Genom att göra en studie med fenomenografisk ansats, har jag försökt att studera hur föräldrar och lärare upplever att det är att få en neuropsykiatrisk diagnos på sitt barn. Jag har i min studie utgått från min egen förförståelse, eftersom jag är förälder till en pojke med DAMP. Efter att ha intervjuat, skrivit ner och analyserat mitt material upptäckte jag två kategorier med tillhörande underkategorier. Jag har också försökt att kortfattat förklara diagnoserna AD/HD, DAMP och Asperger syndrom. I min litteraturgenomgång har jag presenterat de som företräder det positiva med en neuropsykiatrisk diagnos och de som företräder det negativa med att få en neuropsykiatrisk diagnos. I min slutdiskussion har jag försökt att knyta samman min litteraturgenomgång med min kvalitativa studie. Sammanfattningsvis kan sägas att vissa tycker att en diagnos bra när barnet lider av större svårigheter eftersom man av diagnosen kan få en förklaring och förståelse av barnets svårigheter så att man kan sätta in åtgärder i form av exempelvis kortare arbetspass, ändrad fysisk miljö eller byte till mindre grupp medan andra tycker att en diagnos i de lindrigaste fallen kan leda till att föräldrar och lärare stirrar sig blinda på diagnosen utan att se till hela barnets personlighet. Innan man sätter en diagnos på ett barn så ska man alltid väga fördelar mot nackdelar.

Detta examensarbete undersöker hur lärare inkluderar elever i skolan med dyslexi. Det är en litteraturstudie med kompletterande intervjuer av fyra lärare som har erfarenhet av elever med dyslexi. Resultatet av den litteraturen jag läst visar att det är viktigt för elever med dyslexi och läs och skrivsvårigheter att få tidig hjälp för att inte komma in i en ond cirkel, som påverkar elevernas självförtroende och självkänsla. Om eleverna inte lyckas med läsningen och skrivandet påverkas ofta hela skolsituationen, och de övriga ämnena. Att försöka inkludera eleverna i största möjliga mån i klassrummet är viktigt. Eleverna måste få känna sig delaktiga och att de tillhör en grupp och en gemenskap. Mina intervjuer visar att många elever kan tycka att det ibland är skönt att gå ifrån klassrummet och få enskild undervisning av en specialpedagog. Min slutsats är att det är viktigt att inkludera eleven i klassrummet, se till varje enskild elev och utgå från elevens förutsättningar.

Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som fått diagnosen borderline personliglighetsstörning upplever att deras liv har varit innan, under och efter diagnostiseringen. Syftet är också att ge en inblick i hur dessa kvinnor beskriver begreppet borderline. Studien har en kvalitativ ansats med narrativ teori som utgångspunkt, där sex kvinnor med diagnosen BPD har intervjuats. En inblick i informanternas subjektiva upplevelser har strävats efter genom berättelser. Detta för en förståelse för hur de ser på sin omvärld och sig själva. Resultatet visade en tendens bland informanterna att fly, vilket ofta grundats i en otillräcklighetskänsla. Tillståndet har främst präglats av impulsivitet och ett skiftande mellan ytterligheter. Att diagnostiseras med BPD har medfört en känsla av lättnad, men har också orsakat att informanterna blivit stigmatiserade. Resultatet påvisade även ett samband mellan ålder och valet av att tala öppet om diagnosen.

ADHD är den snabbast växande diagnosen på senare tid och har länge setts som en problematik främst förekommande bland barn. Den befintliga forskningen gällande ADHD är därför mer anpassad till yngre individer och syftet med denna studie är därför att undersöka vuxnas upplevelse och hur de förhåller sig till diagnosen samt omgivningens reaktioner gentemot ADHD utifrån respondentens perspektiv. För att kunna ta reda på detta intervjuades fem individer med ADHD och en kvalitativ forskningsansats valdes som metod för intervjuerna. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod för intervjuerna då den kortar ner och koncentrerar utvalda citat som användes i analysen. För att tolka och analysera respondenternas upplevelser kring ADHD användes valda teorier som verktyg; stigma, rollteori samt jagpsykologi. Detta för att få en bredare förståelse för respondenternas upplevelser samt förklaringar utifrån teorierna. Slutsatsen berörde diskussioner gällande hur intervjurespondenterna lever med ADHD idag, hela utvecklingsprocessen som diagnosen gav upphov till samt omgivningens syn på ADHD som något avvikande. Utvecklingsprocessen som respondenterna genomlevde innan de accepterade diagnosen som en del av sin identitet gav upphov till en modell som tydligare förklarar de faser respondenterna upplevde. Detta från att diagnosen sattes tills de anammat diagnosen och även använde sig av den i positiva ändamål, exempelvis att arbeta med andra som har ADHD.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som påverkar miljontals individer. Tidigare forskning visar att 3-5 % av Sveriges befolkning har ADHD. Fördelningen är en kvinna på 3-4 män. En av anledningarna till att kvinnor med ADHD inte lika ofta som män uppmärksammas i utredningssyfte kan vara att de inte utmärker sig i lika stor utsträckning som män. Män med ADHD utvecklar oftare asocial samsjuklighet, medan kvinnorna oftare utvecklar samsjuklighet såsom t.ex. problem med ångest och depressioner. Syftet med den här uppsatsen är att belysa kvinnors problematik med senare diagnostisering och samsjuklighet. För att få ihop de data jag behövde använde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att alla mina respondenter har märkt av stora problem innan de fick en diagnos både när det gäller oförståelse och problem som senare skulle visa sig vara samsjuklighet.

