The purpose with my study is to gain knowledge about how children perceive their own influence in preschool. I have used the qualitative method child interviews, to answer my questions. I have by using this method had a chance to get the children's view on influence, described to me with the children's own voices. After this, I have analyzed the children's thoughts and formulated them in my work. My results show that the children of my chosen preschool have a fair ammount of influence in the daily activities of the preschool. The children claimed to have more influence in the freer activities durin the day such as free play, than in the controlled activities such as collection and group work. My results showed that the children of the selected preeschool felt that it was the teachers who were those who generally decided at the preschool.

No description available.

Syftet med studien är att synliggöra vad förskollärarna menar med begreppen delaktighet respektive inflytande och vad de lägger för värdering i begreppen. Vidare är syftet att synliggöra hur deras definitioner av begreppen påverkar verksamheten. Detta då vi upptäckt att det verkar finnas en osäkerhet hos pedagoger gällande arbetet med barns delaktighet och inflytande. Vilket i sin tur kan leda till en problematik i praktiken då arbetslaget inte har en gemensam definition av begreppen. Det är kvalitativa intervjuer som ligger till grund för studien. I tidigare forskning och litteratur kring området framkommer det delade meningar om begreppen bör särskiljas eller sammankopplas. Det framkommer även delade meningar kring begreppens egentliga innebörder. Resultatet av denna studie är att förskollärare både särskiljer på begreppen och använder dem synonymt utan någon större påverkan på arbetet i verksamheten. Det framkommer även att förskollärare beskriver en verksamhet som går i enlighet med läroplanens mål och riktlinjer för barns inflytande, oavsett deras egna definitioner av begreppen.

Syftet med studien är ta reda på några lärares syn på och erfarenheter av elevers inflytande på fritidshemmet. I studien söks svar på både möjligheter och svårigheter i arbetet med elevinflytande. För att få svar på undersökningsens syfte har en kvalitativ metod använts. Fyra verksamma lärare har intervjuats från olika skolor. Resultatet visar att alla lärarna har en positiv inställning till elevinflytande. Lärarnas erfarenheter av området innefattar både råd av olika slag och att eleverna själva får välja och påverka de vardagliga aktiviteterna. Detta sker oftast i samspel med lärarna. Det vanligaste sättet verkar vara att eleverna är med och bestämmer via klassråd och omröstningar. Lärarna har också en önskan om att det ska finnas mer elevinflytande på fritidshemmen. Exempelvis stora barngrupper och olika viljor kan påverka. Lärarna menar att när eleverna får vara med och bestämma blir verksamheten mer kreativ och eleverna nöjdare.

No description available.

No description available.

Teorin om Tystnadsspiralen innebär att individer anpassar sina åsikter eller väljer att inte uttrycka sina åsikter för att de vill passa in i olika sociala sammanhang och därmed undvika konflikter. Det finns därför en strävan att tillhöra majoriteten eller den opinionsbildande sidan. Alla individer är olika och därför är det svårt att generalisera, men teorin om Tystnadsspiralen har ett grundantagande om att människor generellt upplever ett obehag om de tillhör minoriteten i kontroversiella frågor. Tidigare forskning på området har delade meningar om huruvida det går att finna uttryck för Tystnadsspiral i Internetbaserade sammanhang. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om teorin om Tystnadsspiralen kan återfinnas på Flashbacktråden ”Vem bär ansvaret för mord på HVB-hem?”. Observationer på Flashbacktråden genomförs med en Netnografisk metod. Studiens resultat visar att Tystnadsspiral delvis finns på Flashbacktråden, eftersom människor väljer att slutar yttra när det upplever ett hot om isolering med sina åsikter. Det som däremot inte går att finna på Flashbacktråden är kommentatorer som anpassar sig till de majoritetsåsikterna som finns.

