This is a study about digital maturity within the financial sector. Specifically, this paper delves into what factors are perceived to have an effect on the digital maturity of the organizations within the sector. Furthermore, the study also examines whether the covid-19 pandemic is perceived to have changed any of these factors or any of the aspects of digital maturity. This will be evaluated through a thematic analysis of the data collected via a series of semi-structured interviews. The respondents who have been interviewed are all employed within the financial sector and have been employed throughout the pandemic. To analyze the collected data, two digital maturity models have been deployed to assess which factors have an effect on the digital maturity levels of the organizations in question. The results indicate that there are several factors influencing the digital maturity of the financial sector. Digital competence is perceived to have a positive effect in terms of how it affects the digital maturity levels, while dated systems and old ways of working appear to have a substantial negative effect on the digital maturity levels. The leadership and vision of the organizations appear to have a negative as well as a positive effect. The study also concludes that the perceived pressure from outside of the organization to digitize their operations might be a bigger factor than what previous research has indicated. While the covid-19 pandemic is perceived by the respondents to have had some effect on the digital ventures of the organization, none of the respondents perceived that the pandemic had been a major factor in regard to their digital transformation. Rather the digitalization of the organization’s ventures had been on-going before the pandemic, and the pandemic was therefore seen as an indicator that the organization needed to continue their work to digitize their processes.

In an increasingly digital world, companies need to be at the forefront of development in order to gain market share and be competitive. Therefore this qualitative case study intends to investigate how Business intelligence should be implemented to increase the technology acceptance among the employees. Furthermore, it is investigated how data-driven a consulting company in Sweden is. An important factor when Business intelligence is about to be implemented and applied are the employees and the company culture. It is important to normalize the collection of data, in order to create a data culture where high quality data is collected. What is more, Business intelligence is strongly dependent on the data collected maintaining a high data quality, in order to be able to create relevant reports and thereby be able to support various decision-making. When implementing a new platform, many employees are affected. This means that the platform can generate both positive and negative reactions. / I en allt mer digitaliserad värld krävs det att företag ligger långt fram i utvecklingen för att kunna ta marknadsandelar och vara konkurrenskraftiga. Därmed ämnar denna kvalitativa fallstudie att undersöka hur Business intelligence kan implementeras för att öka acceptansen för IT-stöd hos de anställda, samt hur datadrivet ett svenskt konsultföretag är. En viktig faktor när Business intelligence ska implementeras och appliceras är de anställda och den kultur som företaget har. Det är viktigt att normalisera insamlandet av data, för att i förlängningen skapa en datakultur där data med hög kvalité samlas in. Vidare är Business intelligence starkt beroende av att den data som samlas in håller en hög datakvalité, för att kunna skapa relevanta rapporter och därigenom kunna ge förslag inför olika beslutsfattande. Vid en implementering av en ny plattform, är det många anställda som berörs. Det betyder att plattformen kan generera såväl positiva som negativa reaktioner.

I uppsatsarbetet analyseras Malmö kommuns digitaliseringsarbete och digitala mognadsgrad utifrån medarbetarperspektivet. Det är viktigt för alla offentliga verksamheter inklusive kommuneratt identifiera var den befinner sig i sin digitala utveckling i förhållande till de kraven som ställsav staten och samhället. I uppsatsen besvaras det tre huvudfrågor som belyser vilka insatser somkommunen har gjort under de senaste åren för att utveckla digitaliseringen, hur medarbetare serpå digitaliseringsprocessen, vilka hinder de identifierar i den digitala utvecklingen samt vilkainsatser som kan göras i kommunen för att gynna digital transformation. Målet med studien äratt belysa vilka faktorer gynnar gentemot hindrar kommunens arbete med digitaliseringsmålenför att höja den digitala mognadsgraden. Det kan finnas ett stort glapp mellan hur arbetet medde utsatta målen ses av dem som utvecklar strategier och dem som faktiskt påverkas av det. Därföranalyseras i denna studie de olika arbetsgrupper genom att genomföra kvalitativ och kvantitativundersökning för att se på olika perspektiv och därmed identifiera de kritiska element som potentiellt påverkar glappet. Vår forskning bidrar med mer kunskap om kommunalt digitaliseringsarbete och verksamhetsutveckling samt kunskap om de faktorer som påverkar den digitala utvecklingen negativt. / The purpose of this thesis is to analyze Malmö municipality's digitization and the degree of digitalmaturity from the employee perspective. It is important for all public organizations, includingmunicipalities, to identify the degree of digital development in relation to the requirements set bythe state and society. In the essay, three main questions are answered to shed light on what effortsthe municipality has made in recent years to improve digitization, how the employees view thedigital maturity of the organization, what obstacles they identify in the digital development andwhat efforts can be made in the municipality to benefit digital transformation. As a result, wetried to understand which factors benefit and hinder the municipality in its work with digitizationgoals to increase the degree of digital maturity. There can be a big gap between how the workwith the set goals is perceived by those who develop strategies and those who actually are affectedby it. Therefore, in this study we analyzed different groups of employees by conducting qualitativeand quantitative research in order to analyze different perspectives on the problem and therebyidentify the critical elements that potentially affect the gap.

