De digitala verktygen får allt mer plats i förskolans värld och det talas om att barn föds in i en digitaliserad värld. Syftet med denna undersökning var att få en inblick i hur man skulle kunna arbeta med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att kunna finna svar på våra frågor använde vi oss av en respondentundersökning. Vi gav oss ut och intervjuade tre IT-ansvariga och fem pedagoger på fyra förskolor. Resultatet visar att arbetet med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg ser olika ut på de förskolor vi besökt, men att tanken bakom användandet av lärplattan ser lika ut. Det är betydelsefullt att pedagogerna i förskolan har ett syfte med lärplattan så att den inte blir en barnvakt.   Med detta arbete vill vi synliggöra hur arbetet med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg kan se ut i praktiken. Vi har även under undersökningens gång mött på många användbara böcker som ger tips på hur man kan använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg, både i förskola och skola. Vi har därför valt att ge några boktips, dessa finns bifogade i bilagan boktips.

I Läroplanen är inte angiven vilka digitala verktyg ska användas under matematikundervisningen och läraren får välja vilka digitala verktyg används. Detta arbete syftade till att se vilka digitala verktyg finns i Sveriges förskoleklasser i matematikundervisning. Vidare studien syftade också till att belysa hur lärarens digitala kompetens påverkar digitala verktygets användning i förskoleklass. Studiens syfte har besvarats genom enkät där 104 förskoleklasslärare deltog. Studiens teoretiska utgångspunkt var TPACK. Resultatet visar att surfplattan är det mest förekommande digitala verktyg i Sveriges förskoleklasser. Vidare resultatet visar att ju bättre digital kompetens läraren har, ju större chans är att läraren använder surfplattan på ett varierat sätt. / The Curriculum does not specify which digital tools are to be used during the mathematics teaching and the teacher may choose which digital tools are used. This work aimed to see which digital tools are available in Sweden's preschool classes in mathematics teaching. Furthermore, the study also aimed to shed light on how the teacher's digital competence affects the use of the digital tool in preschool class. The purpose of the study has been answered through a survey in which 104 preschool class teachers participated. The theoretical starting point of the study was TPACK. The results show that the tablet is the most common digital tool in Sweden's preschool classes. Furthermore, the results show that the better digital competence the teacher has, the greater the chance that the teacher uses the tablet in a varied way.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse av lärares förhållningssätt till och erfarenhet av digitala verktyg. I studien deltog fem behöriga F-3 lärare i en kvalitativ undersökning. Insamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer via digitala möten och empirin analyserades tematiskt. Studien utgår utifrån teorierna TPACK-ramverket och sociokulturella perspektivet. Lärarna i vår studie har uttryckt sig utifrån skärningspunkterna TCK, TPK och TPACK. Sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv har samtliga lärare approprierat digitala verktyg och även använt verktyget som ett medierande redskap i undervisningen. De resultat som var mest framträdande var att alla lärare hade en positiv inställning till digitala verktyg även om de har olika personliga erfarenheter. De ansåg att det var viktigt att appropriera digitala verktyg i undervisningen i och med att de är en del av samhället och att eleverna behöver utveckla en digital kompetens. I vår studie påvisade även att samtliga lärare integrerar digitala verktyg som en pedagogisk resurs i undervisningen i syfte att stödja elevers kunskapsutveckling. Lärarna lyfte möjligheter och utmaningar i samband med digitala verktyg i undervisningen, i och med att lärarna hade positiva inställningar till digitala verktyg ansåg de att utmaningarna inte hade en negativ påverkan i undervisningen. Det lärarna lyfter är deras pedagogiska aspekter av digitala verktyg, vilket är en faktor som har en betydelsefull roll i samband med integration av digitala verktyg i undervisningen.

