<p>Self care is very important for patients with diabetes type 2, as it can reduce complications. A proper and functioning self-care requires, clear and relevant information and instructions from the health care givers. <strong>Aim:</strong> The purpose of this study was to investigate the self care activities of patients with diabetes mellitus type 2 in Ho Chi Minh City and compare these between genders. <strong>Research questions: </strong>How do patients with diabetes mellitus type 2, in Ho Chi Minh City, practice self care activities (diet, exercise, blood sugar test, foot care, smoking, medication and self-care recommendation)?<strong> </strong>Are there any differences between genders concerning these self-care activities? <strong>Method: </strong>A descriptive and comparative cross-section design with a quantitative method was used. Dorothea Orem's theoretical framework was also used. The data was collected at the Department of Endocrinology and the Endocrinology Clinic, Choray hospital, in Ho Chi Minh City, Vietnam. It was 100 participants who answered a questionnaire about their diabetes self-care activities. <strong>Results: </strong>Most of the participants had a good self-care of their diabetes type 2. A majority of the participants had got several self-care recommendations from their health-care givers concerning diet, exercise, medication and blood-glucose control. It was a significant difference between gender in favour for the male gender concerning the statements high fat food, participating in 30 minutes of exercise, check inside the shoes, dry between toes, counselling about stop smoking, tried herbal medicine as medication.<strong> </strong><strong>Conclusion: </strong>The diabetes type 2 patients in Ho Chi Minh City need to get more information about self-care concerning blood-glucose, diet and exercise. Both genders need to adopt a healthy lifestyle into their daily life to reduce the risk of developing diabetes complications.</p> / <p>Egenvården är mycket viktig för patienter med diabetes typ 2, eftersom den kan minska komplikationer. En optimal och väl fungerande egenvård kräver tydlig och relevant information och instruktioner från vårdpersonalen. <strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att undersöka egenvårdsaktiviteter hos patienter med diabetes mellitus typ 2 i Ho Chi Minh City och jämföra dessa mellan kön. <strong>Frågeställningar:</strong> Hur utför patienter med diabetes mellitus typ 2 i Ho Chi Minh City sina egenvårds aktiviteter (kost, motion, blodsocker test, fotvård, rökning, läkemedel och egenvårds rekommendationer)? Finns det någon skillnad mellan könen beträffande dessa egenvårdsaktiviteter? <strong>Metod:</strong> En beskrivande och jämförande tvärsnitts studie med kvantitativ metod har använts. Dorothea Orems egenvårdsteori har även använts. Data samlades in vid Institutionen för Endokrinologi och endokrinologi kliniken på Choray hospital, i Ho Chi Minh City, Vietnam. Det var 100 deltagare som besvarade ett frågeformulär med frågor om diabetes egenvårds aktiviteter. <strong>Resultat:</strong> De flesta deltagare hade en god egenvård av sin diabetes typ 2. En majoritet av deltagarna hade fått flera egenvårds rekommendationer från sin vårdgivare om kost, motion och medicinering. Det var en signifikant skillnad mellan könen med fördel för männen angående påståendena gällande fettrik mat, deltagande i 30 minuters träning, kontrollera insidan av skorna, torka mellan tårna, rådgivning om att sluta röka samt provat naturläkemedel som medicinering. <strong>Slutsats</strong>: Diabetes typ 2 patienter i Ho Chi Minh City behöver få mer information om egenvård av blodglukos, mat och fysisk träning. Båda könen behöver få en hälsosammare livsstil i sin vardag för att minska risken för komplikationer.</p>

Adipositas ist besonders in den Industrienationen ein zunehmendes gesellschaftliches und ökonomisches Problem. Dabei sind vor allem die kardiovaskulären und metabolischen Begleiterkrankungen von entscheidender Bedeutung. In den letzten Jahren konnte gezeigt werden, dass verschiedene Adipozyten- und Hepatozyten-sezernierte Proteine Mediatoren von Insulinresistenz und Dyslipidämie darstellen. Kürzlich wurde Angiopoietin-related growth factor (AGF) als ein neues, von der Leber produziertes Protein, das potentiell Insulinresistenz und Adipositas antagonisiert, vorgestellt. Im Mausmodell waren AGF-überexprimierende Tiere schlanker und insulinsensitiver verglichen zu Kontrolltieren. Zudem entwickelten AGF-knockout-Mäuse eine Adipositas, Insulinresistenz sowie eine Leber- und Skelettmuskelverfettung. Weiterhin fand sich in