Over the past decade, digitalization has played an increasingly important and prominent role in the competitiveness of businesses. The pace of digitalization is not slowing down and has only intensified rapidly over recent years. Because of this, businesses that invest a significant amount of resources toward digitalization could increase and strengthen their competitive advantage and develop their digital maturity, which can be described as the technological functions and visions available for a firm. In the wake of the COVID-19 pandemic, the pace of digitalization was intensified further, and many businesses were forced to adapt their business activities through digital channels to stay operational. Furthermore, a specific field affected by the governmental restrictions was B2B sales interactions, which has caused several problems for firms that do not have sufficient technological functions to adapt to digital channels, the digital capabilities can be described as sufficient. To counteract the pandemic effects, organizational resilience is an aspect that is activated to aid companies in parrying the effects of the sudden shock, in this case, caused by COVID-19 and can be described as the resources made available by management to respond and adapt to unexpected events. Hence, the purpose of this study is to investigate how sales interactions were impacted, by investigating the level of digital maturity and organizational resilience of one specific company, during the COVID19 pandemic. This was conducted through an exploratory single case study of a global biomaterials company where digital maturity was measured through a survey followed by an in-depth interview to assess the company’s organizational resilience.The findings suggest a clear link between the digital maturity level of a firm and how well it can be utilized in organizational resilience efforts when re-shaping the business landscape. Furthermore, the study highlights that digitalization is becoming a prominent factor in the way businesses and sales are conducted and even more in the times of crisis, thus, highlighting the importance of digital maturity. Based on the insights gained from the in-depth interview, a conceptual framework called digital activation of resilience within sales interactions was constructed. This framework highlights what was discovered in this single case to be the main influences on sales interactions and how digital maturity aids the activation of resilience. / Under det senaste årtiondet har digitalisering fått en allt mer betydande roll inom företagande för att behålla konkurrensfördelar där takten av digital utveckling har accelererat frekvent. Detta har lett till att företag har investerat signifikanta summor i digitala hjälpmedel för att förbättra sina konkurrensfördelar och öka sin digitala mognad, där den digitala mognaden beskrivs som de tekniska resurser och vision som är tillgängligt för företaget. Till följd av pandemin fick intensiteten av digitalisering en massiv ökning då många företag tvingats att ställa om sin verksamhet och kommunikation till digitala kanaler. Ett affärsområde som drabbats hårt var försäljningsaspekten mellan företag (B2B) som till följd av regeringens direktiv tvingats ställa om sitt sätt att interagera med sina kunder. Företag som inte hade en väl utvecklad digitaliserad verksamhet drabbades hårt av detta. För att kunna hantera denna externa chock mot sin verksamhet krävs organisatorisk motståndskraft, som kan beskrivas som de resurser som finns tillgängliga för att hantera oförutsedda kriser och händelser som består av åtgärder som kan parera effekterna av kriser som COVID-19. Denna fallstudie var en undersökande studie där, en global koncern inom produkter och biomassa skulle generera svaren som behövdes för att mäta digital mognad och organisatorisk motståndskraft. Den digitala mognaden av företaget togs fram med hjälp av en enkät och svaren angående deras organisatoriska motståndskraft genererades med hjälp av en personlig intervju. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur sälj interaktioner har förändrats baserat på grad av digital mognad och organisatorisk motståndskraft under pandemin. Resultatet av denna studie hänvisar till ett samband mellan nivån av digital mognad hos ett företag och hur väl denna mognad kan komma till nytta vid aktioner via organisatorisk motståndskraft när det kommer till utformandet av affärs interaktioner. Vidare så bidrar studien till att visa hur digitalisering är på väg att bli en vital faktor i genomförandet av affärer och sälj interaktioner i framtiden och därav framhäver vikten av att besitta god digital mognad. Baserat på insikten som uppkom från den djupgående intervjun så skapades en modell som lyfter fram de beståndsdelar av modellerna som påvisats ha en påverkan på sälj interaktioner och hur digital mognad stödjer den organisatoriska motståndskraften

