The study focuses on the work in preschool among the youngest children's and their participation in the choice of literature, the literature that is available to use in the daily activities. The purpose of the study is to describe the essence of the experience of the youngest children's participation in the choice of literature by studying the teachers' perception and experiences. The study investigates the teachers' perceptions and experiences in relation to the choice of literature and how staff at preschools try to ensure that the literature is perceived as interesting and relevant by the children. The study is based on the sociocultural theory. As a methodological approach, phenomenology was used because it allows the participants to describe their own experiences. The study was carried out at four different preschools, through a qualitative method where the investigation is based on the educators' own experiences and thoughts about participation in the choice of literature for the youngest children at preschool. As a data collection method, semi-structured interviews were used and through the use of phenomenological analysis, four overarching themes were identified in the educators' responses. The themes identified were purpose, the view of participation, the children's interest and access. The results show that when there is a purpose to the literature around a specific work, it is perceived to be more difficult to make the children involved. Participation is shown instead by the pedagogues starting from the children's interests when they themselves choose literature. Furthermore, it is made visible that the view of participation is expressed as something theoretical rather than something that educators consciously work with in practice. Inside the own preschool department, the children are made to participate by freely choosing from available literature. The availability of books does not seem decisive for the children's participation, but on the other hand, the lack of access to time and resources is something that is expressed as an obstacle to being able to make the children participate to the extent desired. Preschools that have libraries in their own operations let the children accompany them to the library to a greater extent and choose literature. The available literature on the subject is sparce which suggest further studies on the subject is needed

The purpose of the study is to contribute with knowledge about the youngest children's meaning-making based on a chemistry content in the activity "Solubility of different substances in water". The study is conducted from a socio-cultural perspective. The study is qualitative and based on the methodological approach Design-based research. In this case, an intervention, a designed activity. The intervention is supplemented with the didactic model Productive questions, to obtain additional empirical evidence for the study. The interventions were documented with video- recording on all occasions. Eleven children aged 1–3 years participate in the study.   The conclusion of the study is that the youngest children express meaning-making while participating in a chemistry-based activity. It takes place partly bodily with, for example, facial expressions, gestures, and movement, partly verbally with exclamations, words and longer sentences, to be followed by a concentrated exploration of what the child has discovered. The material has a clear impact on the meaning-making, as it forms the basis for the children's desire to discover. It is with the help of the different materials that the children see similarities and differences between the materials, which creates a sense of meaning around the different properties of the substances and their solubility in water. The study shows that interaction with others, especially peers, is significant for the youngest children's meaning-making. Interaction can take place in different ways, for example in dialogue, in intersubjectivity or together with material. The study shows that by starting from an everyday activity that interests the children and using productive questions, the child creates meaning based on a chemistry content. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om de yngsta barnens meningsskapande utifrån ett kemi-innehåll i aktiviteten ”Olika ämnens löslighet i vatten”. Studien sker utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien är kvalitativ och utgår från den metodologiska ansatsen Designbaserad forskning. I detta fall en intervention, en designad aktivitet. Interventionen kompletteras med den didaktiska modellen Produktiva frågor, för att få ytterligare empiri till studien. Interventionerna dokumenteras med videoinspelning vid alla tillfällena. Elva barn i åldern 1–3 år deltar i studien.   Resultatet visar på att de yngsta barnen meningsskapar utifrån ett kemi-innehåll i aktiviteten och att de uttrycker sitt meningsskapande på många olika sätt. Det sker dels kroppsligt med exempelvis, miner, gester och rörelse, dels verbalt med utrop, ord och längre meningar, för att därefter följas av ett koncentrerat utforskande av det som barnet upptäckt. Materialet har en tydlig inverkan på meningsskapandet, då det utgör grunden för barnens upptäckarlust.  Det är med hjälp av de olika materialen barnen får syn på likheter och skillnader mellan materialen, vilket skapar ett meningsskapande runt ämnenas olika egenskaper och löslighet i vatten. Studien visar att samspel med andra, framför allt kamrater, är betydelsefullt för de yngsta barnens meningsskapande. Samspel kan ske på olika sätt, exempelvis i dialog, i intersubjektion eller tillsammans med material. Studien visar att genom att utgå ifrån en vardaglig aktivitet som intresserar barnen och genom användandet av produktiva frågor sker det ett meningsskapande hos barnet utifrån ett kemi-innehåll.