epidermalen Keratinozyten eine Hypervaskularisierung bei transgenen Mäusen mit AGF-Expression. Dies macht AGF möglicherweise zu einem Zielgen in der Behandlung moderner Zivilisationskrankheiten, wie z.B. dem Diabetes mellitus Typ 2 (DMT2). Bisherige Publikationen über AGF basieren zumeist auf Tiermodellen. Über die Regulation beim Menschen existieren dagegen bislang nur wenige Studien. In der vorliegenden Arbeit wurde AGF im Serum verschiedener Patientenpopulationen mit einem erhöhten kardiovaskulären Risikoprofil (Patienten mit chronischer Dialysepflicht, DMT2, Präeklampsie [PE]) mittels enzyme-linked immunosorbent assay quantifiziert und mit Kontrollpatienten verglichen. Die Ergebnisse zeigen, dass AGF bei Patienten mit DMT2 im Vergleich zu Nichtdiabetikern signifikant erhöht ist. Bei terminal-niereninsuffizienten Patienten dagegen fanden sich signifikant niedrigere AGF-Konzentrationen im Serum. Bei PE-Patientinnen waren signifikant höhere AGF-Spiegel nachweisbar verglichen zu gesunden schwangeren Kontrollen. Die vorgestellten Daten weisen darauf hin, dass erhöhte AGF-Spiegel bei DMT2 und PE eine physiologische Gegenregulation darstellen könnten, die der Insulinresistenz bei DMT2 bzw. antiangiogenetischen Faktoren bei PE entgegenwirkt. Alternativ wäre – ähnlich der Insulinresistenz – eine Resistenz von Patienten mit DMT2 bzw. PE gegen AGF möglich mit einer reflektorischen Erhöhung dieses Hepatozyten-exprimierten Faktors. Die genaue Rolle von AGF bei kardiovaskulären Risikopatienten muss in zukünftigen Arbeiten noch weiter aufgeklärt werden.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 innebär att glukoshalten i blodet inte kan regleras korrekt. Sjukdomen behandlas både medicinskt och med livsstilsförändringar. Antalet insjuknade ökar stadigt i världen och många miljoner människor lever idag med sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever livet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats valdes. Tio artiklar med kvalitativ metod användes i resultatet. Analys skedde med hjälp av Fribergs 5-stegs modell där artiklarnas resultat lästes flera gånger och gemensamma resultat plockades ut och kategoriserades. Resultat: Fyra teman identifierades där resultatet visade att personer diagnostiserade med diabetes mellitus typ 2 upplevde oro och ångest. Personerna kände även krav på att förändra sin livsstil, främst gällande kost och motion. De upplevde att tillvaron kastades omkull och att det tog lång tid att få tillbaka kontrollen. Personerna kände också att sjukdomen gjorde att omgivningen såg annorlunda på dem och att deras personlighet påverkade hanteringen av sjukdomen. Slutsatser: En psykosocial påverkan upplevdes efter diagnostisering med diabetes mellitus typ 2. Nödvändiga anpassningar av kost och motion påverkade relationer och identitet. Sjuksköterskan spelade en viktig roll i personens egenvård där professionellt bemötande stärkte autonomi och livskvalitet. Familj, vänner och religion påverkade också förutsättningarna att hantera situationen. / Background: Diabetes mellitus type 2 means that the glucose levels in the blood are not correctly regulated. The condition is treated both medically and with lifestyle changes. The number of persons with diabetes mellitus type 2 is steadily increasing in the world today and millions of people worldwide are living with the condition. Aim: The aim was to describe how people with diabetes mellitus type 2 experienced life. Method: A literature review with inductive onset was chosen. Ten qualitative articles were used in the result. Analysis was done using Friberg’s 5-step model where the results of the articles were read several times and common results were picked out and categorized. Result: Four themes were identified and the result showed that people diagnosed with diabetes mellitus type 2 experienced worry and anxiety. They also felt the difficulty and pressure of lifestyle changing demands regarding diet and exercise. They experienced an overwhelming change in their lives that took a long time for them to regain control. In addition, they felt that the entourage viewed them differently and that their personality affected the management of the condition. Conclusion: A major psychosocial impact was experienced after being diagnosed with diabetes mellitus type 2. Necessary adjustments related to diet and exercise had an impact on relationships and identity. The nurse played an important role in the person’s self-management and a professional treatment strengthened the person’s autonomy and quality of life. Family, friends and religion had an impact on the ability to handle the situation.