This is a qualitative study of how 4 school teachers and 3 special educational teachers define the term “pupil in need of special education”. They have each one been interviewed about this term, by the means of a semi-structured interview. Afterwards the collected information has been analyzed and seven major themes have been arranged out of them. From these themes it is possible to see that the term is hard to define, since the participants all believe that it should be decided by each individual case, if the pupil is in need of special education or not, and that the education in itself has to be relevant to the need, which means one cannot decide what special educational needs are, without a student who is in need of them. And furthermore, one has to discuss the matter with the pupil, and see if the student himself feels like he is in special educational need.                       There are many different aspects and factors which all can affect if a pupil is in need of special education. Amongst others are different kind of diagnosis, such as dyslexia and ADHD, but also is the pupil is having a rough time at home, or if the teachers aren’t well equipped to meet the pupils individual needs in the classroom.

The aim of the study was to understand how an elementary school interpreted and worked with the law Skollagen (SFS 2010:800) concerning special needs in school additionally in which way a neuropsychiatric diagnosis might interact with the interpretation. To answer the aim we used following research problems: How does the school define the term special needs and special resources itself? How does the school identify pupils with special needs and work with them? In which way does the neuropsychiatric diagnosis affect the interpretation of the law concerning special needs when it comes to deciding whether a pupil is in need of special recourses? Skollagen (SFS 2010:800) does not define special recourses and does not indicate how the school should use them. We were therefore interested in how an elementary school defined the term and decided to work with it. We based our study upon interviews with 6 respondents whom are central in the process of providing special resources for children in school. It’s these respondents interpretation of the law that eventually decide who the special recourses are given to and in which way. The results of the study was that the neuropsychiatric diagnosis itself had no affect concerning if special resources were given to a pupil, rather as an indicator of the pupils certain needs. The definition of special resources itself were connected to the way the school used the tools provided, for example listening to an audio book instead of reading. The school had different ways of identifying pupils with special needs amongst them were the usage of ‘screening’. A test all pupils do in order to determine who might need some extra help in school.

Syftet med detta arbete har varit att utifrån olika professioners uppfattning belysa och få förståelse för och kunskap om vilka faktorer som påverkar barn, som befinner sig i gränszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rätt stöd och skolform, samt uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebära. I studien används en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv mot social­konstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist på tid för undervisning samt brist på resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fått en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser. En slutsats som framkom var att med mera tid och rätt resurser i grundskolan kan konsekvenser av diagnostisering av barn i behov av särskilt stöd undvikas / Categorization in primary school – Students in needs of special support. The purpose of this work has been on the basis of various professions perception illuminate and obtains understanding and knowledge about the factors that affect children, who are in the border zones between different types of school, and their options for legal aid and type of school, and understanding of the consequences it may mean. The study used a qualitative methodology consisting of interviews with five people in different professions who had insight into the work with elementary school students. The empirical data were analyzed from a phenomenological perspective on social constructivism theory and previous research. The results showed that a factor such as lack of time for teaching and a lack of resources in the form of expertise has helped to enhance the categorization process in elementary school. The process has been diagnosed with an important role as a factor in the distribution of school resources. One conclusion that emerged was that with more time and the right resources in primary schools can impact the diagnosis of children with special needs should be avoided.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvärdigt betyg sätts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvärdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning där diagnosen jämförs med nationella prov skulle ge ett säkrare svar angående diagnosens tillförlitlighet. Diagnosens förmåga att förutsäga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare än sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielärarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första gymnasiekursen, (ii) grundskolor sätter betyg på olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förändras över sommarlovet. / The purpose of the study was to evaluate how well a matematical test can measure the equity of grades between schools. This study indicates that the test shows differences in equity that also has been seen in earlier research. A more detailed investigation, where the local test compared with the national tests, would be appropriate to better decide the reliability of method. The mathematical test has also shown potential to give a good indication about the pupils further progress in upper secondary school. The grades from the previos school is less accurate which can depend on: (i) the teachers, that have constructed the test, have only included excercises that are of use for the first course in mathematics in upper secondary school, (ii) the grades are not reflecting knowledge, (iii) the knowledge changes over the summer vacation.

Syftet med denna studie var att dels undersöka synen på en skola för alla och dels att ta reda på olika uppfattningar om fungerande arbetssätt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie är att det är av stor vikt att rektorer, lärare och specialpedagoger har kunskaper gällande vilket pedagogiskt förhållningssätt som lämpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssätt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att få till ett fungerande arbetssätt mot eleverna