Syfte: Syftet med studien är att genom en flerfallstudie kartlägga digitaliseringsgraden hos tillverkande små och medelstora företag (SMF) och undersöka huruvida det finns någon positiv korrelation mellan digitaliseringsgrad och lönsamhetsnyckeltal.  Metod: I studien användes en flerfallstudie på 17 tillverkande SMF i regionGävleborg. Data har samlats in genom en intervju och via databasen bisnisanalys. För att undersöka sambandet mellan digital förmåga och finansiell prestation används nyckeltalen EBIT, ROA, kassaflöde och omsättning per anställda som mått på finansiell prestation.  Resultat & slutsats: Enligt vår konceptuella modell ska storleksmässiga fördelningen och finansiella prestationen öka för varje nivå av digital förmåga. Den finansiella prestationen förbättras också om man befinner sig på en högre nivå inom modellen. Urvalsstorleken och antalet företag per nivå är begränsad och därav kan inga samband med säkerhet påvisas. Resultatet tillsammans med tidigare litteratur kan ge tillverkande SMF en indikation på att en högre grad av digital förmåga kan påverka ökad lönsamheten positivt. Examensarbetets bidrag: Praktiska bidraget är en modell för företag att enkelt göra en skattning av sin digitala mognad. Forskning som på ett trovärdigt sätt kan knyta digitalisering till finansiella resultat är sparsam därmed fyller studien lite av det identifierade forskningsgapet. Studien bekräftar tidigare litteratur och erbjuder ytterligare belägg för forskning som har undersökt samma fenomen i Sverige, Italien, Tyskland och Mexico. Förslag till fortsatt forskning: Förslag för framtida studier är att kartlägga den digitala förmågan kopplad mot processmognadsmodeller för tillverkande SMF. Forskning vi har kommit i kontakt belyser vikten av att den organisatoriska förändringen sker i symbios med implementationen av digitala system och verktyg. Genom att undersöka både digital mognad och processmognad bidrar man till det befintliga forskningsgapet samtidigt som man underlättar för företag vid implementering av ytterligare digitala processer i sin verksamhet. / Aim: The purpose of the study is to map the degree of digitalization for manufacturing SMEs through multiple case-studies and investigate whether there is any positive correlation between degree of digitalization and financial key performance indicators. Method: The study uses multiple case-studies on 17 small and medium-sized manufacturing companies in the region Gävleborg. Data have been collected through an interview and through the bisnisanalys database. To investigate the relationship between a company's digital ability and financial performance the key figures EBIT, ROA, cashflow and turnover per employee are used as measures of financial performance. Result & Conclusions: According to our conceptual model, the size distribution and financial performance must increase for each level of digital ability. Financial performance is also improved if you are at a higher level within the model. The sample size and the number of companies per level are limited and we can therefore not prove these connections with certainty. The results together with previous literature can give manufacturing SMEs an indication that a higher degree of digital readiness can have a positive effect on increasing profitability. Contribution of the thesis: Practical contribution is a model to easily make an estimate of a company's own digital maturity. Research that in a credible way can link digitization to financial results is sparse, thus the study fills a bit of the identified research gap. The study also confirms previous literature and offers additional evidence for research that has investigated the same phenomenon in Sweden, Italy, Germany and Mexico. Suggestions for future research: A proposal for future studies is to map the digital capability linked to process maturation for manufacturing SMEs. Research we have come in contact with during the study highlights the importance of organizational change taking place in symbiosis with implementation of digital systems. By examining both digital maturity and process maturity one contributes to the existing research gap while at the same time making it easier for companies to implement additional digital processes in their operations.

No description available.