This study has its purpose in examining teachers' perception about digital tools and their competence development in using the tools in their teaching. The method for collecting data about this chosen subject has been by using both quantitative and qualitative methods in forms of surveys and interviews. The teachers in this study are all in elementary school. The main questions in this study have been formed in regards to how teachers view their competence in/about digital tools corresponds to which competence they consider themselves needed, and also which difficulties they see in using digital tools based on their digital competence. The results from the study have been analyzed based on the socio-cultural perspective. The main terms used in the analysis are tools, artefact and mediation in order to interpret the result. The result of the study shows that the majority of the teachers witness that they lack enough digital competence to use digital tools. Several teachers share that they constantly have to ask for help from other teachers. Many teachers also wish to gain more competence in digital tools so they can learn how to use them and also be able to handle any problems that might occur by themselves. Furthermore the results show that every teacher who participated in the study is positive about the use of digital tools in their teaching. Both when used in the classroom and as a planning tool. In conclusion the study shows that teachers wish to get more digital competence in order to more easily and in a more efficient way use digital tools in their teaching.

Skolverket har från och med 2017 gjort digital kompetens till en obligatorisk del av grundskolan. I denna studie observeras vilka uppgifter och ändringar två läromedel har tillämpat med avseende på digital kompetens i matematikämnet. En innehållsanalys av de reviderade böckerna gentemot sina tidigare upplagor har tillämpats för att se hur digital kompetens har implementerats i läroböckerna. Undersökningen indikerar att de två läromedlen tydligt visualiserar ett antal uppgifter för att utveckla elevers förståelse för programmering enligt den reviderade läroplanen. I resultatet av undersökningen framkommer att uppgifterna i de senare upplagorna av läromedlen tydligt tematiserar hur eleverna i f-3 ska arbeta med programmering och digital kompetens.

Digitaliseringen går snabbt framåt i det svenska samhället, vilket även blir synligt i förskolans läroplan där adekvat digital kompetens förtydligats och förstärkts. Studier visar dock att många förskollärare uttrycker osäkerhet om hur de ska hantera digitala verktyg tillsammans med barn i förskolan. Vårt syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare tolkar sitt uppdrag att arbeta för att utveckla barns digitala kompetens i förskolan. För att nå vårt syfte har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med några verksamma förskollärare. Under intervjuerna har vi undersökt hur förskollärarna beskriver vad som är adekvat digital kompetens för barn i förskolan samt hur de beskriver sin egen respektive de digitala verktygens roll för att utveckla barns digitala kompetens. Vi har analyserat materialet utifrån fyra centrala aspekter av adekvat digital kompetens samt utifrån fyra begrepp ur den sociokulturella teorin. I resultatet framkommer att förskollärarnas uppfattning är att de digitala verktygen i sig inte räcker för att utveckla barns digitala kompetens, utan att förskolläraren på olika sätt behöver stötta barnen i utvecklandet av digital kompetens. Vidare framkommer att förskollärarna anser att yngre och äldre barn har olika behov av stöd av förskolläraren i arbete med digitala verktyg.

I denna studie har vi utgått från ett fenomenologiskt perspektiv i syfte att undersöka hur förskollärare upplever arbetet med digitala verktyg i förskolan. Två delstudier har genomförts. Den första delstudien har fokus på att undersöka förskollärarnas upplevelser och erfarenheter kring att arbeta med digitala verktyg i praktiken. Den andra delstudien undersöker förskollärarnas upplevelse och uppfattning av de delar i läroplanen som handlar om digitalisering och användande av digitala verktyg. Genom de två delstudierna vill vi presentera olika aspekter av hur förskollärare upplever arbetet med digitala verktyg både praktiskt och utifrån det som står i läroplanen. Målet med delstudierna är att besvara forskningsfrågor utifrån två olika kvalitativa intervjuer. Sju förskollärare från olika förskolor i Sverige har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med förberedda frågor och svaren har transkriberats och analyserats med tematisk analys som metod. Delstudiernas resultat relateras till tidigare forskning och sammanfattas i en diskussionsdel. Resultatet påvisar att ålder spelar roll vad gäller förskollärarnas attityd till digitala verktyg. Ökad kunskap och nyfikenhet på digitala möjligheter leder till en mer varierad undervisning. Studiens resultat visar även att förskollärare som fäster en positiv mening gällande det digitala uppdraget är insatta i vad som står i läroplanen och har ett intresse av att arbeta med digitala verktyg. Förskollärare som inte ser mening med att digitalisering skrivs in i läroplanen upplever att de har mindre kunskap och intresse för skrivelser i läroplanen. Några tycker att det är för tidigt att arbeta med digitalisering för barn i förskoleåldern. Utifrån resultaten tycker vi oss kunna se ett behov av tydligare regleringar där det står att digitala verktyg ska användas. Sådana regleringar bör även beskriva hur digitala verktyg ska användas. Detta skulle kunna bidra till en grund för att ge barn goda förutsättningar för vidare lärande, och för att ge alla barn samma möjlighet att lära.

