Syftet med denna uppsats är att belysa hur gymnasieelever menar sig uppleva och förhålla sig till sin diagnos. Uppsatsen utgår från Michel Foucaults teorier kring avvikelse, normalitet och den pastorala makten. Teorierna gör det möjligt att komma bakom etablerade normer och bidra till den pedagogiska yrkesrollens utveckling. Litteraturgenomgången fokuserar på forskning som behandlar specialpedagogik, diagnosens påverkan på självuppfattning och självkänsla och diagnosens roll i stigmatisering och stämpling av individer. Uppsatsen har en kritisk forskningsansats för att försöka synliggöra bakomliggande orsaker till elevernas förhållningssätt. Den empiriska delen består av en kvalitativ studie där vi använder oss av semistrukturerade, personliga, intervjuer för att söka svar på hur sex gymnasieelever menar sig uppleva och förhåller sig till sina diagnoser. Intervjuerna genomfördes på en skola i Skåne. Det framkom att samtliga respondenter hyste en tilltro till experter, att diagnosen hade stor inverkan på deras skolgång och självuppfattning. Även en vilja att anpassa sig till normer, och korrigera sitt beteende därefter, uppdagades under intervjuerna. Elevernas förhållningssätt till diagnoserna varierade, men samtliga ansåg det positivt med en diagnos då medicinering och hjälp nu fanns att tillgå. Resultaten pekar mot en bekräftelse av Foucaults teorier om avvikelse, normalitet och den pastorala makten.

Bakgrund Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens på upp till 15 procent. Den uppstår när vävnad som liknar livmoderslemhinnan fäster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det främsta symtomet är smärta i bäcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den säkraste metoden för att ställa diagnos är laparoskopi. Det är svårt att ställa diagnos enbart med ultraljud. Differentialdiagnoser är gynekologiska sjukdomar som orsakar smärta och menstruationssmärta. Symtomen behandlas med hormonpreparat, smärtlindring och kirurgi. Upp till 50 procent har nedsatt fertilitet till följd av sjukdomen. Endometrios kan påverka kvinnorna negativt, både fysiskt och psykiskt. Att få diagnos kan ta flera år, delvis på grund av okunskap inom hälso- och sjukvården, men även bland allmänheten och kvinnorna själva. Syfte Syftet var att beskriva hur kvinnor upplever bemötande från hälso- och sjukvårdpersonal i samband med vårdbesök före och efter att de erhållit diagnosen endometrios. Metod En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade intervjuer har genomförts. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Kvinnorna upplevde att deras smärtor inte blev tagna på allvar då de avfärdades som normala menstruationssmärtor eller att smärtan var psykosomatisk. Bristande kompetens var ett återkommande problem då det bland annat resulterade i fördröjd diagnos och att kvinnorna fick fel eller bristfällig information och behandling. Kvinnorna upplevde att uppföljning och tillgänglighet var ett problem efter diagnos. Tidsbrist och ett okänsligt bemötande påverkade vårdkontakten negativt. De kvinnor som hade barnlängtan upplevde att de fick snabb hjälp med att få kontakt med en fertilitetsklinik. En önskan om att få psykologiskt stöd samt utbildning om hur det är att leva med en kronisk sjukdom uttrycktes. Genom att vårdpersonalen visade förståelse för kvinnans problem eller bekräftade symtomen genom att undersökningar gjordes, upplevdes bemötandet bra trots inadekvat behandling.Slutsats Det framkom att det inte var själva bemötandet som var dåligt utan omständigheterna kring mötet. I studien belyses bristen på kompetens bland vårdpersonalen som den omständighet som främst inverkade på hur bemötandet upplevdes. Även personliga förutsättningar hos kvinnorna påverkade upplevelsen av bemötandet. De kvinnor i studien som upplevt ett positivt bemötande menar att det främst berodde på att vårdpersonalen besatt kunskap om ämnet samt kunde förmedla och tillämpa den på ett professionellt och empatiskt sätt.

Till förskolan kommer allt flera barn med olika livsöden och bakgrunder i bagaget. Flera av dessa är barn som oroar förskollärarna och är mer eller mindre i behov av särskilt stöd. Betydelsen och innebörden av barn i behov av särskilt stöd är väldigt varierande. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring behovet av diagnoser av förskolebarn som oroar och utmanar. Genom intervjuer med ett flertal förskollärare har vi närmat oss vårt syfte med studien. Förståelse för barn som oroar har ökat genomrespondenternas svar, tankar och funderingar. Vår studie vill bidra till en ökad kunskap för alla pedagoger i förskolan. För att ytterligare öka och stärka kunskapen har en litteraturanalys genomförts.Studiens resultat visar att respondenterna arbetar medvetet med de grupper som är oavsett om det finns barn med diagnos eller inte. De anser att varje barn i förskolan är unikt och ska ses som en del av gruppen. En enighet finns hos respondenterna att ett barn som ofta oroar kan behöva diagnostiseras för att få de ekonomiska förutsättningarna för extra resurser. Förskollärarna upplever att de saknar rätt kompetens för att fullt ut kunna stödja och utveckla barn som oroar, däremot uttrycks att det de beskriver som ett gemensamt förhållningssätt är av stor betydelse för ett fungerande samarbete kring barnen. Studien visar även att barn i dag har längre vistelsetid på förskolan än tidigare och att barngrupperna ökat över tid. De utökade antalet barn i barngrupperna påverkar barnen negativt och andelen barn som oroar ökar därmed. Förskollärarna uttalar en vision om mindre barngrupper samt mer fortbildning till förskollärarna.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleåldern har diagnoser, våra forskningsfrågor blev därför följande, vilka diagnoser är vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna på att barn i tidig ålder får en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med föräldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i två olika kommuner. Det vi fått fram är bland annat att alla våra informanter någon gång under sin karriär stött på barn i behov av stöd. Vi har även fått en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull är en diagnos inte viktig, men den behövs för att sätta in de resurser som är viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt.

