Online-Kommunikation ist ein allgegenwärtiges Phänomen unseres digitalen Zeitalters. Soziale Netzwerke, Messenger-Programme und ähnliche Dienstleistungen begleiten uns alle im Alltag und werden von jungen Generationen als selbstverständlich hin- und in Anspruch genommen. Der Einzug der Moderne in kommunikative Abläufe sollte auch vor inner- und außerbetrieblichen Abläufen in Unternehmen nicht haltmachen. 2006 entwickelte McAfee sein Konzept ‚Enterprise 2.0‘. Darin beschreibt er den Einsatz von Web 2.0-Technologien in Betrieben. Seitdem versuchen Firmen sich diesem Idealbild anzunähern. Zur menschlichen Kommunikation gesellt sich zwischenzeitlich, neben Mensch-Maschine-Kommunikation, auch der intermaschinelle Informationsaustausch. ‚Internet der Dinge‘ und ‚Industrie 4.0‘ dominieren in Deutschland den Sprachgebrauch, wenn es um wirtschaftliche Belange geht. Besonders die produzierende deutsche Unternehmenslandschaft setzt große Hoffnung in den Einsatz und die Integration modernster Web-Technologien in ihre Logistik- und Produktionsprozesse. Das um den Menschen zentrierte Konzept von ‚Enterprise 2.0‘ scheint in den Hintergrund zu treten. Etwa Mitte 2014 tauchte ein neuer Begriff in den Suchmaschinenanfragen im Internet auf: ‚Digitale Transformation‘. Er scheint als Klammer zwischen allen oder zumindest vielen Konzepten rund um Web 2.0-Technologien und Sozialen Medien und deren Einsatz im Wirtschaftsleben zu fungieren. Darin eingebunden ist neben der technologischen, auch die kulturelle Komponente, die mit dem Einsatz solcher Werkzeuge einhergeht: Generationenwandel, Führungskonzepte, Technologien, Geschäftsmodellveränderungen. Diese als ‚disruptive Veränderungen‘ wahrgenommenen Ereignisse scheinen in nicht unerheblichem Maße unsere Diskussionen, privat und beruflich, stark zu beeinflussen. Die vorliegende Arbeit beschäftigt sich mit den Fragestellungen wie sich die Kommunikation und das Informationsmanagement in Unternehmen verändert sowie mit den digitalen Kenntnissen von Mitarbeitern im Umgang mit Online-Medien. Erst in den letzten beiden Jahren (2015 und 2016) werden vermehrt Studien und Veröffentlichungen publiziert, die sich mit diesen Themen beschäftigen. Wenn man einen genaueren Blick darauf wirft, dann muss aber festgestellt werden, dass es sich oftmals um Großunternehmen und Konzerne handelt, die als Beispiele genannt werden, z. B. Robert Bosch GmbH, Siemens AG, Axel Springer SE, Continental AG. Der für Deutschland wichtige Unter- und Mittelbau aus kleinen und mittelständischen (KMU) sowie Familienunternehmen scheint zu fehlen. Das ist der Grund, weshalb der Fokus dieser Dissertation auf der Beschäftigung mit den vorgenannten Veränderungen in Unternehmen aus diesen Bereichen liegt. Um ein schärferes Bild der Veränderungen hinsichtlich Kommunikation und Informationsmanagement in Unternehmen zu bekommen, wurde das Thema vom Autor mit einer explorativen Herangehensweise bearbeitet. Er führte eine quantitative Studie mit Auszubildenden und Studenten der Duale Hochschule (n = 438) durch, um deren Kommunikationsverhalten sowohl im privaten als auch im beruflichen Umfeld zu ermitteln. In einem zweiten Forschungsschritt fand eine ethnographische Feldbeobachtung in einem Familienunternehmen statt. Diese wurde mittels des Mixed-Methods-Ansatzes durchgeführt. Neben der Beobachtung erfolgte hier ebenfalls eine quantitative Studie mittels Fragebogenerhebung (n = 189). Die Dissertation liefert als Ergebnis einen Einblick in die ‚digitale Reife‘ von Unternehmen, die weder in ihrer Struktur, noch der Größe oder der Kapitalausstattung an oben genannte, medienpräsente Unternehmen heranreichen, aber zu denen gehören, die über 99 % der Unternehmen stellen und 60 % der Menschen in Deutschland beschäftigen.:Inhaltsverzeichnis i Abkürzungsverzeichnis iii Abbildungsverzeichnis v Tabellenverzeichnis viii Anlagenverzeichnis ix 1 Einleitung – Zielsetzung und Aufbau der Arbeit 1 2 Begriffliche Einordnung 8 2.1 Kommunikation im Unternehmenskontext 8 2.1.1 Grundsätzliches zur Unternehmenskommunikation 8 2.1.2 Interne Kommunikation 12 2.1.3 Enterprise 2.0 15 2.1.4 Externe Kommunikation 19 2.1.5 Online-Kommunikation als modernisierendes Element 21 2.2 Informationsmanagement 26 2.3 Unternehmen und ihre Abgrenzung untereinander 28 2.3.1 KMU vs. Großunternehmen 29 2.3.2 Sonderfall ‚Familienunternehmen‘ 31 2.4 Zusammenfassung von Kapitel 2 und Festlegungen 32 3 Web-2.0 Technologien im Unternehmenseinsatz 34 3.1 Technische und soziale Anforderungen an die Organisation 34 3.2 Digitalisierungsstrategien 38 3.2.1 Industrie 4.0 und das Internet der Dinge 38 3.2.2 Digitale Transformation 44 3.3 Zusammenfassung von Kapitel 3 und Festlegungen 46 4 Übernahme und Integration von Technologie und Verhaltensweisen 49 4.1 Organisationsforschung 49 4.1.1 Historische