Denna studie syftar till att undersöka hur förskolans fysiska miljö är utformad utifrån de yngsta barnen och vilka material barnen har tillgång till. Fokus har legat på att genom observationer kartlägga miljöer och material på fyra förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Studien utfördes som en kvalitativ observationsstudie under november 2018. Av de förskolor som medverkade var både kommunala och privata huvudmän representerade. Det fanns också en variation på hur barngrupperna såg ut på de olika förskolorna. Vår studie gick ut på att observera vilket material och vilka miljöer 1- till 3-åringar hade tillgång till. Studien bygger på tidigare forskning om barns inflytande och förskolans miljöer, samt teorier om barnperspektiv/barns perspektiv och barns platser/platser för barn. Med dessa begrepp gjordes analyser utifrån det material vi samlat in under våra observationer. I resultatet framgår en detaljerad beskrivning av de olika förskolornas miljöer och material. Våra slutsatser utifrån denna studie är att de yngsta barnen riskerar att inte ha tillgång till material och miljöer i förskolan, och att detta begränsar barnens inflytande. Utifrån vår studie rekommenderar vi att vidare forskning fokuserar på vuxenintervjuer och vidare observationer (med och utan barn).

Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgångspunkt. Med inspiration från fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nämnda fenomen. De frågeställningar som vi i studien söker besvara är: Hur planerar, genomför och utvärderar förskollärare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollärarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgångspunkt, gör förändringar utifrån barnens uttryckta intressen samt utvärderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kännetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar. De hinder och utmaningar som förskollärarna uppfattar handlar främst om ramfaktorer, vilket material som går att ha tillgängligt, svårigheter i att tolka de yngsta barnens uttryck samt att hitta lämpliga utmaningar för dessa barn. Av resultatet dras slutsatsen att förskollärarna visar på ett professionellt förhållningssätt när det handlar om barnens inflytande samt att det finns en medvetenhet om den fysiska inomhusmiljön.

Syftet med denna studie är att generera kunskap om pedagogers uppfattningar om de yngsta barnens meningsskapande i naturvetenskap. Metoden som används är kvalitativa intervjuer av sju pedagoger vilka arbetar med de yngsta barnen på sex olika förskolor. De transkriberade intervjuerna har analyserats utifrån sociokulturell teori för att med hjälp av olika begrepp beskriva pedagogernas föreställningar om de yngsta barnens naturvetenskapliga meningsskapande. Resultatet visar att pedagogerna beskriver att den didaktiska rollen innebär ett lyssnande på barnen och vikten av att ta vara på de naturvetenskapliga situationer som barnen visar intresse för. Pedagogerna framhåller även betydelsen av att tillföra vatten, olika naturmaterial, djur och insekter då dessa skapar gynnsamma förutsättningar för de yngsta barnen att skapa mening om naturvetenskap. Pedagogerna beskriver även att de yngsta barnen framförallt använder sina sinnen och hela sin kropp i sitt naturvetenskapliga meningsskapande. Slutsatsen av studien är att pedagogerna framhåller vikten av att verkligen lyssna på de yngsta barnens alla kroppsliga och sinnliga uttryck för att utifrån detta skapa intressanta naturvetenskapliga aktiviteter.

Syftet med studien är att få inblick i om vad och hur de yngsta barnen (1-2 år) samspelar och kommunicerar i mötet med naturvetenskap samt om vilka förutsättningar det finns för deras möjligheter att utforska naturvetenskap inom förskolans verksamhet. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod, där icke-deltagande observationer har utförts på två olika förskolor. Resultatet och slutsatsen av studien visar att de yngsta barnen utforskar flera olika naturvetenskapliga fenomen både kroppsligt, verbalt, med sinnena samt genom imitation och iakttagelse. Barns uppmärksammande av varandras naturvetenskapliga utforskande, förskollärarens roll samt miljö och dess material visar på centrala förutsättningar för de yngsta barnens möjligheter att utforska naturvetenskap.