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av ett cancerbesked. Cancerbeskedet väcker mycket tankar och känslor hos patienten samt att hela familjen blir påverkad av sjukdomen. Litteraturstudie valdes som metod och en avsökning genomfördes av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades i studien som granskades och analyserades. Ur analysen kunde tre teman lyftas fram som beskrev patientens erfarenhet av att få ett cancerbesked. Följande teman framkom: Betydelsen av att anhöriga är närvarande vid cancerbeskedet, vad patienten vill diskutera vid cancerbeskedet samt känslor och tankar i samband med cancerbeskedet.</p><p>I litteraturstudiens resultat belyses vikten av anhörigas närvaro och att patienten ville ha så mycket information som möjligt gärna skriven, på ett ärligt och rakt sätt i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet. I resultatet framkom också betydelsen av tydlighet och känslomässigt stöd från läkare.</p>

Osteogenisis imperfecta (OI), eller medfödd benskörhet, är en sällsynt bindvävssjukdom som gör skelettet skört. Barn med OI kan påverkas av återkommande frakturer, smärta, kotkompressioner och flertalet sjukhusvistelser. Det finns tidigare studier som beskriver barn med OI och deras föräldrars upplevelser av sjukdomen och dess vård, samtidigt saknas studier som belyser barnsjuksköterskans perspektiv. Syftet med denna studie var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn som har osteogenesis imperfecta. En kvalitativ design med induktiv ansats samt ett strategiskt urval tillämpades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 barnsjuksköterskor från åtta svenska sjukhus. En induktiv innehållsanalys användes för att analysera insamlad data. I resultatet framkom tre kategorier: en utmanande omvårdnadssituation, betydelsen av personcentrerad vård och betydelsen av att arbeta i team med sju underkategorier; att vara på okänd mark, att anpassa omvårdnaden till benskörheten, att stötta och vägleda föräldrarna, att samarbeta med barn och föräldrar, att skapa kontinuitet, att samarbeta med kollegor och att ha tillgång till specialistteam. Det kan vara en utmaning att vårda barn med OI. Tillgång till specialistteam är viktigt och skapar trygghet för barnsjuksköterskor och familj. Stora geografiska avstånd och olika journalsystem komplicerar kommunikationen och informationsutbytet. Det finns en önskan om fler information- och kunskapskanaler såsom nyhetsbrev, föreläsningar online och sjuksköterskemöten.