Entwicklung von Organisationstheorien 50 4.1.2 Handlungsfelder in Organisationen 54 4.2 Diffusionstheorie 58 4.3 Reifegradmodelle 63 4.4 Zusammenfassung von Kapitel 4 und Festlegungen 66 5 Forschungsfragen der Dissertation 69 5.1 Forschungsfrage 1 ‚Wandel von Kommunikation und Information‘ 69 5.2 Forschungsfrage 2 ‚Digitale Kenntnisse der Unternehmensmitarbeiter im Einsatz von Online-Medien‘ 71 6 Untersuchungsmethodik der Dissertation 73 6.1 Entwicklung des Forschungsdesigns 73 6.2 Forschungsteil 1: Analyse aktuell eingesetzter Web 2.0-Technologien 75 6.3 Forschungsteil 2: Feldexperiment in einer realen betrieblichen Umgebung 89 6.4 Zusammenfassung von Kapitel 6 und Festlegungen 103 7 Ergebnisdarstellung 107 7.1 Ergebnisse von Forschungsteil 1 109 7.2 Ergebnisse von Forschungsteil 2 136 8 Diskussion der Ergebnisse 175 8.1 Wie verändern sich Kommunikation und Information? 176 8.2 Sind neue Mitarbeiter notwendig, um Online-Medien einsetzen zu können? 187 8.3 Diskussion der Ergebnisse vor dem theoretischen Hintergrund 196 8.4 Potenzielle Fehler- und Optimierungsmöglichkeiten 207 8.5 Zusammenfassung – Forschungsfragen 209 9 Ausblick 212 Literaturverzeichnis 217 Internetverweise 232 Anlageverzeichnis 233 / Online communication is a ubiquitous phenomenon of our digital age. Often used by young generations as a matter of course, Social Networks, Messenger Programs and similar services accompany us all in everyday life. The advent of modernity in communicative processes should also not preclude the internal and external procedures in companies. In 2006, McAfee developed his concept ‘Enterprise 2.0’. He describes the use of Web 2.0 technologies within companies. Since then, many of them have been trying to approach this ideal. In addition to human communication, we see humanmachine communication and intermachine information exchange. When it comes to economic concerns, 'Internet of Things' and 'Industry 4.0’ dominate the language usage in Germany. The German business landscape in particular places great hopes on the usage and integration of state-of-the-art web technologies in their logistics and production processes. The concept of 'Enterprise 2.0', which is centered on the human being, seems to be set into the background. Around mid-2014, a new term emerged in the web search engines: 'digital transformation'. It seems to be a link between all or at least many concepts about Web 2.0 technologies and social media and their use in business life. In addition to the technological and cultural component involved in the use of such tools, this includes change of generations, management concepts, technologies, business model changes. These events, perceived as 'disruptive changes', seem to have a considerable influence on our discussions, both private and professional. This thesis deals with the questions on how communication and information management in companies are changing as well as with the digital knowledge of employees working with online media. It is only in the last two years (2015 and 2016) that more and more studies and publications regarding these topics have been published. If you take a closer look, these are often done with and about large companies and corporations, e.g. Robert Bosch GmbH, Siemens AG, Axel Springer SE, Continental AG. The smaller and midsized companies, the so-called ‘German Mittelstand’, which are important for Germany, seems to be missing. Because of this, the focus of this dissertation is on the abovementioned changes in companies out of this spectrum. In order to get a clearer picture of the changes in communication and information management in enterprises, the author has dealt with an exploratory approach. He conducted a quantitative study with trainees and dual university students (n = 438) to determine their communication behavior both in their private and their professional environment. In a second research step, an ethnographic field observation took place in a family enterprise. He has done this using the mixed-method approach. In addition to the observation, a quantitative study was carried out using a questionnaire survey (n = 189). The result of the dissertation provides an insight into the 'digital maturity' of companies that do not reach the above-mentioned companies represented in the media, neither in their structure nor their size or capital but which belong to more than 99 % of all the German companies that employ approximately 60 % of all working people.:Inhaltsverzeichnis i Abkürzungsverzeichnis iii Abbildungsverzeichnis v Tabellenverzeichnis viii Anlagenverzeichnis ix 1 Einleitung – Zielsetzung und Aufbau der Arbeit 1 2 Begriffliche Einordnung 8 2.1 Kommunikation im Unternehmenskontext 8 2.1.1 Grundsätzliches zur Unternehmenskommunikation 8 2.1.2 Interne Kommunikation 12 2.1.3 Enterprise 