Diabetes mellitus typ 2 kännetecknas av förhöjd plasmaglukos och normalisering av glukosnivån kräver av patienten följsamhet till behandlingen som består av  livsstilsförändringar och farmakologisk behandling. Kontinuerligt stöd för god egenvård krävs för att minska riskerna för komplikationer. Många når inte behandlingsmålen trots bättre  behandlingsmetoder och patienter uppger att de inte får det stödet de önskar. Studiens syfte var att belysa patientupplevelser från besöken inom diabetesvården. Studien gjordes i form av litteraturstudie med avsikt att undersöka aktuell forskning inom diabetesvården. Patienter värdesatte individuellt bemötande. Relationen mellan patienten och vårdgivaren påverkades negativt om patienten inte fick delta i konsultationen. Generell, inadekvat information kunde minska patientens motivation till egenvården. Språkbarriär och vårdgivarens bristande kulturella kompetens kunde försämra migranternas behandling. Patienter värdesatte vårdgivarens samförstånd med dem. Inadekvat information och distanserat bemötandeeller brist på delaktighet i möten upplevdes negativt för vårdrelationen. Ömsesidighet i informationsöverföringen och relationen underlättade kommunikationen. Pedagogisk utbildning till fler vårdgivare skulle genom bättre samtalsfärdigheter höja kvaliteten i patientutbildningen. Stöd till beteendeförändring, baserat på kognitiv beteendeterapi, väntar på att implementeras. Personer med diabetes mellitus typ 2 behöver mer tid för egenvårdsutbildning. Ny forskning kan riktas mot individuella konsultationer, som inte är lika mycket undersökta som gruppundervisning angående behandlingsresultat. / Diabetes is characterized by hyperglycaemia. The patients have to change their lifestyle and follow their medical treatment because it is important with normal glucose level. Patients need continuous support and encouragement because of the chronic illness. The goal is to have a good self-management to decrease the risks of complications. Many patients don’t reach the goals for glucose levels although better treatments exist today and they express their dissatisfaction with their treatment. The aim of this study was to elucidate the patient experiences from their visits in the diabetic care. Literature study was chosen to examine the latest research. The patients value meeting the caregivers as individuals. If the patient was not allowed to participate the consultation, they felt the relationship to the caregiver as being negative. General, inadequate information could decrease the patient´s motivation to self-management. Language barrier, the caregivers lacking cultural competence and lacking cultural sensitivity could worsen the migrants´ treatment. Mutual information exchange, acknowledgement on the caregiver´s understanding on the patient´s situation and mutual problem solving were the founding elements in a successful communication. The caregivers approach could traditionally be authoritarian and the patient´s participation during consultations was missing at times, partially or entirely. Several caregivers could be offered pedagogical education to increase the care quality. A new intervention, support for behavioral change based on cognitive therapy, have developed and await implementation. Patients with diabetes mellitus type 2 needs more time by the visits for their education and support for their life long illness. New studies needs for examine results of the individual consultations and treatment goals, it has been done more studies about group education for diabetic patients until now.