Bakgrund: Varje år drabbas 8400 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Diagnosen kan förändra livet dramatiskt och leda till en traumatisk kris. Sjuksköterskan som möter kvinnor med bröstcancerdiagnos har som ansvar att lindra lidandet hos dessa kvinnor och göra både henne och närstående delaktiga under sjukdomsprocessen. Hendersons (1970) omvårdnadsteori kan i sammanhanget fungera som vägledning. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en bröstcancerdiagnos. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar. Sökningen av urvalet gjordes i databaserna Cinahl Complete, PubMed och PsycINFO, som innehöll omvårdnadsrelaterade artiklar. Granskningen gjordes med hjälp av HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar (2016). Till analysen användes Fribergs (2017) trestegsmodell. Resultat: Litteraturöversikten visade att bröstcancerbeskedet kan försätta de drabbade kvinnorna i ett chocktillstånd och leda till att de upplever rädsla och stark oro inför framtiden. För att hantera den dramatiska situation sjukdomen kan leda till är familj, sjukvård och andlighet viktiga stöd för många kvinnor. Resultatet av litteraturöversikten kan sammanfattas i tre huvudkategorier: att få diagnosen bröstcancer, kampen att bemästra den nya situationen och stödets betydelse, och åtta subkategorier som är: chocken av beskedet, rädsla för sjukdomsförloppet och dess konsekvenser, existentiell medvetenhet, betydelsen av tro och andlighet, utmaningen att acceptera sjukdomen, svårigheten att behöva berätta, stödet från familjen och omgivningen och stödet från hälso- och sjukvårdspersonalen. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån de kvalitativa trovärdighetsbegreppen, trovärdighet, bekräftelsebarhet, pålitlighet och överförbarhet. Därefter diskuteras tre fynd från resultatet och kopplas till Henderssons (1970) omvårdnandsteori och Erikssons (1994) teori om den lidande människan. Fynden diskuteras även utifrån ett etiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärarna upptäcker matematiksvårigheter alternativtdyskalkyli hos elever. Undersökningen kommer även att lyfta hur undervisningen anpassas för deelever som möter hinder inom ämnet matematik. Vi kommer att lyfta hur elever med diagnosendyskalkyli alternativt matematiksvårigheter möter problem i undervisningen under skolgångenoch i det vardagliga livet. Om vardagsmatematiken saknas blir det svårt att klara av basalauppgifter.Metoden för denna studie är en kvalitativ undersökning som har genomförts med hjälp avlärarintervjuer på två olika skolor i nordvästra Skåne. Intervjuerna har visat att de flesta av lärarnasedan tidigare är bekanta med diagnosen dyskalkyli men att de inte mött någon elev som har fåttdiagnosen dyskalkyli utredd och bekräftad. En av de fem intervjuade lärarna hade sen tidigareinga erfarenheter eller medvetenheter av diagnosen dyskalkyli.Mot bakgrund av det faktum att även forskare och författare till läromedel inom området äroeniga om vad de anser om diagnosen dyskalkyli gör att detta ämne är väl diskuterat och behöverforskas mer kring. Anledningen till detta är att det ska bidra med mer enig syn om vad diagnoseninnebär. Vårt arbete har bland annat tagit utgångspunkt i Piagets tankar om inlärning, somgrundar sig i det kognitiva synsättet på kunskap. Den kognitiva teorin förklarar hur förståelseskapas med påverkan av människans inre faktorer.Resultatet av vårt arbete visar en tydlig oenad bild av vad svårigheter inom matematik betyderenlig olika forskare och deras teorier. För att få en helhetsbild av hur skolor arbetar med elevermed dyskalkyli alternativt matematiksvårigheter, har vi valt att intervjua lärare och logoped somarbetar med de elever som möter denna problematik varje dag i skolan.

Bakgrund Psykisk ohälsa har blivit allt vanligare och är idag en folksjukdom. Det har lett till ett ökat antalet personer med psykisk ohälsa som söker somatisk vård. Trots detta är psykisk ohälsa stigmatiserat både i samhället och inom vården. Då sjuksköterskor utan specialisering inom psykiatri möter och vårdar patienter med psykiatrisk diagnos i allt större utsträckning bör faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser av att vårda denna patientgrupp fastställas för att kunna leda till en så god vård som möjligt. Syfte Syftet var att beskriva olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos. Metod Litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete, Pubmed och PsycInfo har granskats utifrån studiens syfte. Studien undersökte olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans upplevelse av att inom den somatiska vården möta och vårda patienter som erhållit psykiatrisk diagnos.. Resultat Faktorer som påverkade upplevelserna kunde delas in i fyra stycken huvudteman; Kunskaps- och erfarenhetsbrist och utbildning, Arbetsmiljö, patientanpassning och resurs- och tidsbrist, Stöd/riktlinjer och interprofessionellt samarbete och Attityder och stereotyper/stigmatisering. Slutsats Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa varierade men var bestämd. Antingen mycket positiv eller mycket negativ. Erfarenheter, självförtroende, resurser och attityd hade stor betydelse. För att förbättra sjuksköterskors upplevelser och förbättra vården finns ett behov av förändringar på ledningsnivå, resurser, utbildning och stöd.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad som gäller angående rättigheten för särskilt stöd för elever i gymnasieskolan. Målet för denna undersökning är att belysa området omkring alla elever i behov av särskilt stöd med tanke på deras möjligheter att erhålla adekvata stödinsatser. Vi ville oockså lära oss mer om problematiken genom att ta till oss den kunskap och den erfarenhet, som finns i litteratur och forskning inom området. Vi har gjort vår undersökning på två gymnasieskolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vi har valt att intervjua lärare och annan skolpersonal och valet av intervjuade baserade sig på fem kriterier; erfarenhet av arbetet med barn i behov av särskilt stöd, intervjuades ålder, antal tjänstgöringsår, genus och olika arbetsroller, men vår kvalitativa analys av resultaten tar inte hänsyn till våra kriterier, utan vi betraktar respondenterna som en grupp oberoende av kön, ålder och arbetsroller. Sammanfattningsvis visar studierna att lärarna har en god kunskap omkring undersökningsproblematik. Deras ambitioner är genomgående höga och förhållningssättet är mycket positivt. Lärarna framhåller det starka stödet och det goda samarbetet med specialpedagogerna. Alla har som mål/vision, en skola för alla. Det största hindret för att lyckas fullt ut härrör sig till bristande ekonomiska förutsättningar och prioriteringar.Nyckelord; diagnos, gymnasiet, koncentration, inlärningssvårigheter, stöd, specialpedagog. / Students in need of special assistance