I den krigsvetenskapliga forskningen utgör offensiv och defensiv etablerade begrepp. Defensiven beskrivs regelmässigt som den starkare formen av krigföring, men endast som ett alternativ intill dess att offensiv är möjlig. För att nå ett avgörande måste en offensiv genomföras. Denna syn återspeglas i flertalet av dagens doktriner. Problemet utgörs av att denna teoretiska grund kan synas orealistisk för många stater med begränsade militära resurser. Det övergripande syftet med uppsatsen är att utifrån teorin om de sex grundläggande förmågorna analysera orsakerna till de finska defensiva framgångarna under fortsättningskrigets strider på Karelska Näset 1944 och därigenom öka förståelsen för defensiva operationer. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de stridande parternas förmågor varierade under operationens genomförande till tid och rum. Analysen visar dock att den finska förmågan att nå verkan ökade när de förde en taktikanpassad elastisk försvarsstrid i gynnsam terräng. Den visar vidare att sovjetisk överlägsenhet reducerades när terrängen försvårade de mekaniserade förbandens rörlighet. Finska initiativ i form av motanfall och ett mer dynamiskt försvar påverkade den sovjetiska centraliserade ledningen och dess möjligheter att samordna överlägsna stridskrafters verkan i negativ bemärkelse. Ur ett teoretiskt perspektiv ger analysen underlag att ifrågasätta delar av de krigsvetenskapliga teorier som hävdar att endast med en offensiv kan ett avgörande nås. Snarare stärker den de teorier som framhåller att en resurssvag stat kan uppnå egna mål i form av nationell överlevnad genom att föra en aggressiv defensiv strid och därmed tillfoga motståndaren förluster, som i längden inte gör fortsatt offensiv rationell. Det medger inte en ”total seger”, men utgör troligen ett mer realistiskt teoretiskt förhållningssätt för en liten nation. Vilken teoretisk ståndpunkt som är applicerbar torde sålunda bero på de mål som den defensiva parten vill uppnå.

Warden har en generell och beprövad teori om hur man når framgång med luftmakt. Många menar dock att den defensiva delen av teorin behöver kompletteras för att bättre omhänderta små staters perspektiv. I teoribildning om asymmetriska krig, pekar teorin på att den svagare parten kan nå framgång om man använder en motsatt strategi i förhållande till sin motståndare. Defensivens motsatta strategier indelas i direkt och indirekt krigföring. Denna studie avser att specifikt undersöka om gerillakrigföring kan komplettera Wardens generella luftmaktsteori inom defensiv luftmakt, vilket är ett outforskat område. Gerillakrigföringens framgångsfaktorer utgör grund för en kompletterande förklaring till Wardens generella luftmaktsteori och leder till undersökningens hypotes. Hypotesens giltighet prövas med en fallstudie av serbernas respons på Nato:s Operation Allied Force 1999. Hypotesen påstår att ”om luftöverlägsenhet kan bytas mot tid, då kan man nå framgång med defensiv luftmakt”. Tid är gerillans övergripande framgångsfaktor och skapas genom överlevnadsförmåga och taktiskt initiativ. Resultatet påvisar att Wardens generella teori om defensiv luftmakt kan kompletteras och breddas till att även omfatta fler handlingssätt med indirekt strategi. Specifikt tillförs faktorer för att kunna väga överlevnadsförmåga och begränsad offensiv som ett komplement till att enbart luftöverlägsenhet leder till framgång med defensiv luftmakt.