The objective of this thesis is to investigate how to work with values and democracy in practice, when working with early childhood education and care. The thesis is presented as an essay, where the framed questions are considered using several different perspectives. The types of questions raised address issues such as the educators' attitudes and approaches, the individual's position within the group and how democracy and care are intrinsically integrated with each other. The issues are considered and discussed in part through formative texts from the author’s own experience, and in part through a theoretical in-depth study of the principles of democracy in the context of raising children, education and teaching, and additionally, through participatory observations of children in four different groups, five times, with ages ranging from 1-3 year olds. The thematic analysis considers the children's opportunities to meet democratic values ​​in many of the situations that in preschool would be categorised as care. The educators’ role in acknowledging and confirming the children within the group in conjunction with creating an awareness of each other's choices, differences and competencies is also considered. The concluding thoughts are that democratic values, such as inclusion, consideration and respect, can be strengthened and acknowledged for the children through the educators' knowledge and awareness. By including work with values as learning objects, educators can create more opportunities in early childhood education and care to meet and develop democratic values. / Uppsatsens syfte är att undersöka vad praktiskt värdegrundsarbete och demokratiarbete med de yngsta barnen på förskolan kan vara. Uppsatsen skrivs i essäform där fågeställningarna behandlas i flera olika dimensioner. Frågeställningarna handlar om pedagogers förhållningssätt och bemötande, individens plats i gruppen samt hur demokrati och omsorg hör ihop. Frågorna behandlas och diskuteras dels genom gestaltande texter från den egna praktiken, dels genom teoretisk fördjupning i demokratibegreppet kopplat till fostran, utbildning och undervisning samt genom fem deltagande observationer från fyra olika barngrupper med 1-3-åringar. I den tematiska analysen diskuteras barnens möjligheter att möta demokratiska värden i många av de situationer vi i förskolan skulle kategorisera som omsorg. Likaså diskuteras hur pedagogerna synliggör och bekräftar barnen inför varandra i gruppen genom att skapa en medvetenhet om varandras val, olikheter och kompetenser. De konkluderande tankarna är att demokratiska värden, så som inkludering, hänsyn och respekt, kan stärkas och synliggöras med barnen genom pedagogers kunskap och medvetenhet. Genom att lyfta värdegrundsfrågor som lärandeobjekt kan pedagoger skapa fler möjligheter för de yngsta barnen på förskolan att möta och utveckla demokratiska värden.

Studiens syftet var att undersöka och synliggöra kommunikationen mellan pedagoger och de yngsta barnen (1-3 år) i den styrda och fria leken. Frågeställningarna som vi förhållit oss till är följande; Vad sker under kommunikationen mellan pedagoger och barn i den styrda och fria leken? Vad kan kommunikationen mellan pedagoger och barn ha för betydelse för den styrda och fria leken? Denna studien har tagit utgångspunkt i Vygotskijs grundtankar och teorier som behandlar samspelet och den sociala kommunikationen som sker mellan individer. Valet av metod i denna studie var observationer med hjälp av observationsschema. Observationerna gjordes på en förskolan på en avdelning med barn från 1-3 år. I undersökningen deltog det 10 barn och tre pedagoger, observationstiden ute i verksamheten var cirka 10 timmar. Sammanfattningsvis visade resultatet att den fria lekens innehåll förändrades när pedagoger deltog i barns lek. Resultatet visade även att kommunikationen i den fria leken samt den styrda leken såg annorlunda ut. I den styrda leken sker kommunikationen genom pedagogers utmanande frågor medan i den fria leken handlade kommunikation om vad som var rätt och fel. Studien visar på att leken konstrueras av pedagoger, i kommunikationen mellan pedagoger och barn.