Self care is very important for patients with diabetes type 2, as it can reduce complications. A proper and functioning self-care requires, clear and relevant information and instructions from the health care givers. Aim: The purpose of this study was to investigate the self care activities of patients with diabetes mellitus type 2 in Ho Chi Minh City and compare these between genders. Research questions: How do patients with diabetes mellitus type 2, in Ho Chi Minh City, practice self care activities (diet, exercise, blood sugar test, foot care, smoking, medication and self-care recommendation)? Are there any differences between genders concerning these self-care activities? Method: A descriptive and comparative cross-section design with a quantitative method was used. Dorothea Orem's theoretical framework was also used. The data was collected at the Department of Endocrinology and the Endocrinology Clinic, Choray hospital, in Ho Chi Minh City, Vietnam. It was 100 participants who answered a questionnaire about their diabetes self-care activities. Results: Most of the participants had a good self-care of their diabetes type 2. A majority of the participants had got several self-care recommendations from their health-care givers concerning diet, exercise, medication and blood-glucose control. It was a significant difference between gender in favour for the male gender concerning the statements high fat food, participating in 30 minutes of exercise, check inside the shoes, dry between toes, counselling about stop smoking, tried herbal medicine as medication. Conclusion: The diabetes type 2 patients in Ho Chi Minh City need to get more information about self-care concerning blood-glucose, diet and exercise. Both genders need to adopt a healthy lifestyle into their daily life to reduce the risk of developing diabetes complications. / Egenvården är mycket viktig för patienter med diabetes typ 2, eftersom den kan minska komplikationer. En optimal och väl fungerande egenvård kräver tydlig och relevant information och instruktioner från vårdpersonalen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka egenvårdsaktiviteter hos patienter med diabetes mellitus typ 2 i Ho Chi Minh City och jämföra dessa mellan kön. Frågeställningar: Hur utför patienter med diabetes mellitus typ 2 i Ho Chi Minh City sina egenvårds aktiviteter (kost, motion, blodsocker test, fotvård, rökning, läkemedel och egenvårds rekommendationer)? Finns det någon skillnad mellan könen beträffande dessa egenvårdsaktiviteter? Metod: En beskrivande och jämförande tvärsnitts studie med kvantitativ metod har använts. Dorothea Orems egenvårdsteori har även använts. Data samlades in vid Institutionen för Endokrinologi och endokrinologi kliniken på Choray hospital, i Ho Chi Minh City, Vietnam. Det var 100 deltagare som besvarade ett frågeformulär med frågor om diabetes egenvårds aktiviteter. Resultat: De flesta deltagare hade en god egenvård av sin diabetes typ 2. En majoritet av deltagarna hade fått flera egenvårds rekommendationer från sin vårdgivare om kost, motion och medicinering. Det var en signifikant skillnad mellan könen med fördel för männen angående påståendena gällande fettrik mat, deltagande i 30 minuters träning, kontrollera insidan av skorna, torka mellan tårna, rådgivning om att sluta röka samt provat naturläkemedel som medicinering. Slutsats: Diabetes typ 2 patienter i Ho Chi Minh City behöver få mer information om egenvård av blodglukos, mat och fysisk träning. Båda könen behöver få en hälsosammare livsstil i sin vardag för att minska risken för komplikationer.