Background. Digital maturity is an important topic for the public sector to respond the higher demands on digital solutions. Only 46 percent of the public sectors has a clear digitization strategy. Different organizations have different levels of digital maturity fulfillment. There are several reasons why organizations are interested in increasing the digital maturity. In order to increase efficiency, degree of innovation, customer value, improve decision making through digital transformations. Employees are the most important resource for an organization’s digital transformation. That is the reason why the organization should ensure their employees’ level of digital maturity addition to organizational development. By studying the municipality’s digital maturity, it will contribute to a research on the digital maturity on an individual level form the employees’ perspective. Purpose. The purpose of this thesis is to contribute with knowledge about how municipal employee’s digital maturity appears and to access the factors that are important to consider while implementing new technology in the organization. The factors will contribute to practical applications that encourage a higher level of employees’ digital maturity. Method. Based on the purpose, a qualitative study has been conducted. Twelve municipal employees with different background, position, and gender were interviewed to collect empirical data for a larger perspective on the whole municipality and IoT, Internet of Things, has been used as an investigation tool for this study. The analysis of the empirical data was based on our own definition of digital maturity at an individual level, which was based on previous research. By using the definition and other theoretical sources, the empirical material has been analyzed. Analysis and conclusion. The result of the thesis unveiled that there is a huge variation of the digital maturity level on municipal employees regarding to IoT. The main categories that the digital maturity is based on are individual's attitude, knowledge and use of the technology. The study unveiled that there is an interplay between these three categories. The factors that affect thesis categories also have an impact on the digital maturity on an individual level as well. The factors with an impact on municipal employees’ digital maturity are: individual interest, work tasks, experience, manager or leader, digitization strategy and technical education. / Bakgrund. Offentliga sektorn behöver bli mer digitalt mogna för att bemöta högre krav på digitala lösningar, men det är endast 46 procent av offentliga sektorn som har en klar digitaliseringsstrategi för sin verksamhet. Olika organisationer har olika uppfyllandegrad av digital mognad, vissa organisationer är mer digitalt mogna än andra. Det finns flera motiv till varför organisationer är intresserade av att höja den digitala mognadsgraden i organisationen. Det är främst för att öka effektiviteten, innovationsgraden och kundvärdet samt för att förbättra beslutfattande inom organisationen och utveckla organisationen genom digital förändring. Eftersom människor är den viktigaste komponenten för en organisations digitala transformation ska ledningen se till att utveckla sina anställdas digitala mognad i takt med sin organisationsutveckling. Genom att studera digital mognad hos en kommunal verksamhet skall vår studie bidra till forskningen kring digital mognad med fokus på de anställdas perspektiv. Syfte. Syftet med studien är att bidra med kunskapsbildning kring hur kommunalanställdas digitala mognad ser ut samt vilka faktorer som är väsentliga att beakta hos de anställda i en kommunal verksamhet vid införandet av ny teknik. Faktorerna ska bidra till praktiska tillämpningar som främjar en högre nivå på de anställdas digitala mognad. Metod. Baserat på syftet har en kvalitativ studie genomförts. Tolv kommunanställda med olika bakgrund, position, befattning och kön intervjuades för att samla in empiriska data med ett större perspektiv över den kommunala verksamheten där IoT, Internet of Things, har använts som ett undersökningsverktyg. Analys av det empiriska materialet utgicks från författarnas egna definition av digital mognad på en individnivå som är baserad på tidigare forskningar. Med hjälp av definitionen samt andra teoretiska källor har det empiriska materialet analyserats. Resultat. Resultatet från studien visar att det finns en stor spridning på den digitala mognaden hos kommunanställda gällande IoT. Huvudkategorierna som utgör den digitala mognaden är individens inställning, kunskap och användning av tekniken. Studien visar att det finns ett tydligt samband mellan dessa tre kategorier. De faktorerna som i sin tur påverkar dessa kategorier, det vill säga påverkar den digitala mognaden hos de anställda i en kommunal verksamhet gällande IoT är individens personliga intresse, arbetsuppgifter, erfarenhet, chef eller ledare, strategi och teknisk utbildning.