The purpose of this study is to explore how and which communicative tools five different pre-school teachers use to communicate with children in the ages of one to two years old, and in that way contribute to the area of knowledge about how to use communicative tools in pre-school. To answer the purpose and the questions of issue I used non-participating observations as my method, which means that I kept myself in the background to influence the situation as little as possible. The result shows that pre-school teachers use different artifacts, ACC and the pre-school environment to communicate with children. ACC was for example used in connection to food situations. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur och vilka kommunikativa redskap fem olika förskollärare använder sig av för att kommunicera med barn i åldrarna ett till två år, och på så sätt bidra till kunskapsfältet om hur kommunikativa redskap kan användas i verksamheten. För att få svar på syftet och frågeställningarna använde jag mig av icke-deltagande observationer, vilket innebär att jag höll mig i bakgrunden för att påverka situationen så lite som möjligt. Resultatet visar på att förskollärare använder sig av artefakter av olika slag, TAKK och förskolans miljö när de kommunicerar med barn, TAKK användes till exempelvis i samband med matsituationer.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur förskollärare arbetar med att synliggöra de yngsta barnens lärprocesser och hur detta har betraktats i förskolan. Frågeställningarna som ligger till grund lyder; Hur beskriver förskollärarna den pedagogiska verksamhetens utformning och dokumentation med de yngsta barnen?         och Hur har arbetssättet kring att synliggöra de yngsta barnens lärprocesser förändrats över tid ur förskollärares perspektiv? Studiens empiri har samlats in genom tre förskollärares livsberättelser som tolkats och analyserats utifrån narrativ teori med en hermeneutisk ansats. En utgångspunkt är att det krävs förförståelse för att kunna få ny förståelse, vilket utifrån förskollärarnas beskrivningar har ökat vår förståelse för förskollärarprofessionens utveckling i relation till samhällets utveckling. Studiens resultat lyfter hur förskollärarna arbetar med att synliggöra de yngsta barnens lärprocesser där framförallt konkreta och fysiska föremål framkommer som betydelsefulla. Arbetssättet kring att synliggöra barns lärprocesser har förändrats från att det inte var en del av uppdraget till att förskollärarna idag dokumenterar, reflekterar och analyserar kring barns lärande.  Slutsatsen som dras är att med hjälp av de strategier som lyfts i studiens resultat, i relation till förståelsen för förskolans utveckling, kan förskollärare möjliggöra för att tolka, förstå och synliggöra de yngsta barnens lärande. / The purpose of this study is to gain an understanding of how preschool teachers work to make visible the learning processes of the youngest children and how this has been viewed in preschool. The underlying questions are; How do preschool teachers describe the desgin and documenting with the youngest children? and How has the approach to making the youngest children's learning processes visible changed over time from the preschool teachers' perspective? The empirical data was collected through three preschool teachers' life stories, which were interpreted and analysed using narrative theory with a hermeneutic approach. A starting point is that prior understanding is required to gain new understanding, which based on the preschool teachers' descriptions has increased our understanding of the development of the preschool teaching profession in relation to the development of society. The results of the study highlight how preschool teachers work to make visible the learning processes of the youngest children, where concrete and physical objects in particular emerge as significant. The approach to making children's learning processes visible has changed from not being part of the mandate to preschool teachers now documenting, reflecting and analysing children's learning.  The conclusion drawn is that using the strategies highlighted in the study's findings, in relation to understanding preschool development, preschool teachers can enable the interpretation, understanding and visibility of the youngest children's learning.