2.0 15 2.1.4 Externe Kommunikation 19 2.1.5 Online-Kommunikation als modernisierendes Element 21 2.2 Informationsmanagement 26 2.3 Unternehmen und ihre Abgrenzung untereinander 28 2.3.1 KMU vs. Großunternehmen 29 2.3.2 Sonderfall ‚Familienunternehmen‘ 31 2.4 Zusammenfassung von Kapitel 2 und Festlegungen 32 3 Web-2.0 Technologien im Unternehmenseinsatz 34 3.1 Technische und soziale Anforderungen an die Organisation 34 3.2 Digitalisierungsstrategien 38 3.2.1 Industrie 4.0 und das Internet der Dinge 38 3.2.2 Digitale Transformation 44 3.3 Zusammenfassung von Kapitel 3 und Festlegungen 46 4 Übernahme und Integration von Technologie und Verhaltensweisen 49 4.1 Organisationsforschung 49 4.1.1 Historische Entwicklung von Organisationstheorien 50 4.1.2 Handlungsfelder in Organisationen 54 4.2 Diffusionstheorie 58 4.3 Reifegradmodelle 63 4.4 Zusammenfassung von Kapitel 4 und Festlegungen 66 5 Forschungsfragen der Dissertation 69 5.1 Forschungsfrage 1 ‚Wandel von Kommunikation und Information‘ 69 5.2 Forschungsfrage 2 ‚Digitale Kenntnisse der Unternehmensmitarbeiter im Einsatz von Online-Medien‘ 71 6 Untersuchungsmethodik der Dissertation 73 6.1 Entwicklung des Forschungsdesigns 73 6.2 Forschungsteil 1: Analyse aktuell eingesetzter Web 2.0-Technologien 75 6.3 Forschungsteil 2: Feldexperiment in einer realen betrieblichen Umgebung 89 6.4 Zusammenfassung von Kapitel 6 und Festlegungen 103 7 Ergebnisdarstellung 107 7.1 Ergebnisse von Forschungsteil 1 109 7.2 Ergebnisse von Forschungsteil 2 136 8 Diskussion der Ergebnisse 175 8.1 Wie verändern sich Kommunikation und Information? 176 8.2 Sind neue Mitarbeiter notwendig, um Online-Medien einsetzen zu können? 187 8.3 Diskussion der Ergebnisse vor dem theoretischen Hintergrund 196 8.4 Potenzielle Fehler- und Optimierungsmöglichkeiten 207 8.5 Zusammenfassung – Forschungsfragen 209 9 Ausblick 212 Literaturverzeichnis 217 Internetverweise 232 Anlageverzeichnis 233

Med teknologins utveckling och framsteg har det blivit en utmaning för verksamheter att intehalka efter i den digitala utvecklingen. Digitalisering har potential att öka effektivitet, sänkakostnader och öka ekonomisk tillväxt inom verksamheter, vilket i sin tur leder till ökadkonkurrenskraft. Sverige har kommit långt i den digitala utvecklingen men det betyder dockinte att alla regioner i Sverige har kommit lika långt och det finns mer och mindre digitaliseradeområden i landet. Glesbygden är ett av de områdena som riskerar att halka efter, då glesbygderär mindre befolkad och får mindre resurser för att till exempel utveckla datainfrastruktur.Besöksnäringen är en viktig näring i glesbygden som sysselsätter människor, bidrar tillutveckling av samhället och den svenska ekonomin samt representerar regioner och landet i sinhelhet. Anledningen till att besöksnäringsföretagen i glesbygden var ett intressant område attundersöka var för att denna sektor anses ligga efter när det kommer till digitalisering. Tidigareforskning har visats att besöksnäringen har en lägre digital mognad än andra sektorer. Dåverksamheterna inom besöksnäringen i glesbygden består huvudsakligen av mikroföretag vardet intressant att undersöka denna grupp. Vilket ledde till att studiens syfte var att undersökahur den digitala mognaden såg ut för besöksnäringens mikroföretag i glesbygden. Arbetet harockså undersökt vilken syn företagen har på digitalisering samt utmaningar/behov somupplevdes. Genom intervjuer med fyra verksamheter i olika branscher inom besöksnäringenoch ett konsultföretag fann vi att företag i glesbygdens besöksnäring har samma positiva syn pådigitalisering och upplever liknande utmaningar/behov gällande resurser, digital kompetens ochteknologi som andra branscher/sektorer i glesbygden. En unik karaktär som vi fann var att“digital detox” vilket var en motståndskraft för digitalisering hos företagens kunder. Detta varnågot som ett företag förklarade att de använde som marknadsföring.Vår beräkning av företagens digitala mognad blev högre än tidigare studier. Vilket kan beropå att respondenterna saknade digital kompetens för att självdiagnoserna deras verksamhetdigitala mognadsgrad. Studien fann ett behov för ökad digital kompetens, detta kan bidra tillatt höja besöksnäringens mikroföretags digitala mognaden där en lösning kan vara att användasig av extern hjälp. / With the development and advancement of technology, it has become a challenge for businessesnot to lag behind in digital development. Digitalization has the potential to increase efficiency,reduce costs and increase economic growth in businesses, which in turn leads to increasedcompetitiveness. Sweden has come a long way in digital development, but this does not meanthat all regions in Sweden have come the same way and there are more and less digitized areasin the country. Rural areas are one of the