Purpose – The purpose of this study is to create understanding for which dimensions that influence public agencies’ digital maturity, and how these agencies can work with these dimensions in order to improve the level of digital maturity. This contributes with increased understanding and insight for how the digital maturity can be assessed and improved. Method – The study is of explorative character, with mainly an inductive approach. Qualitative multiple case studies have been conducted in order to fulfil the purpose of the study. Primary data have been collected through 21 semi-structured interviews. Seven of these interviews were held with digital consultants, and the remaining 14 interviews were conducted with respondents from eleven different Swedish public agencies. Results – The study contributes with seven different key-dimensions, with belonging sub-dimensions. The seven dimensions are; vision & strategy, senior management, leadership, culture, capabilities & competence, digital technologies and provisions. These dimensions are presented and explained together with recommendations for how the public agencies can work with these, in order to improve their digital maturity. Theoretical implications – The study has started to fill a gap within the literature of digital maturity connected to the public sector. The study also contributes with an empirical anchored framework that describes the dimensions that affect the public agencies digital maturity and how these dimensions can improve the level of digital maturity. Practical implications – The practical contribution is a framework that can be used as a foundation by leaders and managers in public agencies to assess and increase the level digital maturity. The framework highlights seven key-dimensions, with sub-dimensions, that public agencies need to work with in order to successfully become more digital mature. / Syfte – Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilka dimensioner som påverkar statliga myndigheters digitala mognad, samt hur myndigheter kan arbeta med dessa dimensioner för att ökaden digitala mognadsgraden. Detta bidrar med ökad förståelse och insikt för hur den digitala mognaden kan utvärderas samt förbättras. Metod – Studien är av explorativ karaktär, med huvudsakligen en induktivansats. Kvalitativa flerfallsstudier har genomförts för att uppnå studiens syfte. Primärdata samlades in genom 21 semi-strukturerade intervjuer. Av dessa 21 intervjuer genomfördes sju med representanter från ett IT-konsultföretag och14 intervjuer med representanter från elva svenska statliga myndigheter. Resultat – Studien har resulterat i sju olika nyckeldimensioner, med tillhörande under dimensioner till varje nyckeldimension. De sju dimensionerna är vision & strategi, ledningsgrupp, ledare & chefer, kultur, förmågor & kompetenser, digital teknik samt författningar. Dessa presenteras och förklaras tillsammans med rekommendationer för hur myndigheter kan öka sin digitala mognad. Teoretiska implikationer – Studien har påbörjat arbetet med att fylla ett gap i den vetenskapliga forskningen kring digital mognad i offentlig sektor. Dessutom bidrar studien med ett empiriskt förankrat ramverk som beskriver vilka dimensioner som påverkar statliga myndigheters digitala mognad samt hur dessa dimensioner kan öka den digitala mognadsgraden. Praktiska implikationer – Det praktiska bidraget är ett ramverk som kan användas som bas och utgångspunkt av ledande chefer i främst statliga myndigheter för att utvärdera samt öka den digitala mognadsgraden. Ramverket består av sju nyckeldimensioner, med tillhörande underdimensioner, som statliga myndigheter behöver utveckla för att framgångsrikt bli mer digitalt mogna.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur det upplevs att arbeta i en digital arbetsmiljö samt vilket ledarskap medarbetare prefererar i en digital verksamhet. För att besvara studiens syfte användes följande frågeställningar: Hur speglar medarbetarnas uppfattning om den digitala arbetsmiljön verksamhetens digitala mognad och dess betydelse för den digitala kompetensen som medarbetarna upplever sig besitta? Vilka utmaningar och möjligheter upplever medarbetare att en digital arbetsmiljö bidrar med för deras yrkesutövande? Vilken typ av ledarskap upplever medarbetarna sig vara i behov av och föredra i en digitaliserad verksamhet? Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning med tio respondenter. Undersökningen baserades på två validerade enkäter som skalades ner och omarbetades för att passa verksamheten som undersöktes. Resultatet visade att det fanns både fördelar och nackdelar med att arbeta i en digital arbetsmiljö, samt att det prefererade ledarskapet var det relations- respektive förändringsorienterade. I samtliga delar av studien framkom även medarbetarnas stora behov av autonomi. Samtidigt som det är en förutsättning för deras nuvarande arbetssätt kan det även ses som ett problem eftersom autonomin verkade vara inristad i verksamhetens kultur och arbetssätt vilket påverkade medarbetarna negativt. Det talar i sin tur för att verksamheten är i behov av en balans mellan autonomi och kontroll för att minska arbetsrelaterad stress samt för att förbättra verksamheten och arbetsmiljön i stort.

This thesis investigates the needs and possibilities with digitalization of regulatory reports in the central heating sector. The prerequisites for an automated solution for generating digital reports are investigated for the central heating producer Värmevärden focusing on two reports on environmental exhaust data sent to Naturvårdsverket. The processes from raw data to completed report at Värmevärden as well as the processes and final use of the data at Naturvårdsverket were studied in an interview study. The study also covered digitalization projects within the organisations and an assessment of their digital maturity in relation to these processes was made. The analysis was made with the digital maturity model DiMiOS, developed by the Swedish center for digital innovation. Findings of the study concludes that an automated solution for generating digital reports would suffer from risks of being sub-optimal due to the lower level of digital maturity of Värmevärden. Värmevärdens constraining digital heritage needs to be modernised in order to obtain most possible benefit from other digitalisation projects. The digital maturity level of Naturvårdsverket was found to be high, with the consequence that digitalisation initiatives are likely to be successful.