Denna studies syfte var att undersöka hur barns lärande i relation till naturvetenskap beskrivs av pedagoger samt utifrån forskning och pedagogisk litteratur, med särskild fokus på de allra yngsta barnen på förskolan. Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kunde vi analysera datan som samlades in genom fem intervjuer och genomläsning av forskning samt pedagogisk litteratur. Resultatet av studien visade att normer kan vara åldersbundna. Naturvetenskap som lärandeinnehåll påverkas inte av barnens ålder, ämnet är tillgängligt för barnen i förskolan utifrån alla åldrar. Det är i lärandesituationerna som åldersnormer går att utläsa. Normerna kan påverka pedagogernas syn på de yngre samt de äldre barnen i förskolan, vilket påverkar hur naturvetenskap lärs ut. Liknande resultat kan utläsas utifrån forskningen och den pedagogiska litteraturen. Där kunde det även utläsas om en avsaknad av pedagogisk litteratur samt forskning gällande de yngre barnen i förskolan, vilket kunde ses som en norm utifrån ett allmänt fokus på de äldre barnen i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas olika uppfattningar av matematik och matematikundervisning i förskolan samt hur de utformar den fysiska milljön på förskolan i syfte att utveckla de yngsta barnens matematik. För att besvara frågeställningarna har två metoder använts: struktuerade observationer samt semistruktuerade intervjuer. Resultatet av observationerna visar att det finns varierat utbud av färdigt och löst material på avdelningar, där det färdiga materialet är mer tillgängligt än det lösa materialet. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna har olika uppfattningar kring matematik och matematikundervisning beroende på deras tidigare erfarenheter. Vidare framkommer det i resultatet att utformningen av den fysiska miljön på förskolan inte får mycket utrymme i verksamheten. Den främsta orsaken är tidsbristen hos förskollärare.

Syftet med detta examensarbete är att få en ökad förståelse för hur pedagoger arbetar med matematik med de yngsta barnen i förskolan. En annan huvuddel i arbetet är att få reda på om de använder några artefakter, alltså redskap. Grunden till detta arbete ligger i kvalitativa intervjuer genomförda med sex pedagoger, som skedde via telefon under inspelning. Resultatet visar på att matematik finns överallt i vardagen, det viktiga är bara att vara uppmärksam på den och uppmärksamma barn i förskolan om den. Den synliga matematiken uppdagas i vardagliga fall bland annat på samlingar och i barnens fria lek, i sång och ramsor, genom barns kroppar och användande av olika artefakter. En av slutsatserna som dras är att samtliga respondenter ser någon slags matematik bland barnen, det kan antingen vara spontan eller planerad matematik. Inställningen och förhållningssättet till matematiken ter sig dock olika hos dessa.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur förskollärare beskriver arbetet med hantering av konflikter mellan barn och förskollärare-barn. Studien är en kvalitativ undersökning och semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och studien har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning. I studien fokuseras det på de yngsta barnen. Det framkom i resultatet att konflikter främst uppstår med leksaker och i trånga utrymmen. I resultatet framkom att förskollärare menar att vara närvarande, lyhörd och inlyssnande är egenskaper som är bra i det kommande yrket. Slutsatsen visar att vikten av planering av verksamheten och betydelsen av närvarande och engagerade förskollärare.

Syftet med studien är att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av dokumentationsarbetet med de yngsta barnen på förskolan samt hur förskollärare upplever de yngsta barnens medgivande till dokumentation. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur upplever förskollärare dokumentationsarbetet med de yngsta barnen på förskolan? På vilka sätt upplever förskollärare att de yngsta barnen ger sitt medgivande till dokumentation? Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Studien har en fenomenologisk utgångspunkt och empirin har bearbetats genom en analys av meningsinnehåll.  Resultatet visar att förskollärarna upplever att dokumentationsarbetet med de yngsta barnen på förskolan och deras rätt till medgivande är komplext. Förskollärarna upplever utmaningar med maktstrukturer, tid samt dilemmat med barns ålder i frågan om barns rätt till medgivande till dokumentation. Resultatet visar även vikten av barns delaktighet i dokumentationsarbetet samt hur barns delaktighet kan upplevas som ett medgivande. Det visar sig även att förskollärarna upplever att de får syn på barns kommunicerande samt att dokumentationen blir ett sätt för de yngsta barnen att uttrycka sig genom. Förskollärarnas förhållningssätt i form av närvaro och känslighet inför dokumentationen samt ständig reflektion upplevs som meningsfullt i dokumentationsarbete med de yngsta barnen på förskolan.

Syftet med uppsatsen var att få inblick i hur förskollärare undervisar de yngsta barnen i förskolan. Problemställningarna blev att synliggöra vilka strategier förskollärare har för att undervisa barn och vilket stöd läroplanen ger förskollärare i undervisningen med barn mellan ett och tre år. För att besvara problemställningarna valdes en kvalitativ ansats med en tematisk analys. Datainsamlingsmetoden var i form av åtta semistrukturerade intervjuer. Teorin som valdes för denna studie var det sociokulturella perspektivet med inriktning på begreppen redskap och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visade att den primära strategin som förskollärare använder är att få in barngruppens intresse i undervisningen. Resultatet visade vidare att förskollärare ser läroplanen som ett stöd att forma en utbildning runt barngruppens intresse. Slutsatsen av studien blev att förskollärares primära strategi är att fånga upp barnens intressen och att förskollärare använder läroplanens mål för att utforma en undervisning som utgår från ålder och intresse.