Denna studie undersöker komplexiteten kring digital mognadsmätning inom arkiv- och informationsområdet i offentlig sektor. Studien utmanar ramverket för informationskultur som ett annat sätt att se på problemen som verksamheterna står inför när det kommer till arkiv- och informationshanteringen. En statusrapport som publicerades 2023 angående digital mognad i offentlig sektor visade att den svenska offentliga sektorn har brister i sin digitala mognad. Resultatet utgår från den modell som de har skapat speciellt för att mäta digital mognad i offentlig sektor, DiMiOS. Rapporten visar bland annat att verksamhetsområdet för dokument, ärende och arkiv är ett av två områden som har lägst mognad av de verksamhetsområden som undersökts. Studien utgår från rapportens resultat med fokus på de delar som verksamhetsområdet ärende, dokument och arkiv mätt lägst i för att undersöka användbarheten av att mäta digital mognad. Studien är uppbyggd på en kvalitativt blandad forskningsdesign genom en fallstudie med en underliggande etnografisk/insider ansats där intervjuer, observationer och dokumentstudier utgjorde insamlingsmetod. Resultatet visar att det finns en relativt god informationskultur i det studerade området och det går att finna likheter mellan ramverket för bedömning av informationskultur och DiMiOS principer. Vissa delar av modellen var svåra att undersöka då det till viss del fanns osäkerheter kring begrepp, och relevansen för respondenternas arbete. Det finns skillnader bland respondenternas upplevelser och mycket talar för att det är på ledningsnivå som många skillnader finns i och med engagemang och resurser. Informationskultur har inte ett tekniskt fokus, vilket DiMiOS till största del har, vilket leder till en krock dem emellan. Informationskultur som verktyg skulle kunna skapa en mer klar bild av det komplicerade verksamhetsområde som undersöks, och digital mognadsmätning kan ha vissa begränsningar om alla frågor inte har relevans. / This study explores the complexities of measuring digital maturity around archives and information in the public sector. The study challenges the information culture framework as a different way of looking at the problems faced by organisations when it comes to archive and information management. A status report published in 2023 on digital maturity in the public sector showed that the Swedish public sector has shortcomings in its digital maturity. The report is based on the results of the model they created specifically to measure digital maturity in the public sector, DiMiOS. The report shows, for instance, that the business area for case, document and archives is one of the two areas with the lowest maturity of the fields examined. This study is based on the results of that report, focusing on where the business area of documents, cases and archives measured lowest to investigate the usefulness of measuring digital maturity. The study is built on a qualitative mixed research design through a case study with an underlying ethnographic/insider approach where interviews, observations and document studies constituted the collection method. The results show that there is a relatively good information culture in the area studied and it is possible to find similarities between the framework for assessing information culture and the principles of DiMiOS. Some parts of the model were difficult to investigate as there was some uncertainty about concepts, and the relevance to the respondents’ work. There are differences among the respondent’s experiences, and there is much to suggest that it is at a management level that many differences exist in terms of commitment and resources. Information culture does not have a technical focus, which DiMiOS largely has, leading to a clash between them. Information culture as a tool could provide a clearer picture of the complex field under investigation, and digital maturity measurement may have some limitations if not all questions have relevance.