Introduction: Previous research shows that knowledge and practice was low in type 2 diabetes patients and that women had better practice/self-care than men. Aim: The aim of this study was to investigate the knowledge and practices regarding foot-care among patients with type 2 diabetes in Ho Chi Minh City, Vietnam, and also investigate if there was any difference between genders in knowledge and practicing of foot care. Method: This study was a descriptive and cross-sectional design with quantitative method. The data was collected at the out-patient clinic of the University Medical Center in Ho Chi Minh City, Vietnam and 100 patients participated voluntarily to answer questionnaire. Orem’s self-care theory was used as theoretical framework. Data were analysed by using statistics. Result: The result shows that more than 70% of the patients had good knowledge of foot care and no significant differences between the genders in the knowledge. Their foot care practices were various. There was significant difference between men and women about using a hot water bottle or heating pad on the feet, and more women than men did. For type of shoes, there were differences between genders in wearing broad, round toes and shoes made of leather or canvas, and more men than women did. Conclusion: The knowledge of foot care was good, but the practice of foot care was low. There was not found any significant difference between the genders in knowledge, but some differences in the foot care practices.  More information about foot care is needed to prevent complications with type 2 diabetes. / Introduktion: Tidigare forsknings resultat visar att kunskapen om egenvård och utförande av fotvård hos patienter med diabetes typ 2 var låg. Kvinnorna var dock bättre på att utföra egenvården än männen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kunskapen och utförandet av egenvård hos patienter med diabetes typ 2 i Ho Chi Minh City, Vietnam, samt att undersöka om det fanns några skillnader mellan män och kvinnor i kunskapen om egenvård inom fotvård samt dess utförande. Metod: För att undersöka detta gjordes en kvantitativ tvärsnittsstudie med hjälp av enkäter. Det var 100 patienter på en mottagning vid University Medical Center, Ho Chi Minh City, Vietnam, som deltog frivilligt. Orems egenvård teori användes som teoretiskt ramverk i detta arbete. Data analyserades av statistik. Resultat: Resultatet i denna studie påvisar att mer än 70 % av patienternas visade god kunskap och inga signifikanta skillnader fanns mellan kvinnor och män gällande kunskapsnivån.  Utförandes av fotvården visade sig dock vara varierande och det fanns signifikanta skillnader mellan kvinnor och män gällande fotvården. Kvinnor använde sig oftare av varma pads och flaskor på deras fötter än vad männen gjorde. Kvinnor och män använde också olika typer av skor. Männen använde oftare breda skor med rundad tå, skor av läder eller canvas skor än vad kvinnorna gjorde. Slutsats: Kunskapen om fotvård hos diabetes patienter i Ho Chi Minh City var god, dock var utförandet av fotvården varierande i denna studie. Det visades ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män angående kunskapsnivån, dock fanns det skillnader angående utförandet av fotvården. Det behövs fortsatt information om fotvård för att patienter med typ 2 diabetes ska förhindra komplikationer

Bakgrund: I världen insjuknar alltfler i typ 2 diabetes. För att patienter med typ 2 diabetes ska få möjlighet till god hälsa så behöver sjuksköterskor kunna identifiera de faktorer som kan hjälpa patienter att utföra god egenvård. Dorothea Orem beskriver i sin egenvårdsteori att varje patients förmåga att utföra egenvårdshandlingar utgår ifrån dennes individuella psykologiska, fysiologiska och sociala behov. För att patienter med typ 2 diabetes ska acceptera sin sjukdom och uppnå s k empowerment ställs höga krav på sjuksköterskans förmåga att möta individens unika behov. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar egenvården hos vuxna med typ 2 diabetes. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Artiklar som inkluderats i litteraturstudien är publicerade mellan år 2000 och 2017. Resultat: Från studien framkom teman och subteman innehållandes faktorer som påverkar patienters egenvård. Bristande kommunikation, samverkan samt sjukdomsinsikt är faktorer patienter upplevde som hinder för att utföra en god egenvård. Faktorer som ansågs ha en positiv effekt på egenvården var acceptans, kunskap, patientutbildning, motiverande samtal, uppmuntran och bekräftelse samt en upplevd känsla av empowerment. Slutsats: Patienter är beroende av olika faktorer för att kunna upprätthålla en god egenvård. För att kunna tillgodose patienters egenvårdsbehov har vårdpersonal en avgörande roll i att se och bemöta individen bakom sjukdomen. Implikationer: För en ökande världssjukdom som typ 2 diabetes, är det viktigt att sjuksköterskeutbildningar tydliggör de faktorer som påverkar patienters egenvård i en positiv riktning. Detta för att framtida sjuksköterskor ska kunna skapa goda förutsättningar att implementera åtgärder som påverkar en god egenvård. / Background: Today, type 2 diabetes is increasing significantly worldwide. In order for patients with type 2 diabetes to improve their health, nurses need to able to identify the factors that promotes the patients ability to perform self-care. In her self-care theory, Dorothea Orem describes that each individual patient’s ability to perform self-care stems from his/her psychological, physiological and social needs. For patients with type 2 diabetes to come to terms with their disease and achieve empowerment, high demands are put on a nurse's ability to see these unique needs of patients. Purpose: The purpose of this study was to characterize factors that impact self-care in adults with type 2 diabetes. Method: A general literature review was performed on 15 peer-reviewed scientific articles with qualitative and/or quantitative approaches. The articles included were published between the year 2000 and 2017. Result: From the review, themes and subthemes were found containing various factors that affect the self-care of diabetes patients. Inadequate communication, interaction and disease insight are factors that patients experienced to be obstacles for self-care. In contrast, factors that were considered to have a positive effect on self-care were acceptance, knowledge, patient education, motivational conversation, encouragement and confirmation, and sense of empowerment. Conclusion: Adult patients with type 2 diabetes are dependent on key factors to establish and maintain self-care. To help patients meet their self-care needs, healthcare professionals have a decisive role in identifying and responding the person behind the disease. Implications: With the increasing global prevalence of type 2 diabetes, it is important that the nursing education clarifies and emphasizes the factors which affect patient self-care in a positive direction. This will enable future nurses to implement measures that affect good self-care.

Introduktion: Diabetes Mellitus typ 2 är den sjukdomen som ökar med högst fart i världen idag och där grundbehandlingen är livsstilsförändringar. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av egenvård i form av livsstilsförändringar vid Diabetes Mellitus typ 2. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Beck (2017) niostegs flödesschema där kvalitetsgransnkning av artiklar gjordes enligt Polit och Beck (2017) mallar för kvalitetgranskning. Resultatet: baserades på 13 vetenskapliga artiklar, varav 12 var av kvalitativ karaktär och en använde mixad metod. Artiklarna analyserades med en induktiv ansats och olika kategorier växte fram som kom att utgöra studiens resultat. Resultat: Baserades på följande fyra kategorier Kunskap har en avgörande betydelse för att införa livsstilsförändringar, Stöttning angående livsstilsförändringar upplevs viktig, men också frustrerande och påträngande, Att införa livsstilsförändringar är utmanade och kräver aktivt engagemang och Förmågan att upprätthålla livsstilsförändringar är en personlig resa. Slutsats: Studien visade att upplevelsen av livsstilsförändringar präglades både av positiva och negativa upplevelser. Genom att som sjuksköterska ha goda kunskaper kring patientens upplevelser rörande livsstilsförändring kan sjuksköterskan bemöta och förstå patienten bättre. En personcentrerad vård krävs för att tillgodose patientens unika behov.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ-2 har en inverkan på människor världen över och antal individer med diabetes beräknas öka. Med sjukdomen ökar risken för flera komplikationer som kan sänka livskvaliteten hos patienten. Genom en hälsosam livsstil och god följsamhet i behandlingen går det att minska risken för komplikationer och försämrat sjukdomsförlopp. Det medför ofta stora förändringar i livsstilen hos patienten. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ-2. Hur förhåller sig patienten till de komplikationer som är kopplade till diabetes mellitus typ-2? Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Data är insamlad från kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserats systematiskt och kategoriserats för att sammanställas till ett resultat.  