areas that risk lagging behind, as rural areas are lesspopulated and have fewer resources for developing, for example data infrastructure. Thehospitality industry is an important industry in rural areas because it employs people,contributes to the development of the society and the Swedish economy, and represents regionsand the country as a whole. The reason why the hospitality companies in rural areas were aninteresting area to investigate was because this sector is considered to be lagging behind whenit comes to digitalization. Previous research has shown that the hospitality industry has a lowerdigital maturity than other sectors. Businesses within the hospitality industry in rural areasconsist mainly of micro-enterprises and therefore it was interesting to investigate this group.This led to the purpose of the study, to investigate the digital maturity for the hospitalityindustry's micro-enterprises in rural areas. This study has also examined the companies' viewson digitalization and the challenges/needs they experienced. The study gathered data throughinterviews with four companies in different trades within the hospitality industry and oneconsulting company. We found that companies in the hospitality industry in rural areas havethe same positive view of digitalization and experience similar challenges/needs regardingresources, digital skills, and technology as other trades/sectors in rural areas. A uniquecharacteristic that we found was "digital detox" which is a resistance to digitalization from thecustomers. This was something that a company explained was used as marketing.Our calculation of companies' digital maturity was higher than previous studies. Which maybe due to lack of digital competence from the respondents to self-diagnose their businessdigital maturity. The study found a need for increased digital competence, this can contributeto raising the digital maturity of the hospitality industry's micro-enterprises, where onesolution may be to use external help.

När världen ställdes inför krissutionen Covid-19 pandemin drabbades verksamheter av anpassningar och förändrade arbetssätt. Covid-19 pandemin bidrog till att verksamheter behövde engagera sig i distansarbete och förbättra sin IT-kapacitet för att komma framåt i sin digitala transformation. För att kunna genomföra en digital transformation är digital mognad, digital kompetens och digitala verktyg centrala delar. Syftet med studien är att undersöka om graden av digital mognad påverkar en digital transformation inom utbildningsverksamheter vid en krissituation. Studiens ändamål är att identifiera hur en digital transformation påverkas beroende på graden av digital mognad vid en utbildningsverksamhet. Studien har genomförts med hjälp utav en kvalitativ forskningsmetod där sju semistrukturerade intervjuer legat till grund för undersökningen. Respondenterna har bestått utav lärare och personal från olika institutioner på Högskolan i Borås där alla arbetat eller undervisat på distans. Resultatet visar att graden av digital mognad har en avgörande roll för hur den digitala transformationen kan genomföras. Graden av digital kompetens har också visat sig vara en bidragande faktor till om den digitala mognaden är hög eller låg. De personer som behärskar och tillämpar digitala verktyg bäst är också de som visat sig ha hög digital kompetens och hög digital mognad. / When the world was faced with the crisis Covid-19 pandemic, businesses were affected by adaptations and changed working methods. The Covid-19 pandemic contributed to the need for businesses to engage in teleworking and improve their IT capacity in order to move forward in their digital transformation. To be able to carry out a digital transformation, digital maturity, digital competence and digital tools are central parts. The purpose of the study is to investigate whether the degree of digital maturity affects a digital transformation within educational activities in a crisis situation. The purpose of the study is to identify how a digital transformation is affected depending on the degree of digital maturity in an educational activity. The study was conducted with the help of a qualitative research method where seven semi-structured interviews formed the basis of the study. The respondents consisted of teachers and staff from various departments at the University of Borås, where everyone worked or taught at a distance. The results show that the degree of digital maturity plays a decisive role in how digital transformation can be implemented. The degree of digital competence has also been shown to be a contributing factor to whether digital maturity is high or low. The people who master and apply digital tools best are also those who have been shown to have high digital competence and high digital maturity.

