Syftet med undersökningen har varit att studera hur några förskollärare ser på surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan samt hur de använder surfplattan för att stödja och stimulera barns utveckling och lärande. För att besvara frågeställningarna och syftet användes observationer och intervjuer som metod och resultatet visade att samtliga intervjuade förskollärare använder surfplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Surfplattan användes för dokumentation, informationssökning och som ett verktyg för att öka kommunikation och samspel i barngruppen med hjälp av förskollärarna. Förskollärarna hade laddat ner ett antal pedagogiska appar utifrån barnens intressen och behov. Slutsatserna av undersökningen är att förskollärarna utgår från läroplanens strävansmål vid användning av surfplattan som även bidrar som artefakt till samspel, kommunikation och turtagning mellan barnen.

This paper covers schoolteacher´s experiences of IT development in Upper Secondary School concerning the school subject Swedish. The aim is to investigate how curriculums and teacher´s teaching have changed with the introduction of IT development in the school´s activities, in order to obtain a score of todays didactics in the classroom. To reach this goal I have asked three questions: With the introduction of IT development in schools, what changes have occurred in the curriculum for the Upper Secondary School of 1994, 2011 and 1970? How do the schoolteacher´s experiences in Upper Secondary School in school subject Swedish that IT development has affected and changed their classroom didacties? What is the schoolteacher´s experiences in Upper Secondary School in school subject Swedish that they want to change in the work with IT tools? What is the schoolteacher´s experiences in Upper Secondary School in school subject Swedish in having received support and education for the introduction of IT tools in their school? To get answers to these questions, the work is based on curriculum theory and uses two methods; curriculum analysis and interviews. These methods make the investigation qualitative as well as subjective, since it is based on teacher´s experiences. The conclusions revolve around two main factors. One main factor relates to generation, education and preference issues, which basically come down to poor and non functional resources for the school´s needs, lack of time and lack of teacher competence as well as the student´s lack of computer knowledge. The second main factor promotes reasons as to why change regarding IT development in School operations does not lasts. It is obvious that there are issues with management, politics as well as responsibilities on part of the Sales companies. / Uppsatsen omfattar svensklärares upplevelser kring IT-utvecklingen på gymnasiet. Syftet är att undersöka hur läroplanernas krav och lärarnas undervisning har förändrats med IT-utvecklingens införande i skolans verksamhet, för att få en värdering av dagens klassrumsdidaktik. Till det har jag ställt tre frågor: Vilka förändringar kring kunskapskrav har skett i läroplanerna Lpf94, Gy11 och Lgy70 med införandet av IT-verktyg i skolan? Hur upplever svensklärarna på gymnasiet att IT-utvecklingen har påverkat och förändrat deras klassrumsdidaktik samt vad upplever dem att de vill förändra i arbetet kring IT-verktyg? Hur upplever svensklärarna på gymnasiet att de har fått stöd och utbildning vid införandet av IT-verktyg på deras skola? För att få svar på frågorna utgår arbetet från läroplansteorin och använder två metoder; läroplansanalys och intervjuer. Med det blir arbetet kvalitativt, men även subjektivt, då intervjuerna bygger på lärares upplevelser. Slutsatserna kretsar kring två huvudfaktorer. Den ena huvudfaktorn berör generations-, utbildnings- och inställningsfrågan, som i grunden handlar om dåliga och icke ändamålsenliga resurser, tidsbrist och bristande lärarkompetens samt elevers dåliga datakunskaper. Den andra huvudfaktorn synliggör anledningar till varför förändrings-arbetet med IT-utvecklingen i skolans versamhet inte blir varaktigt. Det framkommer klart att det är frågan om en ledningsfråga, politisk fråga och ansvarsfråga från försäljningsföretagens sida.

BakgrundFörst i bakgrunden lyfts barns utveckling och lärande kring språk, samspel och lek. Litteraturen tar upp de yngsta barnens utveckling och lärande samt teorier om språkutveckling och lek. Vidare lyfts forskning om digitala verktyg i förskolan med fokus på datorer, lärplattor och interaktiva tavlor. Utifrån olika studier beskrivs det positiva och negativa kring arbetet med digitala verktyg i förskolan. I avsnittet lyfts även att forskarna kommit fram till att digitala verktyg främjar barns tidiga utveckling. I avsnittet om delaktighet och inflytande presenteras hur förskollärarnas förhållningssätt har påverkan på användningen av digitala verktyg i förskolan. Studierna lyfter vikten av att låta barn möta digitala verktyg i lärandets mångfald. Avslutningsvis tas den sociokulturella teorin upp forskning som visa hur artefakter och den proximala utvecklingszonen bidrar till barns utveckling och lärande.SyfteSyftet med studien är att ta reda på vad förskollärare använder för digitala verktyg i förskolan med barn i åldern ett till två år. Vidare vill vi även ta reda på förskollärares attityder kring de yngre barnens delaktighet och inflytande med digitala verktyg.MetodVår studie är kvantitativ och genomfördes via en enkätundersökning, med 32 svar. Vårt urval omfattade 40 förskollärare som var aktiva i förskolan och majoriteten arbetade med yngre barn.ResultatI resultatet redovisas stapeldiagram från enkätresultatet. Utifrån enkätsvaren kunde vi dra slutsatsen att förskolorna hade tillgång till olika digitala verktyg samt i vilken utsträckning de yngsta barnen använde dessa. I resultatet kunde vi se att de yngsta barnens delaktighet och inflytande kring dessa var begränsade. De flesta förskollärarna i studien ansåg att digitala verktyg var positivt för de yngre barnens lärande och utveckling.

