The aim of this bachelor thesis is to explore how librarians in public schools in Sweden works with the informations literacy of their pupils. The study is done with semistructured interviews conducted with seven school librarians and with help from previous research done on this subject. Focus is also put to the relationship between teacher and librarian when educating elemantary school student about informationseeking and proper source critisism. We also take a further stand by examing how the librarians worked with the digital literacy of their students and what their main challenges and problems are when they are teaching students about searching for informations online. The thesis are built upon the research of Louise Limberg and Lena Folkesson, among others in this field. Our results show that the school librarians struggled. to a large degree with collaborating with the teachers. According to our interviewess they often have to be very asservite in order to schedule lessons in information seeking. There also seemed to be an uncertainty among the teachers as to what the school librarians role in the education system is. The interviewed librarians also found the decreasing ability of information seeking among the students to be a problem in their work.

Studiens syfte var att öka kunskapen om förskollärares arbete med lärplattan i förskolansverksamhet. Vidare var syftet att särskilt fördjupa förståelsen för förskollärares syn på olika aspekter som inverkar på hur och varför lärplattan används. Studien genomfördes med en kvalitativ metod i vilken sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärarna erbjuder lärplattan i verksamheten på varierade sätt samt i olika utsträckning. Vidare visar resultatet att förskollärarna betraktar lärplattan som ett värdefullt verktyg som erbjuder barnen många olika användningsområden vilka också erbjuder barnen nya sätt att lära. Lärplattan används både som ett komplement till traditionella medel och som ett producerande verktyg i sig för att utveckla barnens digitala kompetens. Slutsatsen är att förskollärarnas engagemang och intresse, samsyn i arbetslaget, samt förskollärarens kompetens och möjlighet att sprida sin kompetens, påverkar hur barnen erbjuds lärplattan.

Digitaliseringen, det sägs att den aldrig kommer gå så långsamt som det gör nu. Med andra ord tror vi att utvecklingen kommer ske i allt snabbare takt i framtiden.  I dagens samhälle har de flesta tillgång till mobiltelefon och dator både på arbetet men också i hemmet. Detta får oss att fundera över hur individen egentligen skall förhålla sig till tekniken för att få en balans i livet. Vi valde att skriva om detta ämne för att vi hade en förförståelse om ämnet digitalisering. Vi ville därför studera om våra förutfattade meningar om ämnet överensstämde med verkligheten och befintlig forskning.  Syftet med denna studie var att undersöka hur den enskilde individen påverkas av digitaliseringen specifikt mejl inom arbetslivet. Vi undersökte vilken strategi individen hade för att hantera sin arbetsmejl samt hur individen påverkades av mejlen i arbetslivet. Denna kvalitativa studie innehåller sju djupintervjuer med kvinnliga chefer på en statlig myndighet i Mellansverige.  Valet av att göra en kvalitativ studie föll sig naturligt då vi såg fördelar med att ha detta förhållningssätt till det komplexa och aktuella ämnet digitalisering.  Dels ville vi få reda på hur individen upplevde, hanterade och påverkades av digitaliseringens utveckling och om personliga erfarenheter hos urvalsgruppen påverkade eftersom detta är subtil information.

No description available.

Elever på dagens fritidshem tillhör en generation som är uppväxt med att redan från tidig ålder använda digital utrustning. Det kan därför antas att denna typ av utrustning ingår som en naturlig del i fritidshemmets verksamhet. En granskning gjord av Skolinspektionen visar att digitala verktyg och medier för kommunikation används i liten omfattning på fritidshemmet. Syftet med studien är att kartlägga hur digitala verktyg används på fritidshem och vilka kunskaper användningen bidrar till. Datainsamlingen har genomförts genom enkät och omfattar fritidshem i Kronobergs län. Utgångspunkten för studien är att nya krav ställs i läroplanen avseende digital kompetens och utgår från fritidspersonalens syn. Det mest framträdande i resultatet är att personalen har en positiv inställning och menar att användningen bidrar med kunskap både för eleverna och personalen. Trots detta anger över hälften av deltagarna att digitala verktyg endast i liten omfattning används i styrda aktiviteter. Elevernas användning handlar främst om att spela spel och söka fakta. De kunskaper/färdigheter som digitala verktyg bidrar till är främst kunskapen om digitala texter, medier och verktyg samt förståelsen av digitala verktyg och tjänster, vilket är några av de kunskaper som nya läroplanen pekar ut för att utveckla elevers digitala kompetens. Avslutningsvis visar enkätsvaren att fritidspersonalen ser att möjligheterna är större än riskerna. Möjligheter att arbeta tillsammans i kreativa aktiviteter lyfts bl.a. fram, samt att personalen har bättre möjlighet att få en inblick i elevernas mediakultur. Detta är en viktig aspekt eftersom fritidshemmet i sitt uppdrag ska utgå ifrån elevernas intresse och därigenom skapa ett lärande.

Undersökningens syfte är att undersöka förskollärares och barnskötares arbete med digitalisering i förskolan. Undersökningen har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med både förskollärare och barnskötare. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med fokus på lärande i samspel. Resultatet visar att respondenterna är eniga om att arbetet med digitalisering i förskolan är viktigt för barns utveckling och möjlighet till en adekvat digital kompetens. Respondenternas förhållningssätt till, och vilja att använda digitala verktyg ses ha stor betydelse för undervisningens kvalitet. De digitala verktygen verkar ge möjligheter till lärande i samspel barn emellan men även mellan barn och vuxna. Slutsatsen är att respondenterna upplever att deras arbete med digitalisering i förskolan kan ge barn en god grund för sin digitala utveckling.