Manufacturing companies are currently experiencing a digital transformation pressure as focus on concepts such as Industry 4.0 are growing. Industry 4.0 a concept inheriting, among other technologies, IoT, Cloud manufacturing and advanced analytics. The digital transformation and digitalisation of manufacturing may provide performance improvements. For example, in Supply chain functions, due to increased information sharing and possible performance improvements in forecast accuracy and deliverer accuracy. However, many companies are uncertain regarding how digital transformation best could be approached. An increasingly digital supply chain will increase the complexity of the organisation and the first step of any such transformation is to understand current capabilities. In this study we applied and, propose, the usage of a digital maturity framework, including a questionnaire, which is academically robust, has high level of transparency regarding the questionnaire, and are measuring all corporate functions. The digital maturity model is built on 3 dimensions, Strategy & organisation, Smart business processes and Smart product & services, 3 sub-dimensions and 13 associated fields. The framework thereby assesses all necessary enablers for digital transformation and provide guidelines for companies regarding what dimensions that are lagging and potentially are hindering a digital transformation. The framework was adapted and applied in the Scandinavian FMCG industry. By assessing 3 companies within the same corporate group which enabled triangulation with interviews to ensure validity provided a deeper understanding of the challenges in digitalisation and level of digital maturity in the Scandinavian FMCG industry were obtained. The results indicate that the major factor causing the low level of digital maturity within the Scandinavian FMCG industry were due to insufficient Strategy & Organisation mostly caused by a lack of strategic partners. The study concludes that competence and knowledge regarding how to approach digital transformation are the major challenge. In order to avoid develop all capabilities internally it is therefore important to source strategic partners. In addition, this study explored certain KPI’s that, according to the SCOR-model, are of great importance for operational performance. The SCOR-model were used since it is an established framework. The KPI’s for each of the participating factories were presented in relation to the digital maturity score within the associated field of production, procurement & logistics. Although no claims regarding causal relationships between digital maturity are made, the study proves the importance of connecting digital maturity to KPI’s in order to provide tangible benefits. / I och med framväxten av nya digitala teknologier upplever tillverkande företag ett ökat fokus på att digitalisera sin produktion. Digitaliseringen av industrin har kommit olika långt i olika delar men försök till att definiera vad som menar har genererat koncept som exempelvis Industry 4.0. Industry 4.0 är ett koncept som innefattar bland annat teknik som möjliggör att genom avancerad dataanalys och informationsdelning i realtid få helt nya insikter och möjlighet att styra och optimera produktionsprocesser. Dessa digitala hjälpmedel och tekniker tros även leda till mer kostnadseffektiva och flexibla värdekedjor. Exempelvis försöker många företag att förbättra sin prognos och leveranssäkerhet genom att få tillgång till försäljningsdata i realtid. Många företag är emellertid osäkra om hur de ska ta implementera och välja mellan vilka tekniker de bör fokusera på, samt om de har en organisation som är redo för att dra nytta av ny teknologi. En alltmer digital värdekedja som agerar i realtid ökar komplexitet och ställer även ökade krav på olika funktioner inom organisationen att samarbeta. Ett första steg i att förändras till ett digitalt företag att avgöra var de står idag och vad som kan förhindra en sådan förändring. I den här studien justerades och applicerades en modell som mäter digital mognadsgrad på ett företag inom den Skandinaviska FMCG industrin. Modellen som används är framtagen av akademiker och erbjuder transparens då frågeformuläret och hur bedömningen görs framgår, till skillnad från andra modeller. Modellen bedömer en organisations digital mognadsgrad enligt 3 dimensioner, Strategi och organisation, Smarta affärsprocesser och Smarta produkt och tjänster. I tillägg är dessa dimensioner uppbyggda av 3 under-dimensioner och 13 relaterade områden. Modellen bedömer därigenom alla nödvändiga faktorer för digital transformation och ger riktlinjer för företag om vilka dimensioner som anses digitalt omogna och potentiellt hindrar en digital transformation. Resultaten valideras genom att även genom semi-strukturerade intervjuer få ytterligare insikter i företagets processer, attityder, ledarskap och strategiska utmaningar. Resultaten visade att den avgörande faktorn som orsakade den relativt sett låga digitala mognadsgraden var avsaknaden av en tydlig strategi, att företagen är organiserade i funktionella silos, brist på kompetens och även strategiska partnerskap. I tillägg, utforskades vilka KPI’er som eventuellt kan förbättras genom en ökad digital mognadsgrad. Dessa KPI’er togs fram enligt SCOR-modellen då den är erbjuder ett akademisk etablerat ramverk. KPI’er för var och en av de deltagande fabrikerna presenterades i förhållande till digital mognadsgrad, men enbart inom det området produktion, upphandling och logistik. Även om det i studien inte görs några anspråk på att förklara samband mellan digital mognadsgrad, visar studien vikten av att koppla digital mognadsnivå till KPI’er för att kunna ge erbjuda konkreta fördelar med digitalisering och föreslår att det här tillvägagångsättet utvecklas i framtida arbete.

