Denna studie syftar att undersöka samband mellan svenska fjärdeklassares tidsåtgång på olika datorbaserade aktiviteter och deras resultat på de internationella läsförståelsetesterna PIRLS och ePIRLS. Studien undersöker även om eventuella samband skiljer sig beroende på vilken datoraktivitet som avses samt om det finns några skillnader mellan könen. Studien utgår från kvantitativa data i form av svenska elevers enkätsvar från PIRLS och dessa är statistiskt analyserade med hjälp av korstabeller. Studien visar bland annat att det finns samband mellan låg tidsåtgång på datorbaserade aktiviteter och goda resultat i PIRLS och ePIRLS. Vidare synliggör studien vissa skillnader mellan olika datorbaserade aktiviteter. Sambandet mellan låg tidsåtgång och goda resultat är tydligare vid internetanvändning än vid datorspelande. Gällande skillnader mellan könen visar studien att flickor verkar gynnas mer av hög tidsåtgång på datoranvändning än pojkar.

Dagens samhälle är i en utvecklingsprocess där digitala verktyg får allt större plats. Vi använder oss av teknik mer nu än vad vi någon gång har gjort. Detta är något som påverkar skolan, då skolan ska utbilda elever så de klarar sig i samhället. Skolan har som mål att spegla samhället. Därmed har det tillkommit att elever ska få möjligheten att utveckla digital kompetens och lärare ska använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att de arbetar med och hanterar digitala verktyg kopplat till ämnet svenska med inriktning på läsförståelse och skrivinlärning. För att uppnå studiens syfte har det genomförts kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem stycken lärare deltagit. Det centrala i studien är lärarnas resonemang samt likheter och skillnader i deras svar gentemot forskningsfrågorna. Resultatet av studien visar att digitala verktyg upplevs som ett hjälpmedel men att det finns orosmoment och utmaningar vid användningen av digitala verktyg i undervisningen. Today’s society is in development, where digital tools have gained more attention and are used more frequently. This change will affect the educational system. The educational system is intended to reflect society; thus, students should learn to develop their digital competence. Consequently, teachers should use digital tools in their education. The aim of this study is to explore how teachers for grades 4 to 6 in Swedish compulsory school works with and handles digital tools in their education, focusing on the subject Swedish with an emphasis on reading comprehension and writing acquisition. This paper used a qualitative research approach with semi-structured interviews conducted with five teachers. The central part of this paper is the teacher’s reasoning along with similarities and differences in their responses in relation to the research question. The results show that digital tools are indeed seen as helpful, however, there are several concerns and challenges in the use of digital tools for educational purposes.

Läsförståelse är en förmåga som är nödvändig för att kunna ta del av information och verka i samhället. På grund av den snabba tekniska utvecklingen förmedlas allt mer information via digitala medier vilket medför att kraven på läsförmågan numera även omfattar digitalt läsande. En konsekvens av denna utveckling är att undervisningen i skolan behöver anpassas för att ge elever deförutsättningar som krävs för att kunna ta del av och förstå den information som finns tillgänglig såväl analogt som digitalt. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning visar om hur elever utvecklar digital läsförståelse i modersmålsundervisning. Studiens resultat visar att de likheter som finns medför att eleven behöver behärska samma förmågor för digital läsförståelse som för traditionell läsförståelse. De skillnader som finns medför att lärare behöver inkludera träning av unika förmågor som krävs för digital läsförståelse för att möjliggöra elevers utveckling av digital läsförståelse. Studiens resultat visar att om lärare inkluderar lässtrategier och elevsamarbete i undervisningen kan det påverka elevers utveckling av digital läsförståelse positivt. På grund av att det finns lite svensk forskning på området finns behov av studier kring hur modersmålsundervisning i en svensk skola påverkar elevers utveckling av digital läsförståelse.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka det rådande forskningsläget gällande digital läsning i skolan. Vi har varit intresserade av att undersöka hur gymnasieelevers läsförståelse påverkas av digitala texter och hur elever upplever läsningen av dessa. För att besvara frågeställningarna har sökningar efter vetenskapliga artiklar genomförts i databaser och artiklar har därefter valts ut efter formulerade urvalskriterier. Resultatet visar att läsning av traditionella texter har fler fördelar för elevers läsförståelse än digital läsning har, och att orsakerna till detta är flera. Kognitiva faktorer, elevers digitala vana och elevers attityder till digitala texter är aspekter som lyfts fram i samband med den digitala läsningen och läsförståelse. Resultatet visar även att elevers upplevelser av digital läsning är varierade. Upplevelserna baseras bland annat på elevernas läsmiljöer och vad eleverna uppfattar som distraktioner vid läsning. I materialet framkom det att det är viktigt att stödja elevers digitala kompetens för att stärka den digitala läsförståelsen.