Syftet med studien är att undersöka både de erfarenheter och uppfattningar som medarbetarnahar gällande intern kommunikation, samt de effekter som digitala förändringar medför inomFöretag X. För att besvara syftet används följande frågor: - Hur upplever medarbetare på Företag X att den interna kommunikationen i samband med digitala förändringar påverkar organisationskulturen? - Vilka specifika värden upplever medarbetare på Företag X i samband medimplementering och användning av digitala verktyg? - Hur kan dessa värden tolkas och förstås utifrån digital mognad? För att samla in empiriskt material genomfördes elva kvalitativa intervjuer. Baserat på dettamaterial utfördes en tematisk analys. De teoretiska ramar som används i denna studie är Shahiduzzaman & Kowalkiewicz Digital Business Maturity Model, Rogers Diffusion ofInnovation, Schein & Scheins beskrivning av Organisationskultur och Mintzberg & Waters teori om strategi. Resultatet av studien visar att Företag X har passerat den initiala fasen av digital mognad genom implementeringen av värdeskapande digitala verktyg. Medarbetarna på Företag X upplever att brister i den interna kommunikationen under digitala förändringar leder till inkonsekvens och otillräcklig informationsspridning, vilket orsakar frustration ochminskat engagemang i förändringsprocessen. Detta resulterar i olika perspektiv och värdeninom organisationskulturen. För att främja en enhetlig och inkluderande kultur krävstydligare kommunikation och strategier. Trots framgångar saknas en sammanhållen innovativkultur, vilket understryker behovet av en förbättrad digital strategi och intern utveckling.Medarbetarna är positiva till digitalisering, men en mer systematisk strategi för ökatrisktagande behövs för att uppnå högre digital mognad / The purpose of the study is to examine both the experiences and perceptions employees haveregarding internal communication, as well as the effects that digital changes bring withinFöretag X. To answer the purpose, the following questions are used: - How do employees at Företag X perceive that internal communication, in connectionwith digital changes, influences organizational culture? - What specific values do employees at Företag X experience in connection with theimplementation and use of digital tools? - How can these values be interpreted and understood in terms of digital maturity? To receive the empirical material eleven qualitative interviews are conducted. Based on theempirical material a thematic analysis is done. The theoretical framework used in this studyare Shahiduzzaman & Kowalkiewicz Digital Business Maturity Model, Rogers Diffusion of Innovation, Schein & Schein description of Organizational Culture and Mintzberg & Waters Theory of Strategy. The result of the study shows that Företag X has surpassed the initialphase of digital maturity through the implementation of value-generating digital tools.Employees at Företag X perceive that deficiencies in internal communication during digital changes lead to inconsistency and insufficient information dissemination, causing frustrationand reduced involvement in the change process. This results in differing perspectives andvalues within the organizational culture. To foster a unified and inclusive culture, clearer communication and strategies are needed. Despite successes, a cohesive innovative culture islacking, highlighting the need for strengthened digital strategy and internal development. Employees are positive about digitization, but a more systematic approach towards increasedrisk-taking is required to achieve higher digital maturity.