The digital transformation is affecting every dimension of every business while the retailindustry is no exception. The changing expectations from the customer of today set increasedrequirements on distribution. Correspondingly, it seems that distribution is an area within whichdigital technologies can have major impact for retail companies. However, there is a lack ofpractical cases that demonstrate this impact in the Swedish market. As many retailers havestarted to integrate digital tools within their supply chains, different players have achieveddifferent levels of digital maturity in their distribution.The purpose of this research is to investigate the digital maturity level of retail companies withindistribution as well as their perception of digitalization alongside its impact on distributionprocesses. The method for data gathering consisted of qualitative interviews in combinationwith a questionnaire. The collected data in combination with theoretical research was used tofulfill the research purpose.The analysis revealed the digital maturity level within distribution for ten of Sweden’s largestretailers operating in different branches. All ten case companies were categorized as eitherAdopters or Collaborators. With respect to what literature have mentioned as benefits of digitaldistribution, the analysis further revealed the benefits that case companies have gained bydigital tools. Cost efficiency, traceability, delivery accuracy, improved lead time, shelfavailability, and increased free time in stores were the major benefits gained by digital tools, asdescribed by case companies.

This study was conducted in partnership with RISE and Google, within the initiative “Academy of Lifelong Learning”, aiming to propel the digital transformation in the Swedish public sector. The study investigated the digital maturity of 18 authorities in terms of maturity level (early, developing maturing), and within the driving areas (1) Citizen Centricity, (2) Leadership, (3) Digital Toolbox and (4) Security and Sustainability. Further, it explored how citizens’ sentiment towards public authorities relates to the organizations’ digital maturity scores. The results of a digital maturity survey showed that 16 of the 18 contributing organizations were developing, whereas two scored just enough to be classified as maturing. The organizations performed best within Security and Sustainability, and the worst within the category Digital Toolbox—where the biggest competence gaps were also identified. To unlock citizens’ sentiment towards the authorities, sentiment analysis was conducted on Facebook data. In a correlation analysis, a significant negative relationship was surprisingly found between (i) maturity score and (ii) sentiment score, as well as between (i) maturity score and (ii) positive comments. Presumably, this can be explained by citizens interacting the most with the more mature organizations and thus expressing their dissatisfaction more. However, more analysis is needed to draw conclusions. / Studien genomfördes i samarbete med RISE och Google inom initiativet ”Akademin för livslångt lärande” (Academy of Lifelong Learning), som syftar till att driva på den digitala transformationen i den svenska offentliga sektorn. Studien undersökte 18 myndigheters digitala mognad med fokus på mognadsnivå (early, developing maturing), och inom de drivande områdena (1) medborgarperspektivet, (2) ledarskap, (3) digitala verktygslådan och (4) säkerhet och hållbarhet. Vidare undersöktes medborgarnas attityder gentemot offentliga myndigheter i relation till organisationernas digitala mognad. Resultatet från mognadsundersökningen visade att 16 av de 18 medverkande organisationerna var developing, medan två organisationer precis kunde klassificeras som mature. Organisationerna presterade bäst inom säkerhet och hållbarhet och sämst inom kategorin digitala verktygslådan—där de största kompetensbristerna även identifierades. För att utvärdera medborgarnas attityder gentemot myndigheterna genomfördes en sentimentanalys baserat på data från Facebook. I en korrelationsanalys hittades överraskande nog en signifikant negativt samband mellan (i) digital mognad och (ii) sentimentpoäng, samt mellan (i) digital mognad och (ii) positiva kommentarer. Detta kan antagligen förklaras med att medborgarna interagerar mer med de mest mogna organisationerna och därmed är mer benägna att utrycka sitt missnöje gentemot dem. Ytterligare analys behövs dock för att kunna dra sådana slutsatser och förklara resultatet.