Digitaliseringen i samhället utvecklas fort fram vilket också allt mer börjar att framträda i förskolan. I och med en nationell digitaliseringsstrategi förtydligades digitaliseringens betydelse inom skolväsendet och i den nya Läroplanen för förskolan Lpfö 18. Begrepp som adekvat digital kompetens är något barn i förskolan ska få förutsättningar att utveckla samt använda olika digitala verktyg. Men hur jobbar förskollärare med barns adekvata digitala kompetens och hur förbereder man barnen för ett samhälle där människor ännu inte vet vilka jobb som kommer att existera? Studien har fokuserat förskollärares digitala kompetens men också vilka synsätt som uttrycks på barns användande av digitala verktyg. Det eftersom digitalisering är ett nytt ämne för många verksamma förskollärare medan vissa vuxit upp med digital teknik. Kompetensen har även ställts i relation till en likvärdig förskola, där alla barn ska få likvärdiga förutsättningar att lyckas i ett digitaliserat samhälle oavsett bakgrund. Studien består av sex kvalitativa intervjuer med förskollärare som genom reflektion över sin yrkesroll beskriver sina erfarenheter och tankar. Det framkommer i studiens resultat att förskollärarna tar det förtydligande ansvaret kring digitaliseringen på största allvar. Varken intresse eller andra aspekter ska styra huruvida de arbetar med digitalisering i förskolan eller inte. I resultatet presenteras även olika möjligheter och utmaningar i det digitala arbetet. Det framkommer dock en osäkerhet kring om förskolan idag är likvärdig. I diskussionsdelen diskuteras de här aspekterna i förhållande till pragmatismen, hur förskollärare framhåller sin digitala kompetens samt vilken syn de har för att utveckla demokratiska samhällsmedborgare. Avslutningsvis diskuterats förskollärarnas ambition att uppnå en likvärd förskola.

Denna studie syftar till att undersöka vilken roll digitala verktyg har i idrottsundervisningen på gymnasienivå. Målen med studien är att undersöka idrottslärares egen uppfattning om användandet av digitala verktyg samt vilken påverkan digitaliseringen har i idrottslärarens egen idrottsundervisning. En internetbaserad enkätmetod har genomförts på 36 aktiva idrottslärare på gymnasienivå i åldrarna 25-65 år. 61 procent (n=22) var män och 39 procent (n=14) var kvinnor. Enkäten skickades först ut via mail till idrottslärare i Kalmar kommun. För att få spridning skickades enkäten även ut till en nationell sluten Facebook-grupp för idrottslärare. Resultatet i denna undersökning visar att majoriteten av idrottslärare på gymnasienivå använder digitala verktyg i sin idrottsundervisning och är positivt inställda till användandet. De vanligaste digitala verktygen som används är dator, projektor och elevernas egna telefoner. Största användningsområdet är film i någon form, antingen genom att visa film eller att filma elever med tydliga mål kopplat till det centrala innehållet. Detta eftersom det underlättar för läraren i bedömningen. Resultatet visar även att digitala verktyg inte används till hela idrottsundervisningen eftersom det upplevs finnas nackdelar med införandet av digitala verktyg som t.ex. att det kan störa undervisningen samtidigt som det är tidskrävande och kan ta bort rörelsetid.

Syftet med studien har varit att kritiskt granska och diskutera hur digital kompetens och barns digitala kompetensbehov konstruerats inom förskolan, samt diskutera vad digital kompetens skulle kunna bli i en förskola, för barnen och för personalen. Studien har genomförts genom strukturerade fokusgruppsdiskussioner, där deltagarna har varit utbildade förskollärare. Studien utgår ifrån en diskursanalytisk ansats med syftet att finna den bakomliggande och gemensamma diskursen som förskollärarna, genom språket konstruerat och bidragit med i fokusgruppsdiskussionerna. Studien har eftersträvat att synliggöra hur begreppet digital kompetens konstruerades genom den sociala interaktionen och till vem barnet blev i mötet med förskolans digitala kompetensuppdrag. I resultatet framträdde tre teman som utgjorde diskursen tillsammans med underordnade aspekter tillhörande respektive tema. Resultatet visar utifrån de framträdande teman att barnen är både bärare och mottagare av digital kompetens, att den framtida kompetensen bygger på källkritik likväl för barnen och för personalen samt att digital kompetens konstrueras som användning och hantering.

Användandet av de digitala verktygen i förskolans verksamhet har ökat vilket har genererat i att förskollärare ställs inför nya utmaningar. Denna studie har som syfte att skapa kunskap om hur de digitala verktygen används i förskolans undervisning idag samt på vilket sätt digitala verktyg utvecklat förskolans utbildning och undervisning. För att skapa kunskap kring detta har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare använts. Vårt empiriska material har transkriberats och analyserats med hjälp av begreppen appropriering och medierande artefakter. Totalt var det åtta stycken förskollärare som deltog i vår studie.  Studiens resultat visar på att förskollärare som har en bristande digital kompetens eller inte har intresse undviker undervisning med digitala verktyg. Vidare visar resultatet på att förskollärare som besitter en digital kompetens använder digitala verktyg i undervisningen vilket har bidragit till att undervisningen utvecklats. Vår diskussion visar på att förskollärares digitala kompetens är viktigt för att kunna utveckla undervisningen i förskolan.