Many organizations are striving to reach the benefits that digital transformation brings, as there are clear benefits to be gained from digitizing an organization. However, a vast majority of companies fail to implement digital technology. Previous research within the field emphasizes that the organizational culture is crucial for the success of digitization projects. This study examines the relationship between digital transformation and organizational culture through a communicative approach, and the assumption is made that there is a reflexive relationship between organizational culture and communication. The study is based on a social constructivist perspective, where the aim is to contribute key insights regarding the importance of communication and organizational culture in digital transformation processes. The selected case company is SJ AB (Statens Järnvägar)—a major Swedish railway company. The intention is to assess SJ’s digital maturity, which is concretized by studying their employees’ perceptions of the implementation of SJ’s new scheduling system IVU— an implementation that did not meet the expected goals. The study has a qualitative approach; the method used is semi- structured interviews, where 13 interviews in total were conducted with employees from different departments within SJ’s organization. The results indicate that due to the divided organizational culture within the company SJ’s organization has different levels of digital maturity. The result also suggests that the insufficient communication may have been a contributing factor to the outcome of IVU. / Många organisationer strävar efter att nå de många fördelar som digital transformation medför. Emellertid misslyckas en övervägande del av företagen med att implementera digital teknik. Forskning inom området framhåller att organisationskulturen är avgörande för framgången av digitaliseringsprojekt. Denna studie undersöker förhållandet mellan digital transformation och organisationskultur utifrån ett kommunikationsvetenskapligt angreppssätt, och utgår från att det finns ett reflexivt förhållande mellan organisationskultur och kommunikation. Vidare utgår studien från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket innebär att de kommunikativa processerna inom en organisationskultur skapar mening. Syftet med denna studie är att bidra med insikter om kommunikationen och organisationskulturens betydelse vid digital transformation genom att undersöka ett specifikt företag: SJ AB. Studien avser att besvara frågan om hur digitalt mogen SJ:s organisation är, vilket konkretiseras genom att studera medarbetarnas uppfattningar om implementeringen av SJ:s nya schemaplaneringssystem IVU, som inte resulterade i ett framgångsrikt utfall. Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod, och totalt genomfördes 13 intervjuer med medarbetare från olika delar inom SJ. Resultatet visar att SJ:s organisation har olika digitala mognadsnivåer då kulturen inom företaget är uppdelad, och att kommunikationen kan ha varit en bidragande faktor till utfallet av IVU.

Syftet med denna studie har varit att undersöka digitalisering och digital transformation i den svenska skolan. För att besvara detta har syftet delats upp i tre forskningsfrågor: ​Hur arbetar svenska skolan med digitalisering och digital transformation utifrån ett förändringsperspektiv? Hur kan digitalisering och digital transformation av den svenska skolan förstås utifrån begreppet digital mognad? Vilka faktorer är viktiga för digital mognad inom svenska skolan? ​Denna studies design är utformad utifrån en fallstudie. Metoden som applicerats för detta arbete är dokumentstudie, där endast offentliga dokument av vetenskaplig karaktär valts ut. För datainsamlingen så har även en sökstrategi formulerats samt ett urval gjorts av dokumenten, för att kunna hitta relevant information inom området som studerats. Resultatet visar att digitala satsningar har genomförts inom den svenska skolan som till exempel ett till ett-satsningen​, i​ntroduceringen av digitala skrivtavlor i undervisningen och utvecklandet av lärplattformar. Den digitala mognaden har under detta förändringsarbete varit medelhög, men behöver utvecklas för att följa med i utvecklingen. Viktiga faktorer för digital mognad som går att identifiera för att digitalisera och genomföra digital transformation i skolan är: en tydlig vision till om vad skolan vill uppnå, konkreta strategier för hur visionen ska uppnås, tillgängliga stödfunktioner för medarbetare att utnyttja samt slutligen även kompetensutveckling och utbildningsmöjligheter för lärare att ta del av före, under och efter förändringsarbetet. / The purpose and aim of this study is to examine how the Swedish school works towards digitalization and digital transformation of their educational system. To be able to answer the purpose of this study, the research questions have been deconstructed in three parts: How does the Swedish school work with digitalization and digital transformation from a change perspective? How can this be understood based on the concept digital maturity? Which factors are important based on digital maturity for the Swedish school? ​The design of this study is based on a case study. The methodology for this study has been a document study, where public documents have been the main source for information. To be able to allocate the documents needed for the study, a search strategy has been formulated as well as criterias for selection to find relevant information. The result of the study shows that investments in digital technology have been conducted in different forms. Some examples of this is one computer to every student and teacher, digital whiteboards and digital learning platforms. The digital maturity in the Swedish school, during these organization changes, has had a middle high level of digital maturity and it is necessary to improve this to be able to tackle upcoming changes and obstacles. Important factors the study could identify was: that it is essential that there is a vision in place for what the digitalization of the Swedish school aim to achieve. Based on the vision, there needs to be strategies on how to achieve it. There is also a necessity for support systems to be in place and finally there has to be competence development as well as opportunities for the staff to get training for their digital competence before, during and after the changing process.