Syfte Det övergripande syftet med studien var att öka förståelsen för hur digitalt mogna företag utformar och bedriver arbetet i de digitala enheterna. Studien har undersökt den del av organisationen som direkt eller indirekt arbetar med att utveckla digitala innovationer (digitala enheten) mot externa kunder, och har nyttjat konceptet verksamhetsmodell för att uppnå ett systemperspektiv i förståelsen. Syftet adresseras genom följande forskningsfråga: Vilka gemensamma faktorer finns hos digitalt mogna företags digitala enheter? Metod Studien är av explorativ karaktär med en induktiv forskningsansats, där en kvalitativt flerfallsstudie genomförts. För att studera digitalt mogna företag har urvalet skett med hjälp av digitala experter och tidigare forskning på digital mognad. Primärdata bestod av 21 semi-strukturerade intervjuer med informanter från 8 digitalt mogna företag med god insikt i respektive verksamhet, samt 4 intervjuer med experter inom digitalisering och verksamhetsutveckling. Sekundärdata bestod av publik information så som årsrapporter, presentationer och hemsidor m.fl.. Resultat Resultatet visar att det finns många gemensamma faktorer mellan de studerade verksamheterna som kan utgöra en förklaring till varför de är framstående inom digital innovation och mognad. Totalt har 22 gemensamma teman identifierats som till betydande grad återspeglats i de studerade verksamheterna. De identifierade teman aggregeras till ett förslag på 4 generiska designprinciper för hur verksamheter kan utformas och bedrivas för att främja digital innovation. Därtill presenteras ett ramverk för verksamhetsmodellering med fokus på digitala enheter. Teoretiska implikationer Det teoretiska bidrag som studier tillför är fyrfaldigt: (1) Studien skapar större insikter kring digitalt mogna företag och bekräftar indirekt mycket av tidigare forskning på digital mognad (2) utvecklar och konkretiserar konceptet verksamhetsmodell, (3) introducerar ett ramverk för verksamhetsmodellering i allmänhet och med generiska designprinciper för främjandet av digital innovation i synnerhet samt (4) bidrar till tvärdisciplinär forskning genom ett holistiskt perspektiv. Praktiska implikationer Det praktiska bidrag som studien skapar är kunskap kring verksamhetsdesign för samtida företagsledare i allmänhet, och i synnerhet för ledare som arbetar kring digital innovation. Ramverket och designprinciperna kan bidra till att företagsledare lättare kan skapa en överblick av verksamheten och aktivt utforma den för att stödja affärsmodellen och i förlängningen främja strategin. / Purpose The overall purpose of the study is to develop the understanding of how digitally maturing companies design and operates the digital unit. The study has examined the organization within the companies that directly or indirectly develop digital offerings (the digital unit) towards external customers , and has utilized the holistic concept of an operating model in order to do so. The purpose is addressed by the following research question: What common factors exist between the digital units of digitally maturing companies? Method The study is exploratory in its nature with an inductive approach, in which a qualitative multiple case study was conducted. In order to study digitally matured companies, the selection process involved the help of digital experts as well as previous studies on digital maturity. In total, 21 semi-structured interviews with informants from 8 digitally matured companies were conducted, together with 4 interviews with experts in digitalization and business development. The informants had a good understanding of respective organization, and the data was complemented with publicly available information such as reports, presentations and websites. Results The results show that there are many common factors between the studied organizations that can help explain as to why they are prevalent in digital innovation and maturity. In total, 22 common themes were identified between the organizations’ digital units by studying their operating models. The identified themes were aggregated into a proposal of 4 generic design principles for how the digital units could be designed in order to prosper digital innovation. In addition, a framework for operations modelling is presented with a focus on digital units. Theoretical implications The theoretical implications from the study is primarely fourfolded: (1) the study develops the knowledge of digitally matured companies and concretizes the result from previous studies. (2) The study develops the concept of an operating model by identifying and bridging 6 academic fields. (3) The study presents a suggested framework for modelling the operations in general, and particularly for the design of the digital unit. (4) The study support a multidisciplinary approach to studying best praxis from a holistic perspective. Practical implications The results from the study can serve as inspiration when designing organizations for today’s the managers in general, and for the managers within digital innovation in particular. The suggested framework and design principles can facilitate the process of understanding and designing a synergetic operation that support the business model and strategy.