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur digitaliseringen påverkar läsutvecklingen hos elever, samt om digital läsning kan motivera och bidra till en ökad lust till läsning. Manuell och citeringssökning har varit de primära sökstrategierna för att finna relevanta artiklar. Artikelsökning via snöbollsurval har även förekommit för att utvidga sökfältet ytterligare. I litteraturstudien ingår vetenskapliga artiklar som berör grundskoleelevers läsutveckling och motivation i relation till digital läsning. Resultaten visar på i vissa fall att läsa digitalt och i tryckt text är relativt likvärdigt, men kan å ena sidan visa resultat som tyder på bättre läsförståelse vid digital läsning och å andra sidan visa att pappersbaserade läs test som görs för att bedöma läsförståelse är mer gynnsam. Resultatet visade även att oregelbundna mätningar som gjordes, avsedda att mäta elevers läsförståelse, läs flyt och läsattityder, så främjade digitala texter både läs flyt och läsförståelse. Fynd i resultatet visar på att omständigheter och inställning har betydelse för läsförståelse hos elever. Fortsättningsvis visar resultatet att äldre elever har bättre läsresultat när det kommer till internetbaserad läsning än vad yngre elever har. Vidare visar sammanställningen av artiklarnas resultat på att tillgängligheten till Internet ger lärare fler valmöjligheter till en varierad läskunnighetsundervisning. Generellt sett blir elever motiverade av att läsa digitalt. Detta gäller i synnerhet lågpresterande samt omotiverade elever.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers läsförståelse i svenskämnet påverkas av en alltmer digitaliserad skolmiljö där eleverna gör både uppgifter och prov i sina datorer eller läsplattor. Vidare undersöks hur läsförståelse påverkas vid testsituationer. Aktuell debatt och Skolverkets motioner om digitala förändringar i skolan ligger till grund för studiens problemområde. I en systematisk litteraturstudie undersöks och analyseras sedan aktuell didaktisk forskning för att besvara studiens frågeställningar. Resultaten som framkommit i den genomförda studien visar på att en majoritet av de undersökta vetenskapliga artiklarna har kommit fram till samma sak, vilket är att läsning som sker digitalt har en negativ inverkan på läsförståelsen hos den som läser. Det som även framkommit i undersökningen är att när ett digitalt test är tidsbegränsat tenderar det att ge sämre resultat än om testet inte är tidsbegränsat. Dessutom påverkar texttypen resultatet, där en informativ text ger sämre läsförståelse än en narrativ text vid digital läsning. Slutsatsen som dras utifrån dessa vetenskapliga artiklar är att läsförståelsen påverkas negativt när läsningen sker på en skärm jämfört med när den sker analogt. Framför allt är det kognitiva förmågor som påverkas negativt hos läsaren på grund av störningsmoment som hyperlänkar och scrollning. Exempelvis visar digitala test under tidsbegränsning genomgående sämst resultat på läsförståelsetest. De styrande i skolan har ett viktigt arbete framför sig för att testningen ska bli likvärdig och rättvis för alla elever då de nationella proven från läsåret 24/25 digitaliseras helt och hållet. Det går att skapa rätt förutsättningar kring den digitala läsningen, men frågan är om det finns en ekonomi för att skapa dessa förutsättningar i det svenska skolsystemet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elva svensklärare dels upplever att digitala verktyg påverkat elevers läsförståelse, dels hur de upplever att den påverkat lärarnas läsundervisning i klassrummet. Frågeställningarna för att få svar på detta utgår från hur lärarna upplever att elevers läsning och läsförståelse påverkats av digitaliseringen och hur de upplever att läsundervisningen i klassrummet påverkas. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes muntliga intervjuer med gymnasie- och högstadielärare på flera orter i Sverige samt med en högskolelärare. En del intervjuer genomfördes digitalt och en del via fysiska träffar. Resultaten från den systematiska litteraturstudien Analog läsförståelse vs digital läsförståelse likväl som aktivitetsdiamanten, det sociokulturella perspektivet och dess begreppmediering och appropriering användes för att analysera intervjuernas resultat. Studiens resultat visar att elever i dag har svårt att skilja på ett vardagligt bruk av digitala verktyg och sättet de digitala verktygen används i skolan, vilket leder till en ytligare läsning av de texter eleverna möter i skolan än tidigare. Vidare uppleverflertalet lärare att störningsmomenten som digitala verktyg för med sig påverkar läsförmågan negativt. Både lärare och elever behöver bli mer medvetna om skillnaderna mellan digital och analog läsning för att bättre kunna hantera den digitala läsningen.