En central stabsprodukt i Svensk planerings- och ledningsmetod (SPL) är operationsdesign. Den traditionella operationsdesignen har kritiserats för sin linjäritet, stelbenthet och positiva progression och därmed ansetts mindre lämplig för operationer med defensiv inriktning eller stor osäkerhet. SPL, med målsättningen att vara en allomfattande planeringsmetod, har därför i 2017 års version bland annat tillförts ytterligare tre typer av operationsdesign. Denna uppsats undersöker hur SPLs typer av operationsdesign omhändertar tre defensiva operationsplaner från 1979. Undersökningen sker genom att en kvalitativ textanalys leder fram till efterhandskonstruktioner av planernas operationsdesigner. Denna följs av en kvalitativ innehållsanalys för att se hur dessa operationsdesigner omhändertar försvararens möjlighet att avgöra, undvika ett avgörande samt dennes behov av flexibilitet. Resultatet visar att alla designtyper fungerar väl när ett avgörande söks men sämre när ett avgörande försöker undvikas. Behovet av flexibilitet omhändertas bäst i den dynamiska designtypen och någorlunda väl i den traditionella. Båda har dock svårigheter i övergången till det militära slutläget om ambitionen i målsättningarna sänks. De två designtyperna tematisk och mixad, som främst är ämnade för mycket osäkra situationer, omhändertar däremot dåligt de planer som undersökts då mycket av den operativa inriktningen går förlorad. Sammantaget visar undersökningen att genom tillförsel av de nya designtyperna är SPL en bit på vägen mot en allomfattande planeringsmetod, men svårigheten att applicera stabsverktyget operationsdesign på defensiva operationer är ännu inte helt löst.

In accordance with the EU Network and Information Security directive (NIS directive), the Swedish government made it mandatory for specific authorities and organizations to report IT-related incidents to the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB). In their report from 2017, MSB stated that due to the low frequency of incoming information, the report doesn’t give an accurate picture of the actual circumstances. The same year the European Commission adopted a cybersecurity package containing multiple initiatives aimed to further better member states resilience, deterrence and handling of cyber-attacks. Due to the insufficient information in MSBs’ report, it´s difficult to determine whether the Swedish cyber defence has the ability to deter antagonistic states to conduct cyber operations or not.   The purpose of this theory-consuming single-case study was to examine the Swedish cyber defence from a deterrence perspective and thereby provide new understanding regarding Swedens’ ability to deter within the cyber domain. To do this, a conceptual framework was constructed constituting of  Phil Williams’ theory on the requirements of successful deterrence, and David J. Lonsdales’ model for cyber deterrence. Contemporary Swedish political documents, doctrines, reports and statements made up the empirical material that has been examined through qualitative text analysis.   The result of the analysis revealed that the Swedish cyber defence, from a deterrence perspective, can be described as inadequate. Despite meeting the basic requirements for deterrence to succeed, the Swedish cyber defence lacks what Lonsdale calls a comprehensive flexible cross-domain offensive capability. The absence of a cross-domain retaliatory capability in the Swedish cyber defence repertoire has a negative incidental impact on deterrence credibility. According to Williams, it’s imperative that the defender possess necessary capabilities to fulfil a threat, otherwise the deterrence won’t seem credible and therefor lack effectiveness.

<p>Defensiv stolthet kan få konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras från att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebär. Frågeställningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades på 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod. Undersökningen resulterade i en generell struktur som visar att den defensiva stoltheten är försvarsinriktad, känslomässig, social och centrerad runt individens självbild. Även en typologisk struktur framträdde och visade att den defensiva stoltheten i efterhand bedöms annorlunda beroende på om den anses verklighetsförankrad eller inte, samt att stoltheten går att motarbeta genom medveten ansträngning. Stolthetens inverkan på konflikten tenderar att vara pådrivande genom att den får konflikten att ta form av en kamp. I diskussionen kopplas resultatet till teorier från filosofiskt och psykoanalytiskt håll samt från emotions- och konfliktforskning.</p>

Defensiv stolthet kan få konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras från att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebär. Frågeställningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades på 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod. Undersökningen resulterade i en generell struktur som visar att den defensiva stoltheten är försvarsinriktad, känslomässig, social och centrerad runt individens självbild. Även en typologisk struktur framträdde och visade att den defensiva stoltheten i efterhand bedöms annorlunda beroende på om den anses verklighetsförankrad eller inte, samt att stoltheten går att motarbeta genom medveten ansträngning. Stolthetens inverkan på konflikten tenderar att vara pådrivande genom att den får konflikten att ta form av en kamp. I diskussionen kopplas resultatet till teorier från filosofiskt och psykoanalytiskt håll samt från emotions- och konfliktforskning.