This is a study about digital maturity within the financial sector. Specifically, this paper delves into what factors are perceived to have an effect on the digital maturity of the organizations within the sector. Furthermore, the study also examines whether the covid-19 pandemic is perceived to have changed any of these factors or any of the aspects of digital maturity. This will be evaluated through a thematic analysis of the data collected via a series of semi-structured interviews. The respondents who have been interviewed are all employed within the financial sector and have been employed throughout the pandemic. To analyze the collected data, two digital maturity models have been deployed to assess which factors have an effect on the digital maturity levels of the organizations in question. The results indicate that there are several factors influencing the digital maturity of the financial sector. Digital competence is perceived to have a positive effect in terms of how it affects the digital maturity levels, while dated systems and old ways of working appear to have a substantial negative effect on the digital maturity levels. The leadership and vision of the organizations appear to have a negative as well as a positive effect. The study also concludes that the perceived pressure from outside of the organization to digitize their operations might be a bigger factor than what previous research has indicated. While the covid-19 pandemic is perceived by the respondents to have had some effect on the digital ventures of the organization, none of the respondents perceived that the pandemic had been a major factor in regard to their digital transformation. Rather the digitalization of the organization’s ventures had been on-going before the pandemic, and the pandemic was therefore seen as an indicator that the organization needed to continue their work to digitize their processes.

In an increasingly digital world, companies need to be at the forefront of development in order to gain market share and be competitive. Therefore this qualitative case study intends to investigate how Business intelligence should be implemented to increase the technology acceptance among the employees. Furthermore, it is investigated how data-driven a consulting company in Sweden is. An important factor when Business intelligence is about to be implemented and applied are the employees and the company culture. It is important to normalize the collection of data, in order to create a data culture where high quality data is collected. What is more, Business intelligence is strongly dependent on the data collected maintaining a high data quality, in order to be able to create relevant reports and thereby be able to support various decision-making. When implementing a new platform, many employees are affected. This means that the platform can generate both positive and negative reactions. / I en allt mer digitaliserad värld krävs det att företag ligger långt fram i utvecklingen för att kunna ta marknadsandelar och vara konkurrenskraftiga. Därmed ämnar denna kvalitativa fallstudie att undersöka hur Business intelligence kan implementeras för att öka acceptansen för IT-stöd hos de anställda, samt hur datadrivet ett svenskt konsultföretag är. En viktig faktor när Business intelligence ska implementeras och appliceras är de anställda och den kultur som företaget har. Det är viktigt att normalisera insamlandet av data, för att i förlängningen skapa en datakultur där data med hög kvalité samlas in. Vidare är Business intelligence starkt beroende av att den data som samlas in håller en hög datakvalité, för att kunna skapa relevanta rapporter och därigenom kunna ge förslag inför olika beslutsfattande. Vid en implementering av en ny plattform, är det många anställda som berörs. Det betyder att plattformen kan generera såväl positiva som negativa reaktioner.

I uppsatsarbetet analyseras Malmö kommuns digitaliseringsarbete och digitala mognadsgrad utifrån medarbetarperspektivet. Det är viktigt för alla offentliga verksamheter inklusive kommuneratt identifiera var den befinner sig i sin digitala utveckling i förhållande till de kraven som ställsav staten och samhället. I uppsatsen besvaras det tre huvudfrågor som belyser vilka insatser somkommunen har gjort under de senaste åren för att utveckla digitaliseringen, hur medarbetare serpå digitaliseringsprocessen, vilka hinder de identifierar i den digitala utvecklingen samt vilkainsatser som kan göras i kommunen för att gynna digital transformation. Målet med studien äratt belysa vilka faktorer gynnar gentemot hindrar kommunens arbete med digitaliseringsmålenför att höja den digitala mognadsgraden. Det kan finnas ett stort glapp mellan hur arbetet medde utsatta målen ses av dem som utvecklar strategier och dem som faktiskt påverkas av det. Därföranalyseras i denna studie de olika arbetsgrupper genom att genomföra kvalitativ och kvantitativundersökning för att se på olika perspektiv och därmed identifiera de kritiska element som potentiellt påverkar glappet. Vår forskning bidrar med mer kunskap om kommunalt digitaliseringsarbete och verksamhetsutveckling samt kunskap om de faktorer som påverkar den digitala utvecklingen negativt. / The purpose of this thesis is to analyze Malmö municipality's digitization and the degree of digitalmaturity from the employee perspective. It is important for all public organizations, includingmunicipalities, to identify the degree of digital development in relation to the requirements set bythe state and society. In the essay, three main questions are answered to shed light on what effortsthe municipality has made in recent years to improve digitization, how the employees view thedigital maturity of the organization, what obstacles they identify in the digital development andwhat efforts can be made in the municipality to benefit digital transformation. As a result, wetried to understand which factors benefit and hinder the municipality in its work with digitizationgoals to increase the degree of digital maturity. There can be a big gap between how the workwith the set goals is perceived by those who develop strategies and those who actually are affectedby it. Therefore, in this study we analyzed different groups of employees by conducting qualitativeand quantitative research in order to analyze different perspectives on the problem and therebyidentify the critical elements that potentially affect the gap.