normbrytande men de underliggande strukturerna visar att Alice egentligen har en mer traditionell könsroll.

Denna studie har haft som syfte att undersöka ungas inställning till facklig organisering. För att uppfylla syftet har studien ämnat att besvara följande frågeställningar: Vilka motiv framhålls för facklig organisering? Vilka motiv framhålls emot facklig organisering? Hur kan ovanstående förstås och diskuteras i förhållande till tesen om individualisering? För att uppfylla syftet har studien utgått från den kvalitativa ansatsen för att söka djupare förståelse för ungas inställning till facklig organisering. Det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter har skett genom ett målinriktat sådant med följande urvalskriterier: (1) respondenterna skulle ha tillsvidareanställning, (2) vara mellan 20 och 27 år, (3) inte vara studerande, (4) inte ha ledande position i arbetet eller (5) avlagt högskole- eller universitetsexamen. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade på att unga med tillsvidareanställning gav uttryck för en positiv inställning till facklig organisering. Resultatet visade också på att kollektiv handlande, säkerhet, trygghet och känsla av tillhörighet var viktiga faktorer till den positiva inställningen till facklig organisering. Respondenterna påvisade inga direkta motiv emot facklig organisering, om än de till viss del betraktade kostnaden som negativt. Av resultatet från studien kan en tyda att individualiseringsbegreppet är något som inte kommer till uttryck bland respondenterna. Å ena sidan när respondenterna upplevde ha en positiv inställning till facklig organisering, å andra sidan när respondenterna valt att organisera sig fackligt i syfte att bland annat eftersträva kollektivt handlande.

Stroke har visat sig öka bland yngre individer. Cirka 1 av 5 som insjuknar är under 65 år vilket i studien beskrivs som unga eller unga vuxna. En del som insjuknar drabbas av kvarvarande symtom som kan innefatta fysiska och/eller kognitiva symtom vilka kan påverka upplevelsen av hälsa, förändra livsvärlden, leda till förlust av sammanhang och skapa lidande. Det framkommer att vården för yngre strokedrabbade inte är anpassad efter den livssituation och de behov som många yngre har. Sjuksköterskan har en viktig roll i detta och ska vårda med livsvärlden som grund. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur vuxna i åldrarna 18-64 år erfar livet efter en stroke. Vald metod var allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar har utgjort resultatet som resulterade i två huvudkategorier; den levda kroppen som förändrad och medvetenhet om livets ändlighet med flera underkategorier. Resultatet visade att de yngres dagliga liv påverkades utav de kvarvarande symtomen som medföljde stroke och begränsade framförallt deltagande i aktiviteter. De yngre upplevde en rädsla för hur framtiden kommer att påverkas, och vikten av stöd efter insjuknande för att dela upplevelser för att hantera den nya situationen. De yngre upplevde en ökad medvetenhet och reflektion kring den egna dödligheten och reflekterade över den tidigare för givet tagna vardagen. Resultatet visade att yngre beskriver ett liv före och ett efter stroke och att identiteten förändras och/eller förloras till följd av sjukdom. Resultatet önskar kunna bidra till att anpassa vården för de yngre utefter deras livssituation och unika behov.