Syftet med denna studie är att undersöka människors uppfattningar av den egna yrkesrelaterade digitala mognaden och den egna inställningen till arbete. Därtill hör att klargöra huruvida det föreligger ett samband mellan den digitala mognaden och inställningen. Underlaget är en enkätundersökning till sysselsatta individer bosatta i Sverige. Studien bygger på totalt 319 besvarade enkätformulär. Den digitala mognaden kategoriseras som antingen låg eller hög och avser hur digitalt mogna individerna upplever sig vara i sin roll som yrkesutövare. Med inställningen till arbete avses dels inställningen till arbete utan annan jämförelse, dels satt i relation till annat i livet. Det kan här talas om arbetets absoluta centralitet respektive relativa centralitet. Inställningen kategoriseras därtill som antingen instrumentell eller engagerad. Studiens resultat visar att den yrkesrelaterade digitala mognaden överlag kan antas vara förhållandevis välutvecklad, det vill säga hög. Resultatet visar även att de flesta uppvisar ett starkt engagemang i arbetet absolut sett. Arbetet visar sig däremot ha en mer undanskymd plats i relation till andra livsaspekter. Inställningen tenderar då att i större utsträckning vara instrumentell. Den instrumentella inställningen visar sig samtidigt vara den mest utbredda inställningen när samtliga aspekter av inställningen till arbete slås samman. Beträffande förhållandet mellan den digitala mognaden och inställningen framträder inget tydligt samband. Det är dock möjligt att urskilja att de individer som kan antas ha en hög digital mognad tenderar att ha en engagerad inställning till arbete, medan de individer som kan antas ha en låg digital mognad tenderar att ha en instrumentell inställning till arbete.

Dagens samhälle blir alltmer digitaliserat och företag och offentlig sektor möter hela tiden nya utmaningar. Att förhålla sig aktuell med digitaliseringen och för att ta hänsyn till de behov och intresse som finns i samhället behövs en hög digital mognad. Digitala mognad är centralt för att upprätthålla verksamheter aktuella och effektiva. Studien lyfter upp vad digital mognad är och genom en fallstudie och semi-strukturerade intervjuer förklarar och undersöker den digitala mognaden av en kommun i Sverige. Studien använder definitionen av digital mognad i enlighet med Kane et al. (2015) som beskriver att det finns en tydlig digitaliseringsstrategi, ett ledarskap och en kultur som främjar förändring. Studien ämnar undersöka den digitala mognaden i en mellanstor svensk kommun. Resultatet av studien analyseras utifrån ett konceptuellt ramverk som är baserat på tidigare forskning och diskuteras gentemot forskning och teorier. Studiens resultat visar att det delvis finns en digital mognad i kommunen men att det inte finns en definierad strategi som förklarar vägen dit och är kommunicerad utöver hela organisationen. Studien visar även att den undersökta enheten har mycket pågående arbete när det kommer till digitalisering / Today's society is becoming increasingly digitalised and businesses and the public sector are constantly facing new challenges. To keep up with digitalisation and to take into account the needs and interests of society, a high level of digital maturity is needed. Digital maturity is central to keeping businesses current and efficient. The study highlights what digital maturity is and through a case study and semi-structured interviews explains and examines the digital maturity of a municipality in Sweden. The study uses the definition of digital maturity in line with Kane et al. (2015) who describe the existence of a clear digitalisation strategy, leadership and a culture that promotes change. The study aims to investigate the digital maturity of a medium-sized Swedish municipality. The results of the study are analysed using a conceptual framework based on previous research and discussed against research and theories. The results of the study show that there is partial digital maturity in the municipality but that there is no defined strategy that explains the way there and is communicated throughout the organization. The study also shows that the investigated unit has a lot of work in progress when it comes to digitisation.