Resultat: Tre huvudkategorier identifierades berörande förhållning till diabetes mellitus typ-2, förhållning till komplikationer och livsstilsförändringar. Deltagare upplevde överlag svårigheter med att adaptera till förändringar relaterat till kost, fysisk aktivitet i vardagen, kände oro inför risken att drabbas av komplikationer och hade varierande känslor och inställning angående sjukdomen i helhet. Konklusion: Det framgick att det fanns brister i motivation, kunskap om sjukdomen och följsamheten hos deltagarna och flera kände sig emotionellt påfrestade av sin situation. Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till hur personer med diabetes mellitus typ-2 själva har för upplevelser av sin situation för att kunna erbjuda en personcentrerad vård. / Background: Diabetes mellitus type-2 has an impact on people worldwide and an increase in the number of patients is expected to rise rapidly. With the disease, the risk increases for several complications that can lower the patient's quality of life. Through healthy living and good compliance in the treatment, it is possible to reduce the risk of complications and worsened disease course. It often causes major changes in the lifestyle of the patient. Aim: To describe patients' experiences of living with diabetes mellitus type-2. How do patients relate to its associated complications? Method: A literature review with a qualitative approach. Data was collected from qualitative scientific articles that have been systematically analyzed and categorized to be compiled into a result. Result: Three major categories were identified referring to how the patient relates to diabetes mellitus type-2, its complications, and lifestyle changes. The participants experience difficulties with adapting to changes regarding diet and exercise. Concerns regarding complications and how it affected them were raised. How the patient related to diabetes mellitus type-2 varied.   Conclusion: There were deficiencies in motivation, lack of knowledge about the disease and lack of compliance among participants and several felt an emotional stress attributed to their situation. It is important for nurses to understand how patients with diabetes mellitus type-2 perceive their situation to be able to offer person-cantered care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 anses vara en välfärdssjukdom där antalet som har sjukdomen ökar i världen. En viktig del av behandlingen är egenvård där personen med diabetessjukdomen har ett stort egenansvar. Vilket kan innebära livsstilsförändringar med nya rutiner. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge personen information och kunskap om sjukdomen för att personen ska kunna utföra egenvården. Egenvården innefattar bland annat att ha kunskap om blodsocker, kost och fysisk aktivitet och hur det påverkar diabetessjukdomen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar. Vid analysen följdes Fribergs femstegsanalys. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom två huvudteman: ”Innebar livsstilsförändringar” och ”Betydelsefullt med stöd”.  Svårigheter som uppstod i egenvården var ändrade kostvanor, fysisk aktivitet och förändrade vardagsrutiner. Resultatet visade att egenvården har en del utmaningar där stöd från omgivningen och hälso- och sjukvårdspersonal kan underlätta hur egenvården upplevdes.  Slutsats: Hanteringen av egenvården innebar förändrade levnadsvanor där anpassningen till det nya livet gick olika fort. Stöd från omgivningen och hälso- och sjukvården hade en stor betydelse i hur egenvården fungerade och upplevdes. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a welfare disorder in which the number of people with the disease is increasing in the world. An important part of the treatment is self-care where the person with the diabetes disease has a great responsibility. The nurse has a responsibility to provide the person with information and knowledge about the illness for the person to be able to perform self-care. Aim: To describe the experience of self-care in people with diabetes mellitus type 2. Method: A qualitative literature review with a compilation of 13 scientific articles. The analysis followed Friberg's five-step analysis. Results: The two main themes developed in the literature review's results: "Means lifestyle changes" and "Significant with support". Difficulties that arose in self-care were changing dietary habits, physical activity and changing daily routines. The result showed that self-care has some challenges in which support from the environment and health care personnel can facilitate how self-care was experienced. Conclusion: Managing self-care meant changing living habits where adaptation to the new life went very fast. Support from the environment and health care played a major role in how self-care worked and was experienced.