Teknik framställs som ett viktigt ämne i förskolans läroplan. Samtidigt utrycker många förskolelärare en brist på kunskap om att undervisa i tek-nikämnet. I studien ska jag ge ett exempel på en undervisningsaktivitet. Då studien genomförs inom ramen för designbaserad forskning bygger den på en aktivitet som jag har planerat och genomfört med några barn i förskolan. Syftet med studien var att ta reda på hur de yngre barnen kunde interagera med en dammsugare som ett tekniskt system. För att få reda på det användes en kvalitativ metod. Barnen videoinspelades och därefter observerade jag videoinspelningen och transkriberade den. Resultatet presenteras i olika teman med olika underrubriker i form av situationer som uppstod. Situation-erna analyserades och kopplades till tidigare forskning och teorier. I resultaten framkom att barnen visade förståelse för hur dammsugaren fungerade men att det var skillnad på om barnet var ett år eller tre år. En treåring kunde visa vad som krävdes för att dammsugaren skulle starta, förståelse för dess funktion och uppbyggnad. En ettåring visade mest förståelse för hur dammsugaren är uppbyggd och ser ut. Resultatet visade också att barnen utforskade genom sina kroppar och olika sinnen. Barnen visade att de upplevde med sin hörsel genom att hålla för sina öron, de fysiskt hoppade över dammsugaren, de provade även att dammsuga olika föremål. Barnen utforskade och prova nya sätt att använda dammsugaren på. / Technology is presented as an important subject in the preschool curriculum. Many preschool teachers lack knowledge of technology. In the study I give an example of a teaching activity. The study is an example of a design-based study, and it is based on an activity that I have planned and conducted with preschool children. The purpose of the study was to find out how the younger children interact with a vacuum cleaner as a technical system. To find it out I use a qualitative method. The children were video recorded as they engaged with the activity, and then I observed the videotape and transcribed it. The result was presented in different categories with subheadings of those situa-tions that happened. The situations were analysed and connected to earlier science and theories. The result showed that the children showed a lot of understanding for the vacuum cleaner, their understanding was different depending on if the child was one or three years old. A three year old showed how to start the vacuum cleaner, and an understanding for the function and the construction. A one year old showed most understanding for how the vacuum cleaner looks like and the construction. The result also showed that the children explored through their bodies and different senses. The children showed that they experienced through hearing by cover their ears. They jumped over the vacuum cleaner and tried to vacuum different objects. The children explore and try new ways to use the vacuum cleaner.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur en förskola kan arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik på ett genomtänkt sätt. Avsikten med studien är också att bidra med mer kunskap om på vilka olika sätt pedagoger kan ta tillvara och utveckla barnens intresse för teknik och fysik. Studien är kvalitativ och har genomförts genom att studera dokumentation från sociala medier som den studerade förskolan publicerat. Dokumentationen har sedan varit en grund för de semistrukturerade intervjuer som genomfördes. För att komma fram till resultatet som gjorts har den fenomenografiska analysmodellen använts. Resultatet som framkom ifrån de tre intervjuer som gjordes, visar att pedagogerna på denna förskola inte ser några hinder med att arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik med de allra yngsta barnen, 1–3 år, trots att de saknar en formell fördjupad utbildning inom ämnena. Pedagogerna ser bara möjligheter. Förskolan arbetar Reggio Emilia inspirerat och har arbetat fram en praktikgemenskap, där de skapar goda förutsättningar för undervisning i naturvetenskap och teknik. / The aim of this study is to gain an in-depth understanding of how a preschool can work with the subjects of science and technology in a well-thought-out way. The purpose of the study is also to provide more knowledge about which different ways pedagogues can use and develop the children's interest in technology and physics. The study is qualitative and has been carried out by studying documentation from social media published by the preschool. The documentation has since been a basis for the semi-structured interviews that were conducted. To reach the result, the phenomenographic analysis model has been used. The result shows that the three teachers interviewed at this preschool see no obstacles to working with the subjects of science and technology with the youngest children, 1-3 years, even though they lack a formal in-depth education in the subjects. The preschool teachers only see opportunities. To create the best conditions for teaching science and technology the preschool has worked out a community of practice inspired by Reggio Emilia.

No description available.