Aktörer som kan utöva offentlig makt utan ha blivit framröstade i demokratiska val har länge intresserat statsvetare, och under de senaste åren har intresset dessutom spridit sig utanför den akademiska världen. Boken ”Makt utan mandat” är ett av de senaste bidragen till forskningsfältet. I boken presenteras den sociala och politiska kategorin ”policyprofessionella”, som utgörs av en samling aktörer från olika organisationstyper som alla har anställt för att bedriva politik. Dessa aktörer har ökat i antal och deras verksamhet påvisas vara ett potentiellt problem, delvis därför att det är svårt att utkräva ansvar dem. Denna uppsats är en metodologisk undersökning av hur lämpligt begreppet ”policyprofessionella” är för att beskriva problem med att utkräva ansvar av aktörer som anställt för att bedriva politik. Detta har gjorts genom att jämföra den kritik som presenteras i ”Makt utan mandat” med tidigare forskning på området, för att finna vad som är nytt med kritiken. Resultaten av denna jämförelse visar att innehållet i den kritik som har med ansvarsutkrävande att göra inte skiljer sig nämnvärt från den kritik som presenteras i tidigare forskning. Däremot är det omfång aktörer som tillsammans utgör de policyprofessionella ovanligt stort. Med hjälp av Ahlbäck Öbergs tre förutsättningar för ansvarsutkrävande har lämpligheten i att använda detta stora omfång prövats. Resultaten av denna prövning visar att det finns problem gällande ansvarsutkrävande för alla de aktörer som tillsammans utgör de policyprofessionella, men att det kan bli missvisande att tala om ett gemensamt problem för alla policyprofessionella. Begreppet ”policyprofessionella” kan alltså anses vara lämpligt, men med vissa förbehåll.

Bakgrund: Demokratibegreppet kan få flera betydelser. Det råder konkurrens kring att definiera det. Media är en arena varpå denna konkurrens kan förekomma. Tidningars ledarsidor kan betraktas som den del av tidningars innehåll där tidningens politiska ställningstaganden kommer till uttryck som starkast. Ledarsidornas konstruerande av demokrati kan ses som en del i konkurrensen om begreppets betydelse. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra de demokratisyner som konstrueras i svenska tidningars ledare. Metod: Studiens metod är kritisk diskursanalys. Materialet består av sammanlagt trettio tidningsledare. Det är tio ledare från tre olika tidningar. Tidningarna är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultat: Ledarna i studiens material reproducerade generellt sett en kolonial diskurs. Västerlandet konstruerades som demokratins försvarare. Västerlandet framställdes ha i uppgift att göra andra delar av världen demokratiska. Aftonbladet reproducerade i mindre utsträckning sådana föreställningar än Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Förekommandet av tankar som går att koppla till Helds(1997) samtida demokratimodeller har synliggjorts i studien. I materialet präglades ledarna från Aftonbladet av en deltagardemokratisk syn. Dagens Nyheters ledare visade prov på tankar som går att härleda till den lagstyrda demokratimodellen och konkurrensgrundad elitdemokrati. Den senare aktualiserades även i Svenska Dagbladets ledare, såväl som en pluralistisk syn när texterna behandlade utrikespolitiska frågor.

<p>Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts är en jämförande fallstudie. De kommuner som valts ut är Kalmar och Lunds kommun, där Kalmar kommun representerar den kommun där inflytandeforumet för unga har fått läggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. </p><p>Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer, där en politiker, en kontaktperson (tjänsteman) och en ungdom från varje kommun har intervjuats.</p><p>Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande råder ganska lika förhållanden, de har ungefär samma syften och mål, initiativtagare har i båda fallen varit ungdomarna och engagemanget från politiker och ungdomar har varit liknande. Det är i den pågående verksamheten och i de institutionella strukturerna som det skiljer sig. Resultatet av det pågående arbetet har visat att det finns stora skillnader när det gäller rekrytering och information samt legitimitet bland både ungdomar och politiker men likheter kring kommunikation med politikerna. De institutionella strukturer som behandlas är kontaktpersonens funktion och skolans attityd och båda dessa visar upp tydliga skillnader.</p>