This study assessed the digital preservation capability maturity readiness within the context of e-government in Botswana Public Service with a view to developing a strategic framework that ensures digital continuity. There some studies that have been conducted in Botswana regarding digital preservation but they did not provide a framework which could be used as an assessment to check their capability in digital preservation as e-government progresses so that digital information is continuously being used for decision making over time. The study adopted a pragmatic paradigm and embedded mixed method approach; whereby a cross sectional survey and case study were deployed in each of the 6 selected ministries as a unit of analysis. The target study respondents comprises of 5 Senior Managers, 4 Managers - Human Resources and Administration, 6 ICT Managers, 40 Records Management Officers,12 Information Technology Officers, 1 Performance Improvement Coordinator, 1 Project Manager, 8 Archivists, 1 Assistant Deputy Manager and 1 Deputy Managers- Management Services. The data was collected through interviews, questionnaires, personal observations, and documents analysis. Both qualitative and quantitative data were collected sequentially and simultaneously where one form of data supported or complemented each other so as to have one form of data play a supportive role to the other. Data analysis was achieved through the triangulation of both qualitative and quantitative data in order to yield a single interpretation and conclusion drawn. The findings of the study showed that the Botswana Public Service has no unified national information systems used to manage public sector records leading to some ministries adopting their own electronic records management systems. Currently few ministries have implemented the electronic records management system and majority of the digital records are not preserved due to lack of preservation guidelines and strategies. The study further established the lack of preservation policies and skills in managing and preserving digital records in Botswana Public Service. In that regard, the study developed a strategic framework for digital preservation capability maturity readiness in the context of e-government in the Botswana Public Sector. The ultimate aim of the framework is to ensure digital continuity and make sure that e-government is sustained for the benefit of an open government and increased participatory citizenry. / Information Science / D. Litt. et Phil. (Information Science)

Denna studie undersöker hur demokratisk organisering i det svenska civilsamhället har påverkats av den hastiga digitaliseringen i samband med covid-19. Studien är av induktiv karaktär och syftar till att studera förutsättningarna för demokratiskt deltagande under digitala årsmöten i ideella föreningar. Den empiri som ligger till grund för undersökningen är kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätstudie. Urvalsgrupperna är personer som har suttit som mötesordförande under både digitala och fysiska årsmöten samt förtroendevalda och anställda som har arrangerat eller deltagit vid årsmöten under covid-19. Studien visar att det finns ett samband mellan demokratiska förutsättningar under digitala årsmöten och den digitala kompetensen inom organisationen. Vidare att förberedelser och organisationskultur är viktigare för de demokratiska förutsättningarna än om årsmötet arrangeras via fysiska eller digitala kanaler. Resultatet visar att lärdomar från digitaliseringen av årsmöten under covid-19 kan leda till ökade förutsättningar för deltagande och jämlikt inflytande. Empirin pekar på en framtida utveckling där majoriteten av organisationerna i studien kommer återgå till fysiska årsmöten eller hybridmöten. Hybridmöten, där vissa medlemmar deltar fysiskt och andra digitalt, rekommenderas inte då de kan skapa problem gällande jämlikt deltagande och inflytande under årsmötet. / This study examines how democratic organization of operations within Swedish non-profit organizations (NPO) has been affected because of rapid digitalization following covid-19. The study is inductive in nature and aims to study the prerequisites regarding democratic participation during annual meetings. The empirical data that creates the foundation for this research is based on qualitative interviews and a quantitative survey. The selection group studied comprises persons that have acted as chairman during both digital and physical annual meetings, as well as board members and employees within NPO's that have arranged or participated in annual meetings during covid-19. The study shows that there is a correlation between democratic prerequisites during digital annual meetings and the digital competence within the organization. Furthermore, preparations are shown to be more important regarding the democratic prerequisites than whether the annual meeting is conducted via physical or digital platforms. The results indicate that knowledge gained from the digitization of annual meetings during covid-19 could lead to better possibilities regarding participation and equal influence. Empirical data points out a possible future development where the organizations participating in the study will revert to using physical and hybrid meetings when conducting annual meetings. Hybrid meetings, where some participate physically and others digitally, are not to be recommended due to problems regarding equal participation and influence during the annual meeting.