Pornografi är ett omdebatterat fenomen och har främst förknippats med mäns konsumtion. Föreliggande studie syftade till att undersöka vilken mening pornografi har för kvinnor som regelbundet använder pornografi. En kvalitativ intervjuundersökning utfördes med sju unga kvinnor mellan 20–30 år. Empirin analyserades tematiskt utifrån teorin om sexuella script och begreppen intimitetstrubbel samt sexuell empowerment. Resultatet fann att pornografi har betydelse för kvinnors sexualitet. Pornografi hjälper dem att utforska kropp, upphetsning, sexuella preferenser och sexuell identitet. Pornografi ger kunskap och inspiration och betraktas som ett sätt att äga sin sexualitet. Men pornografi ger även upphov till ambivalens, särskilt kopplat till kulturella scenarier kring pornografi som skadligt och synen på pornografi som kvinnoförtryck. Detta påverkar informanternas intrapsykiska script genom hur de använder och relaterar till pornografi. Trots detta har kvinnorna aktiva strategier för att söka upp den pornografi de finner upphetsande. / Pornography is a well-debated phenomenon and is often treated as a male issue. The present study aimed to move beyond this view and investigate the possible meaning of pornography for young women. Seven young women who consumed pornography regularly were interviewed using a qualitative method. The empirics was analyzed thematically using sexual scripting theory and the concepts of intimate trouble and sexual empowerment. The result showed that pornography bears meaning for young women’s sexuality. Using pornography, they explore their sexuality, sexual identities and their preferences. Pornography is seen as a means for owning one’s sexuality. At the same time, pornography is a source of ambivalence. Cultural scenarios treating pornography as a danger and as misogynic oppression affect the women’s intrapsychic scripting and therefore the way they relate to pornography. Still, the women are seen as having developed active strategies to handle this kind of intimate trouble and find the kind of pornography they find exciting.

Näthat på sociala medier är ett socialt fenomen som blivit aktuellt med den globala digitaliseringen. Forskning generellt beskriver näthat som ett samlingsbegrepp av olika beteenden såsom kränkningar eller mobbning som sker online. Definitionen av näthat är avgörande för att kunna studera ämnesområdet och att urskilja traditionell mobbning från nätmobbning. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka unga vuxnas erfarenheter, upplevelser och åsikter om nätkränkningar och nätmobbning på sociala medier med hjälp av semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Genom de bedrivna kvalitativa intervjuerna kan det fastställas att “traditionell” mobbning och mobbning som sker över nätet har likvärdiga konsekvenser gällande personers mående. Offer uppger konsekvenser av psykosomatiska symptom såsom ångest och depression. Resultatet påvisade även en allmän attityd mot nätkränkningar och nätmobbning som inte stämmer överens med konsekvenserna. På sociala medier förekommer det en ständig risk för användare att bli utsatta för näthat, oavsett tid och rum vilket gör personerna till lättillgängliga offer. Genom intervjuerna framgick det att marginaliserade grupper inom samhället exempelvis personer med funktionsvariationer, HBTQ-personer och personer med utländsk etnicitet, löper hög risk för att utsättas för nätkränkning och nätmobbning. Förutom ytterligare forskning krävs det att samhället tar fenomenet på allvar. I framtiden måste sociala aktörer samarbeta för att öka den allmänna förståelsen över hur användare ska kunna behandla varandra med respekt på sociala medier. / Cyberagression on social media has become an issue over the world, since the technological revolution in the modern society. Research on the field describes cyberagression as a generic term of online behaviors like harassment or bullying on the Internet. The definition of cyberagression is essential to do research in the subject and to distinguish “traditional” bullying from cyberbullying. The aim of this study is to investigate young adults’ experiences and opinions to cyberharassment and cyberbullying on social media by using semi- structured qualitative interviews. According to the conducted interviews it can be confirmed that traditional bullying and bullying online has comparable consequences to the overall health of the individuals. Victims of cyberagression report negative effects on their well-being of psychosomatic difficulties, for instance anxiety and depression. The results of the study approved that the general attitude to cyberharassments and cyberbullying did not correspond with the consequenses of cyberaggression. On social media the online-users can be exposed to cyberhate regardless of time or space and it brings the opportunity for being easy-target victims. Due to the interviews it appeared that marginalized groups for example persons with various disabilities, part of the LGBTQ- community and persons with foreign origin had a substantial risk to be victimized of cyberharassment and cyberbullying. In addition to further research in the field, society has to take the phenomenon more seriously. In the future social actors need to collaborate as the understanding can increase about how the Internet users can treat each other more respectfully on social media.