<p>Syftet med mitt arbete var att skapa ett diagnostiskt test i matematik för elever som läser Ellära A på elprogrammet. Detta för att undersöka elevernas förkunskaper i matematik. Undersökningen riktar sig till att hitta de elever som kan få problem att klara matematiken i Ellära A. Testet skulle ej ta en större del av en lektion i anspråk.</p><p>Med hjälp av kurslitteratur och kursplan för Ellära A har jag tagit fram ingående matematik i kursens inledande delar. Utifrån denna matematik har sedan uppgifter skapats och jämförts med likartade uppgifter i grundskolans nationella prov för årskurs 9 samt skolverkets mål som eleverna skall ha nått i slutet av nionde skolåret.</p><p>Jag har utfört ett test i en fordonsklass för att kontrollera tidsåtgång och eventuella oklarheter i testet. Resultatet från testet innebar att undersökningsgruppen fick ett identiskt test. Jag kom fram till att med detta test gick det ej att hitta någon elev som ej skulle lyckas i Ellära A. Men av testet framgick att bland eleverna med låga resultat, återfanns de som skulle få problem med att få godkänt betyg. Detta test har inte lyckats ta fram de elever som riskerar att ej klara matematiken i Ellära A men ett test i en klass kan med fördel användas som en startpunkt för varje etapp.</p>

Syftet med mitt arbete var att skapa ett diagnostiskt test i matematik för elever som läser Ellära A på elprogrammet. Detta för att undersöka elevernas förkunskaper i matematik. Undersökningen riktar sig till att hitta de elever som kan få problem att klara matematiken i Ellära A. Testet skulle ej ta en större del av en lektion i anspråk. Med hjälp av kurslitteratur och kursplan för Ellära A har jag tagit fram ingående matematik i kursens inledande delar. Utifrån denna matematik har sedan uppgifter skapats och jämförts med likartade uppgifter i grundskolans nationella prov för årskurs 9 samt skolverkets mål som eleverna skall ha nått i slutet av nionde skolåret. Jag har utfört ett test i en fordonsklass för att kontrollera tidsåtgång och eventuella oklarheter i testet. Resultatet från testet innebar att undersökningsgruppen fick ett identiskt test. Jag kom fram till att med detta test gick det ej att hitta någon elev som ej skulle lyckas i Ellära A. Men av testet framgick att bland eleverna med låga resultat, återfanns de som skulle få problem med att få godkänt betyg. Detta test har inte lyckats ta fram de elever som riskerar att ej klara matematiken i Ellära A men ett test i en klass kan med fördel användas som en startpunkt för varje etapp.

No description available.

Studiens fokus är sovjetkommunismen och elevers kunskaper i detta ämnesområde i förhållande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsområdets betydelse, samhällets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapsläge. Detta kunskapsläge har testats genom ett diagnostiskt test på en gymnasieskola i Skåne under våren 2006, vilken valts ut som ett least likely case på grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade på en låg kunskapsnivå om sovjetkommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmänhet hos eleverna, i förhållande till kursmålen och betygskriteriet för betyget Godkänd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier.

I detta examensarbete har en intervjubaserad undersökning genomförts, med tio gymnasieelever som studerar på det naturvetenskapliga programmet. Syftet var att ta reda på elevernas perspektiv på hur deras eget lärande i kemi kopplas till diagnostiska test, samt i vilka kontexter eleverna nämner diagnostiska test. Överlag verkar eleverna i undersökningen ha god förståelse av vad syftet är med diagnostiska test, men de tar frekvent upp negativa känslor som stress, prestationsångest och oro över om diagnostiska test påverkar betyget. Eleverna tog upp temat rättvisa i relationen mellan undervisning, lärarens förhållningssätt och bedömning av diagnostiska test. Teman som lärande och lektionsplanering är genomgående i elevernas svar där lärarens situation tas i beaktande. Det gäller inte minst för att planera och anpassa undervisningen till både klassen och enskilda elevers behov. / In this thesis, an interview-based survey has been conducted, comprising of ten high school students studying the science program. The purpose was to find out the students' perspectives on how their own learning in chemistry is linked to diagnostic tests, and in which contexts the students mention diagnostic tests. Overall high school students seem to have a good understanding about the purpose of diagnostic tests, but frequently address negative emotions such as stress, performance anxiety and concerns about whether diagnostic tests affect the grade. The theme of fairness arose where students discussed the relationship between teaching, the teacher's conduct and the assessment of diagnostic tests. Learning and lesson planning are recurrent themes in students' responses where the teacher's situation is taken into account. This applies not least to planning and adapting the teaching to both the class and individual students.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att kartlägga förkunskaperna i områdena fotosyntes, biologisk mångfald, växthusgaser, energi och hållbar utveckling, samt evolution och naturligt urval hos gymnasieelever som läser ämnet Biologi 1 på det naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i västra Götaland. Syftet är också att utvärdera betydelsen av diagnostiska test för dessa elever och deras lärare. Avsikten är även att presentera möjliga förslag till att utnyttja resultaten av dessa test för att på bästa sätt kunna hjälpa de elever som har svårigheter i eller ligger i riskzonen för att ha svårigheter i dessa kunskapsområden i Biologi.Metod och genomförande: Undersökningen har dels genomförts med en diagnostisk test, dels genom intervjuer av tre lärare på gymnasieskolan. Eleverna har även fått två analysfrågor som berörde deras uppfattningar om användandet av denna test inom ämnet Biologi.Resultat: Resultatet visar att eleverna har bristande förkunskaper inom områdena fotosyntes och betydelse av växthusgaser. Både elever och intervjuade lärare är positivt inställda till diagnostisk test i Biologi. Eleverna anser att diagnostisk test med fördel kan införas så länge dessa används för kartläggning av elevernas förkunskaper, samt som ett verktyg för att ge dem individuellt stöd till vidare kunskapsutveckling. Trots att lärarna verkar ha skilda uppfattningar om inflytandet av den eventuella diagnostiska testen på undervisningens upplägg och arbetsformer, tycker samtliga att nivågrupperingar inte är någon givande arbetsform, en mer blandad kunskapsnivå i grupper är ett mer effektivt sätt att hjälpa de elever som har bristande förkunskaper. Dessutom räknas språk och läsförståelse som viktiga faktorer för lärandets framgång.