The rapid growth of technology development increases the need for incumbent organizations to digitally transform. Studies show that digitally mature organization have a 26% higher profitability than peers (Westerman et al., 2012), nonetheless, success is rarely obtained as it requires incumbents to radically change their working methods and participate in a very painful transition. To gain knowledge on how to increase the success rate of digital transformations, this thesis examines what critical factors that affect the willingness for change of first line managers. Furthermore, it shows how change management can be applied to improve this willingness. Using a qualitative and exploratory approach through a case study, this research shows that earlier experience of work-related change, perceived usefulness and digital maturity affect the first line managerial willingness to change. Except from applying general theories on change management as well as considering more specific research on technology implementations, this study suggest organizations should focus on leading digital change from transforming individuals based on the three critical factors found to affect managerial change willingness. In doing so, stakeholder management analysis is suggested being a helpful tool as well as moving focus from the technology to a new way of working. / Den snabba teknologiska utvecklingen bidrar till ökat behov av digital transformation hos etablerade organisationer. Studier visar att digitalt mogna organisationer har 26% högre lönsamhet än andra (Westerman et al., 2012), men sällan uppnås framgång då det kräver radikala förändringar av arbetssätt hos etablerade företag, något som kan vara mycket smärtsamt. För att få kunskap om hur man kan öka antalet lyckade digitala transformationer, undersöker denna studie vilka kritiska faktorer som påverkar förändringsviljan hos första linjens chefer. Dessutom, visar den hur förändringsledning kan tillämpas för att förbättra denna vilja. Genom en kvalitativ och explorativ metod, och specifikt en fallstudie, visar denna forskning att tidigare erfarenhet av jobbrelaterad förändring, uppskattad användarbarhet och digital mognad påverkar förändringsviljan hos första linjens chef. Förutom att applicera allmänt kända teorier på temat förändringsledning såväl som att ta hänsyn till mer specifik forskning gällande tidigare implementationer av ny teknik, föreslår denna studie att organisationer vid ledning av digital förändring ska fokusera på att omvandla individer baserat på de tre kritiska faktorerna som funnits påverka chefers förändringsvilja. För att lyckas i det förslås organisationer tillämpa intressentanalys liksom fokusera på att flytta fokus från teknik till ett nya arbetssätt.

[ES] La transformación digital es un eje tractor para la competitividad de las empresas. Convierte a las compañías tradicionales en empresas digitales con fuerte capacidad de innovación y agilidad para adaptarse a entornos y mercados constantemente cambiantes. Pero es un proceso complejo que parece estar reservado solo para las grandes organizaciones. Actualmente la brecha digital entre las pymes y las grandes empresas representa un problema para el desarrollo económico de un país en el que el 99% del tejido empresarial está conformado por pequeñas y medianas empresas. Agrava la situación el desconocimiento que las pymes tienen sobre la transformación digital y la tendencia a confundirla con otros conceptos, como marketing digital o digitalización, que por sí mismos no habilitan las capacidades que debe tener una empresa digital para competir en los mercados actuales. Además, la mayoría de las modelos y metodologías de transformación digital que ofrecen las compañías consultoras requieren elevados recursos económicos y de tiempo que están fuera del alcance de la mayoría de las pymes. De este modo surge la necesidad de crear un modelo de diagnóstico de madurez digital orientado especialmente a pequeñas y medianas empresas y adaptable a cualquier sector de actividad. Asimismo, una metodología para elaborar un plan de transformación digital realista y alcanzable. Para resolver esta cuestión, se efectuó una revisión bibliográfica sobre métodos y modelos de diagnóstico de madurez digital e indicadores para su medición y evaluación, obteniendo muy pocos resultados. A partir de allí, la investigación se centró en identificar los elementos fundamentales para determinar la madurez digital de pymes y que son comunes a todas ellas.Se establecieron seis ejes de análisis: 1. Estrategia de negocio, 2. Gestión de clientes, 3. Talento humano, 4. Procesos, 5. Tecnologías y 6. Sostenibilidad; con sus respectivos componentes e indicadores. Asimismo, se diseñó una metodología para elaborar un plan de transformación digital que, más allá de elevar el nivel de madurez digital de la empresa, produzco el cambio cultural para lograr la transformación y la innovación continua. Ambos componentes de esta investigación, tanto el modelo de diagnóstico como la metodología del plan de transformación, en versiones iniciales simplificadas, fueron probados en el marco de operaciones de la Cámara de Comercio de València. Posteriormente, las versiones finales del modelo de diagnóstico y de la metodología para elaborar el plan de transformación digital se han convertido en una solución comercial de la empresa valenciana Metric Salad, con el nombre de HUMAN-DT, cumpliendo su propósito de ser de utilidad para cualquier pyme. / [CA] La