Digital kompetens är en kompetens som blir allt viktigare, samtidigt som nästan hälften av grundskolelärare upplever sig vara i behov av att utveckla sin digitala kompetens. Denna studie syftar till att undersöka hur grundskolelärare upplever fenomenet digital kompetensutveckling i skolverksamhet, samt undersöka olika faktorer som känne-tecknar digital kompetensutveckling i skolverksamhet. Studien är fenomenologiskt inspirerad med fokus på lärares erfarenheter och upplevelser om fenomenet. Genom tematisk analys har data analyserats och resultatet visat tre huvudteman som kännetecknar lärarnas upplevelse av digital kompetensutveckling i skolverksamhet. Temana Förståelse av digital kompetens, Möjligheter att utveckla digital kompetens och Behov och hinder vid digital kompetensutveckling är tre teman som bidrar till att skapa förståelse för sex lärares upplevelse av digital kompetensutveckling i skolverksamhet. I relation till tidigare forskning och teori om kompetensutveckling har det visat sig finnas en skillnad mellan förståelse för digital kompetens och arbetet med digital kompetens-utveckling. Digital kompetens upplevs vara en viktig kompetens att besitta och utveckla, samtidigt som arbetet med digital kompetensutveckling inte upplevs ge någon vidare effekt. / <p>Godkänd i Ladok 2022-06-03.</p>

Detta arbete syftar till att, med hjälp av Carol Bacchis analysverktyg “What´s the Problem Represented to be” (WPR), ur en poststrukturalistisk ansats genomföra en policyanalys av dokument som på olika nivåer i en beslutskedja styr och formar digitaliseringen av den svenska grundskolan. Arbetet baseras på antagandet att policydokument trots ett neutralt språkbruk, är en del av en politisk styrning. Genom policydokument skapas diskurser där det ”problem” som tänkts åtgärdas genom policyn nu fått form som ett viss sorts problem genom den föreslagna lösningen. På samma sätt skapas möjligheter samt de beteenden och kvalitéer som ses som eftersträvansvärda. Den huvudsakliga problemformuleringen som ska lösas med skolans digitalisering är att säkerställa nationens och unionens konkurrenskraft på en global marknad. En del av skolans uppdrag blir så att skapa subjektspositionen eleven som en framtida anställningsbar, digitalt kompetent medborgare vilken bidrar till målet. Samtidigt skapas även ett potentiellt utanförskap för den som inte är digitalt kompetent, den icke anställningsbare medborgaren. / <p>Godkännande datum: 2022-06-03</p>

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare använder surfplattan i förskolans verksamhet. Genom fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare samlades data om deras resonemang om att använda surfplattan, som är det digitala verktyget som används mest i förskolan (Nylander, 2019), i förskolans verksamhet för att besvara studiens undersökningsfråga. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande och utveckling i sociala samspel är centralt. Studiens resultat klargör att de didaktiska frågorna, vad, hur och varför är viktiga att reflektera kring vid användning av surfplattan i förskolan.  Det framgår i vår studie att surfplattan kan användas som ett verktyg för undervisning och dokumentation, där fördelar med pekskärmens funktionen anses fördelaktig för barn. Utifrån intervjuerna framgår det att förskollärarens digitala kompetens är betydelsefull för hur och till vad surfplattan kommer till användning där förskollärarens roll är central. Denna undersökning bidrar med resonemang och ger underlag för reflektion kring hur och till vad surfplattan ska användas i förskolans verksamhet och motiverar varför så att användandet inte bara blir för att det skrivs fram i läroplanen (Skolverket, 2018) att barn ska ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens.