I takt med att IKT-utvecklingen accelererat i samhället har också kravet ökat på effektivt användande av IKT i skolan. Syftet med denna undersökning har därför varit att studera hur en kommun implementerar IKT-stöd i sin grundskoleverksamhet för att stötta pedagogerna i deras arbete med att utveckla elevernas digitala kompetens. Undersökningen har genomförts som en deskriptiv fallstudie i form av kvalitativa intervjuer med sex nyckelpersoner i organisationen. Den bild som tidigt framträdde var hur otroligt komplext IKT är i förhållande till skolans värld. Det finns många aktörer och intressenter på en arena som ständigt förändras av den nya teknikens växande framfart. Faktorer som styrning och ledning, ekonomiska förutsättningar och tekniska förutsättningar har tydligt framträtt men också förhållningssätt och pedagogiska idéer som förändras i samspel med det nya kunskapssamhälle som börjar ta form. Sedd ur ett sociokulturellt perspektiv framstår detta som en kontinuerlig förändringsprocess där tekniken och verktygen ständigt förändras och förfinas. Vikten av att skolan måste anpassas till samhället framträder tydligt. Detta innebär vidare att lärarrollen i sin tur måste anpassas till denna förändrade kontext. Sammanfattningsvis har studien visat att den tekniska och den pedagogiska implementeringen av IKT-stöd inte alltid går hand i hand, trots medvetna satsningar på såväl Multimediaklassrum som PIM-utbildning av pedagoger. Den har vidare visat på avsaknad av lokala styrdokument i förhållande till IKT. Den har också lyft fram att Storbritannien varit förebild för kommunens implementering av IKT-stöd i grundskoleverksamheten. Slutligen har också fokus hamnat på förändringsledning och kommunens arbete med att skapa engagemang hos skolledarna.

Syftet med denna undersökning var att undersöka den digitala kompetensen hos en grupp elever i årskurs nio på en skola i Stockholmsområdet. Utöver detta undersöktes några utvalda variabler för att avgöra deras eventuella inverkan på den digitala kompetens eleven tillägnat sig. Begreppet digital kompetens utnyttjas bland andra av EU-parlamentet och organisationen OECD vilka publicerat varsin skrift rörande nyckelkompetenser för livslångt lärande. Dessa två ger, tillsammans med en norsk undersökningsgrupps publikation, en gemensam definition av begreppet digital kompetens. Denna undersökning fokuserade dock enbart på ordbehandling, ett område inom den digitala kompetensen. Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av en provliknande enkät där eleverna fick besvara frågor rörande ordbehandling. Det visade sig här att det fanns elever med bristande ordbehandlingsfärdigheter inom alla de grupper som urskiljdes, men det tydligaste sambandet som kunde påvisas var att de elever som främst talade svenska i hemmet i genomsnitt presterade betydligt bättre resultat än övriga elever. Bland tjejerna var skillnaden stor beroende på språk, medan skillnaderna mellan killarna var något mindre. Även den tid som eleverna spenderade framför datorn varje dag visade sig ha betydelse för resultatet.

The aim of this study is to highlight the computer as a learning resource in the education and give us knowledge about how the students uses the computer in year one in a selected High School where one computer per student were introduced in autumn 2011. The aim is also to contribute to the discussion about how the computer can become a natural learning resource for all students in all subjects, including the students in need of special support. How are the High School students using the computer? Are there differences in computer use, whether the student is in academic or vocational program? Are there differences in computer use between boys and girls? Do the student experience that the digital competence is increasing together with if they experience the computer as aid? In what degree do the teachers encourage the students to use the computer? How much do the students use the computer to learn mathematic? The study is based on a survey of all students in year one in a municipal High School. The result of the study is showing that the students first of all use the computer to play music, surf the Internet and to be logged in on social media (eg. Facebook). The students have learned to use the computer for the tasks they need, although the teachers don’t encourage the students to use the computer in any higher means, not in mathematics and not in other subjects. Use of the computer as a learning resource in mathematic does almost not exist. There is a lot of work for the teachers to do before the students can use the computer as a learning resource as it is and not only see the computer as a tool.

Den föreliggande studien är en kvalitativ fallstudie med syftet att undersöka lärares kompetensutveckling i samband med 1-till-1-satsningar (en dator per elev).  Studiens frågeställning kretsar kring följande två frågor; Hur har lärarna uppfattat kompetensutvecklingen de erhållit i samband med kommunens 1-till-1-satsning? Hur har lärarnas kompetensutveckling i användandet av nya läroverktyg (MacBook Air) påverkat lärarnas didaktiska tillvägagångssätt? Höstterminen 2012 påbörjades en sådan 1-till-1-satsning i en av norra skånes kommuner. Baserat utifrån ett fenomenologiskt perspektiv kunde studien ge information kring lärarnas upplevda erfarenheter och belysa problematiken kring 1-till-1.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är avgörande när det gäller implementering av IKT i förskolan samt hur arbetet med IKT kan integreras på ett kreativt sätt i den pedagogiska verksamheten. För att försöka ta reda på detta har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat medie/IKT-pedagoger för att kunna ta del av deras tankar och erfarenheter. Resultatet visar att ledning och chefer som satsar på och prioriterar IKT är en viktig aspekt. Att tid avsätts för regelbundna reflektionstillfällen är av mycket stor betydelse för att kunna utveckla arbetet med IKT, ett arbete som måste förstås som en ständigt pågående process. Medutforskande pedagoger med ett nyfiket och öppet förhållningssätt är en avgörande faktor för att IKT ska integreras på ett kreativt sätt i förskolans verksamhet. Studien visar även på vikten av att barn ges möjlighet att utveckla digital kompetens för att kunna vara delaktiga i ett digitalt samhälle.

No description available.

Syftet med denna studie är att få en bild av förutsättningarna lärare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde läraren kring detta samt de nya krav som de upplever ställs på dem i denna digitala tidsålder? Jag intresserar mig för vad lärare anser krävs för att kunna använda både tekniken, tankarna och de nya arbetssätten i sina klassrum. På samma sätt intresserar jag mig för vilka möjligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring lärandet i en digital vardag. Genom att jämföra denna bild med teorier kring medieundervisning idag i fråga om till exempel Media- och informations- kunnighet och deltagarkulturer vill jag skissa en samtidsbild. Frågeställningen jag har valt är; Hur talar lärare i grundskolan om förutsättningarna för att använda sig av digitala medier i skolan och undervisningen? Vad anser de krävs för att kunna använda både tekniken, tankarna och de nya arbetssätten i sina klassrum? Hur uttrycker de sig kring lärandet i en digital vardag? Jag har haft förmånen att besöka fyra skolor med väldigt olika förutsättningar och intervjuat grundskollärare som undervisar i ämnena so, svenska och bild. Genom mötet med informanterna har det bland annat blivit tydligt hur viktigt det är med en kunnig skolledning som leder och stödjer arbetet med digitala medier i undervisningen. En ledning som har genomtänkta strategier för implementering av digital teknik och nya arbetsmetoder i undervisningen och som kontinuerligt ger utrymme för pedagogiska diskussioner och gemensam utveckling. Bristen på tid återkom genomgående, och flera informanter berättar att det är vanligt att lärare inte alls tar sig an de digitala medierna då de inte ser syftet med dem och de ofta förknippas med tekniktrassel. Undersökningen visar att man i skolans värld behöver öka den digitala allmänbildningen, men också eftersträva att låta elevernas digitala vardagsupplevelser tas in/upp i undervisningen. Om eleverna kommer att möta en medie- och informationskunnig lärare är idag fortfarande en fråga om en slump, vilket innebär att många barn och ungdomar riskerar att inte få de kunskaper det har rätt till och behöver för att ta sig fram i dagens samhälle. Digital bildning borde vara ett grundkrav för dagens lärare, oavsett ämne.

There is little doubt that the digital technology has played a major role in reshaping the ways in which we experience the world. In a few decades the Internet has become a vast repository for knowledge and ideas. New arenas where people may meet and fraternize have emerged, and with the help of various digital tools and websites, the production of new material has increased to an almost unfathomable level. But all is not well on the digital front. As the Internet has become a crucial part of our everyday life, certain skills in handling digital media has become very important to master. A well-developed ability to navigate through this ocean of information is needed, and knowledge in managing the risky nature of the internet is critical. The public school system plays a very important role in developing these skills among the youth. This bachelor thesis utilizes a qualitative research approach to examine the view of digital literacy among school librarians, their work with digital literacy among the pupils and the school librarian’s role as a developer of digital literacy in the school. This thesis uses the European Commission’s description of digital literacy as a starting-point to analyze the view on digital literacy among the interviewed school librarians. The results indicated the school librarians possessed a fairly balanced view on the subject of digital literacy, although some shortcomings also became noted. Especially the dilemma if school librarians should have responsibility in educating the youth in the usage of digital equipment or not

Denna studie undersöker vad några lärare på en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i några olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det är en kvalitativ, induktiv studie, som använder sig av intervjuer. Resultatet visar att lärarna ser IKT som något positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt många problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, både hos elever och lärare. Med utgångspunkt i detta förs en diskussion kring skolans möjligheter och utmaningar på IKT-området.

I denna studie har jag använt mig av de ämnesdidaktiska principerna som en teoretisk modell för att möjliggöra förståelsen för hur lärare i ämnet samhällskunskap använder sig av digitala medier i sin undervisning. Det empiriska materialet i studien kommer ifrån sex intervjuade lärare som arbetar på tre olika högstadieskolor. Två av de intervjuade lärarna i studien arbetar även som IKT inspiratörer. Två av skolorna i studien som de intervjuade lärarna arbetar på bedrivs av kommunal regi medan en är en friskola. Resultatet som jag har kommit fram till i studien visar att lärarna använder olika former av digital media i sin undervisning. En annan viktig aspekt i resultatet är lärarnas upplevda kompetens kring digitala medierna. Lärarna upplever brister i kompetensen kring digitala medier men kan samtidigt hantera olika former av dessa medier i undervisningen. Lärarna i studien lyfter fram samt berör ämnesdidaktiska principerna när de samtalar kring planering av lektioner som inkluderar digitala medier.