transformació digital és un eix tractor per a la competitivitat de les empreses. Converteix a les companyies tradicionals en empreses digitals amb forta capacitat d'innovació i agilitat per a adaptar-se a entorns i mercats constantment canviants. Però és un procés complex que sembla estar reservat només per a les grans organitzacions. Actualment la bretxa digital entre les pimes i les grans empreses representa un problema per al desenvolupament econòmic d'un país en el qual el 99% del teixit empresarial està conformat per petites i mitjanes empreses. Agreuja la situació el desconeixement que les pimes tenen sobre la transformació digital i la tendència a confondre-la amb altres conceptes, com a màrqueting digital o digitalització, que per si mateixos no habiliten les capacitats que ha de tindre una empresa digital per a competir en els mercats actuals. A més, la majoria dels models i metodologies de transformació digital que ofereixen les companyies consultores requereixen elevats recursos econòmics i de temps que estan fora de l'abast de la majoria de les pimes. D'aquesta manera sorgeix la necessitat de crear un model de diagnòstic de maduresa digital orientat especialment a petites i mitjanes empreses i adaptable a qualsevol sector d'activitat. Així mateix, una metodologia per a elaborar un pla de transformació digital realista i assolible. Per a resoldre aquesta qüestió, es va efectuar una revisió bibliogràfica sobre mètodes i models de diagnòstic de maduresa digital i indicadors per al seu mesurament i avaluació, obtenint molt pocs resultats. A partir d'allí, la investigació es va centrar en identificar els elements fonamentals per a determinar la maduresa digital de pimes i que són comunes a totes elles. Es van establir sis eixos d'anàlisis: 1. Estratègia de negoci, 2. Gestió de clients, 3. Talent humà, 4. Processos, 5. Tecnologies i 6. Sostenibilitat; amb els seus respectius components i indicadors. Així mateix, es va dissenyar una metodologia per a elaborar un pla de transformació digital que, més enllà d'elevar el nivell de maduresa digital de l'empresa, produïsc el canvi cultural per a aconseguir la transformació i la innovació contínua. Tots dos components d'aquesta investigació, tant el model de diagnòstic com la metodologia del pla de transformació, en versions inicials simplificades, van ser provats en el marc d'operacions de la Cambra de Comerç de València. Posteriorment, les versions finals del model de diagnòstic i de la metodologia per a elaborar el pla de transformació digital s'han convertit en una solució comercial de l'empresa valenciana Metric Salad, amb el nom de HUMAN-DT, complint el seu propòsit de ser d'utilitat per a qualsevol pime. / [EN] Digital transformation is a driving force for business competitiveness. It turns traditional companies into digital ones with a strong capacity for innovation and agility to adapt to constantly changing environments and markets. But it is a complex process that seems to be a privilege of large organizations. Currently, the digital gap between SMEs and large companies represents a problem for the economic development of a country where SMEs represent 99% of the business industry. The situation is aggravated by the lack of knowledge that SMEs have about digital transformation and the tendency to confuse it with other concepts, such as digital marketing or digitization, which do not tap the capabilities that a digital company must have to compete in current markets. In addition, most of the digital transformation models and methodologies offered by consulting companies require high financial and time resources, which are out of the SMEs. This is how the need arises to create a digital maturity diagnosis model focused especially on small and medium-sized companies and adaptable to any sector of activity. Also, to develop a methodology to elaborate a realistic and achievable digital transformation plan. To resolve this issue, a bibliographic review was carried out on methods and models for diagnosing digital maturity and indicators for its measurement and evaluation, obtaining very few results. From there, the research focused on identifying the fundamental elements to determine the digital maturity of SMEs that are common to all of them. Six analysis axes were established: 1. Business strategy, 2. Customer management, 3. Human talent, 4. Processes, 5. Technologies, and 6. Sustainability; with their respective components and indicators. Likewise, a methodology was designed to develop a digital transformation plan that, beyond raising the level of digital maturity of the company, produced the cultural change to achieve transformation and continuous innovation. Both components of this research, the diagnostic model and the methodology of the transformation plan, in simplified first versions, were tested in the operations framework of the Valencia Chamber of Commerce, obtaining satisfactory results and resulting in their implementation in other Chambers of Commerce of Spain. Subsequently, the final versions of the diagnostic model and the methodology to develop the digital transformation plan have become a commercial solution of the Valencian company Metric Salad, with the name of HUMAN-DT, fulfilling its purpose of being useful for any SME. / Arjona Blanco, BV. (2023). Modelo de diagnóstico y metodología para la transformación digital de las PYMES y el uso de la innovación como ventaja competitiva [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/191962