The sea mine has shown that it is an effective weapon during numerous wars and conflicts over the course of history, including operations against the Japanese Empire during World War II and during the Korean War. Yet, despite its proven potency, the sea mine is often neglected or even forgotten. In order to better comprehend this phenomenon a better understanding of mine warfare is needed. When studying previous research into naval mine warfare, an absence of theoretical perspectives can be identified. The purpose of this study is to contribute to this scientific gap by approaching mine warfare from a theoretical perspective. Raoul Castex’ theories on strategic manoeuvre and offense versus defence, are used to develop an analytical instrument. Two cases are then analysed: the offensive mine laying campaign in Japan 1942-1945 and the defensive mine laying campaign in Korea 1950-1953.  The results show that the theory of strategic manoeuvre has greater explanatory value for the offensive case, while the theory of offense versus defence has an equally high explanatory value for the two cases with their diverse actors. In conclusion, the study demonstrates that a theoretical perspective enables greater scientific understanding of mine warfare and its internal factors.

There are different discourses about the dominance of the offensive, the offensive dominates in a small state like Sweden as well, especially in the tactical thinking, through the military culture and education. Yet it is proven that military culture consists of hegemonic masculinity. Sweden and its armed forces are at the forefront of gender equality work in relation to other states and armed forces, as can be seen with the Swedish armed forces gender manual, and that Sweden have the world´s first feminist government. But if a small state like Sweden, dominated by offensive tactics, have gendered the offensive and the defensive through its military culture, it is likely other states, that haven’t gone that far in their gender equality work, have gendered the offensive and the defensive. This could cause a problem if decisions are made upon the will to appear brave or aggressive instead of good judgement from intelligence. The study aims to examine how the offensive cult can be understood through masculinities theory. This study is conducted on the basis of group interviews with three groups of army officers in the Swedish armed forces, where the groups military culture, thoughts and experience about the offensive and the defensive were sought. This study examines that the offensive is given its dominance through gendering by the military culture in the army. By gendering the offensive as masculine, in terms of being brave, aggressive and historical successful offensive operations. While the defensive been gendered as feminine, in terms of passivity and cowardice. This makes the offensive as the accepted answer to its legitimacy, and the defensive is ought to be sub-ordinated.

Hur stress och oro hanteras är avgörande för hälsan. För att utveckla kunskapen om stresshantering syftar denna studie till att undersöka skillnader i förekomst och samband mellan problemfokuserad, emotionsfokuserad och undvikandeorienterad coping samt defensiv pessimism. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med 62 KBT-studenter och 87 övriga studenter från olika utbildningar. Resultaten visade att KBT-studenter använder problemfokuserad coping mer än övriga studenter, att övriga studenter använder emotionsfokuserad coping mer än KBT-studenter, samt att äldre KBT-studenter använder defensiv pessimism mindre än yngre KBT-studenter. Dessutom hittades ett negativt samband mellan problemfokuserad och emotionsfokuserad coping och ett positivt samband mellan emotionsfokuserad coping och defensiv pessimism. Sammanfattningsvis visar studien att det finns samband mellan, samt ålder- och utbildningsskillnader i användande av olika copingstrategier. / How stress and anxiety are handled is vital to health. To develop knowledge about coping this study aims to investigate differences in the prevalence and correlation between problemfocused, emotionfocused and avoidanceoriented coping and also in defensive pessimism. A quantitative survey was conducted with 62 CBT-students and 87 other students from different courses. The results showed that CBT students use problemfocused coping more than other students, that other students use emotionfocused coping more than CBT-students and that older CBT-students use defensive pessimism less than younger CBT-students. A negative correlation was also found between problemfocused and emotionfocused coping and a positive correlation between emotionfocused coping and defensive pessimism. In summary, the study shows that there are correlations between, as well as age- and educational differences in the use of different coping strategies.

Since Donald Trump got elected as president of the United States in november 2016 there has been uncertainties concerning which foreign policy Trump intends to implement. Trump has been accused of being a populist and has himself been clear with his patriotic and nationalistic interests. The study has focused on the classical IR theory, realism and the trade policy theory protectionism. The analysis is based upon two speeches held by Trump in which he makes foreign policy statements. The first of the two speeches was held to the UN and the second upon the situation in the northern Syria. The two speeches got analyzed using ideal types based on offensive realism, defensive realism and protectionism. In summary president Donald Trump shows tendencies of implementing offensive neorealism to his foreign policy, he is also using protectionism to control Americas trade policy.