I och med att det nu finns teknologi som kan ta oss bortom de gränser som våra biologiska förutsättningar sätter uppstod en nyfikenhet för mig kring digitala verktyg i matematikundervisningen. Denna studie riktar sig mot lärare och på användandet av lärplattor i matematikundervisningen. Metoden som användes i undersökningen var en kvalitativ forskningsinriktning med intervjuer av lärare arbetandes inom åldrarna f-3. Fem stycken lärare på fem olika skolor inom Sundsvalls kommun intervjuades. Studien kommer fram till att lärare ser positivt på användandet av lärplattor i matematikundervisningen. Resultatet visar att de intervjuade lärarna anser att det bland annat är viktigt att lärare använder sig av ett tydligt arbetssätt som innehar ett syfte så att elever förstår lärplattornas roll i klassrummet. Lärarna ser att det finns en rad olika för- och nackdelar med lärplattor i matematikundervisningen. Exempelvis menar lärarna att lärplattor bidrar till ett lustfyllt lärande där elever får färdighetsträning och begreppsförståelse. En annan positiv aspekt var att lärarna menade att eleverna får träna samarbetsförmågan när barnen kommunicerar med varandra kring aktiviteterna med lärplattan. Nackdelarna kunde enligt lärarna vara att nätet krånglar, att lärplattor används till fel saker av eleverna, samt att elever inte ser lärplattan som ett undervisningsverktyg utan som en spelkonsol. Vidare upptäcktes en skillnad huruvida i vilken omfattning lärplattor användes utav de intervjuade lärarna. Två av fem lärare använde lärplattan som ett kontinuerligt förekommande hjälpmedel i matematikundervisningen, medan de tre resterande lärarna använde lärplattan som ett komplement.

Studiens syfte är att undersöka de IKT med fokus på digitala verktyg som lärare använder i matematikundervisning idag och vilka mål de har med att integrera digitala verktyg. I studien presenteras olika digitala verktyg som används i matematikundervisning, följt av en kort analys. Studiens genomfördes genom intervjuer med åtta lärare som undervisar matematik för elever (7-9) och gymnasiet (kurser i grundnivå (7-9)/introduktionsprogrammet). Intervjuerna skedde genom träff (muntliga intervjuer) eller genom mejl(datorstödda intervjuer). Studien lyfter fram lärarens roll i elevens lärande med och utan digitala verktyg. Lärarna som har deltagit i studien har olika erfarenheter, arbetssätt och olika syn på användning av digitala verktyg i matematikundervisning. Vissa lärare tycker att det är värdefullt att integrera digitala verktyg i matematikundervisning och att det kan motivera eleverna samt komplettera det som görs i klassrummet. Matematiklärare som väljer att integrera digitala verktyg i undervisningen gör det för att t.ex. att öka elevernas motivation, skapa ökad måluppfyllelse och underlätta lärarens arbete. Andra visar inte samma intresse för användning av digitala verktyg. De senare anser att matematikundervisning med digitala verktyg inte kan säkerställa elevernas förståelse av ämnets innehåll. Enligt dessa mattelärare är digitala verktyg endast ett komplement till den traditionella undervisningen. / <p>Matematik</p>

Denna studie syftar till att undersöka vilket förhållningssätt som finns bland förskollärare till lärplattan. Vilka möjligheter och hinder anser förskollärare att det finns i relation till yrkesrollen och barnen. Studien har sin utgångspunkt i en kvalitativ metod, där verksamma förskollärare har intervjuats. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett fenomenografiskt perspektiv där olika kategorier inom forskningsområdet framkommit. Under diskussionsavsnittet diskuteras vilka möjligheter och hinder som det anses finnas i relation till yrkesrollen och barnen. Denna studie visar att det anses finnas flera möjligheter med lärplattan i relation till barnen, samtidigt finns det en hel del hinder när det gäller den egna yrkesrollen. En av grunderna till att man såg fler hinder till yrkesrollen beror på att kunskap och kompetens inom området saknas och därför är utbildning högt efterfrågat.

Inledning Barn möter mer och mer teknik i sin vardag och det är oundvikligt att den moderna tekniken även kommer in i förskolans verksamhet (Åkerblom 2014). För att digitala medier i förskolan ska bli digitala lärverktyg och användas som just verktyg för barns lärande ställs större krav på pedagogers digitala kompetens. Detta beskrivs i Skolverkets (2016b) förslag till ny nationell IT-strategi, i strategin beskrivs kompetensutveckling som nödvändig. Alla barn ska ges samma förutsättningar till lärande och få samma möjligheter till att utmanas i en digital lärmiljö, likvärdigheten ses som viktig. Som en följd av förslaget till ny strategi finns också förslag till revidering av Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016), nya texter och formuleringar ska tydliggöra hur barns digitala kompetens ska utvecklas i förskolan. Syfte och frågeställningar Utifrån förslag till nya och förändrade styrdokument är syftet med den här undersökningen att ta reda på hur pedagoger förhåller sig till digitala lärverktyg i förskolan som just verktyg för barns lärande.Frågeställningar:* Använder pedagoger digitala lärverktyg i förskolan för att skapa förutsättningar för lärande?* Hur uppfattar pedagoger sin egen digitala kompetens? Metod En kvantitativ studie med kvalitativa inslag görs, vilket innebär en enkätundersökning med färdiga svarsalternativ men även med inslag av öppna följdfrågor. Resultat Enkätundersökningens resultat visar pedagogers positiva inställning till att använda digitala lärverktyg. Det framgår även att digitala lärverktyg används som ett integrerat verktyg, detta görs vid exempelvis fotografering, informationssök och i skapande aktiviteter där olika ämnen vävs samman. Några pedagoger lyfter hur de skapar en digital lärmiljö genom att använda projicering. Samtidigt speglar resultatet en viss osäkerhet kring användning av digitala lärverktyg tillsammans med barnen i ett lärande syfte. Nästan hälften av pedagogerna använder aldrig digitala lärverktyg eller enbart några gånger per månad och majoriteten ansersig behöva kompetensutveckling. Den kompetens som innehas beskrivs ha inhämtats på egen hand utifrån eget intresse.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur högstadielärare i idrott och hälsa arbetar med digitala hjälpmedel i sin undervisning. Studiens fokus inkluderar om lärare anser att digitala hjälpmedel påverkar deras undervisning samt bedömningsprocess. 1. Hur används digitala hjälpmedel i undervisningen? 2. I vilket syfte används digitala hjälpmedel? 3. Vilka fördelar respektive nackdelar kan digitala hjälpmedel ha på undervisningen av idrott och hälsa enligt de tillfrågade högstadielärarna?    4. Hur kan bedömningsprocessen påverkas av digitala hjälpmedel enligt de tillfrågade högstadielärarna?    Metod: Studien som genomförts var en kvalitativ intervjustudie där fem olika högstadielärare som undervisar i idrott och hälsa och använder sig av digitala hjälpmedel i sin undervisning intervjuades. Resultat: Resultaten visade att inkluderingen av digitala hjälpmedel upplevdes kunna ha en positiv påverkan på elevers inlärningsprocess enligt de tillfrågade lärarna. Även bedömningsprocessen ansågs förenklas i och med användning av digitala hjälpmedel, främst genom videoinspelning. / Aim and research questions: The aim of this study was to examine how lower secondary school teachers in physical education work with digital tools in their teaching. The focus of the study includes if teachers believed that digital tools affect their teaching and the assessment process. 1. How are digital tools used in teaching? 2. What is the purpose of using digital tools? 3. What advantages and disadvantages can digital tools in the teaching of physical education have according to the surveyed lower secondary teachers? 4. How can the assessment process be influenced by digital tools according to the surveyed lower secondary teachers? Method: The study was carried out through qualitative interviews in which we interviewed five lower secondary school teachers who teach physical education and health, and use digital tools in their teaching. Results: The results showed that the inclusion of digital tools can have a positive impact on pupils' learning according to the surveyed teachers. Also, the assessment process was experienced to be simplified with the use of digital tools, mainly through video recording.

Bakgrund: De senaste två åren har nya beslut tagits på nationell nivå som syftar till att ytterligare digitalisera svensk skola. Det innebär nya krav och förväntningar på såväl ledning som den enskilde läraren. För de naturorienterande ämnena innebär revideringen av läroplanen 2018 en ökad användning av digitala verktyg. Samtidigt som lärare förväntas utveckla elevernas digitala kompetens behöver undervisningen balanseras med verkliga upplevelser och praktiskt undersökande arbete. Hur det ska gå till och hur lärarna resonerar kring de digitala verktygens roll inom NO-undervisningen behöver studeras djupare. Forskning kring digitala verktyg i den svenska skolans naturorienterande ämnen för årskurs 4–6 är fortfarande begränsad. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur rektorer och NO-lärare resonerar kring att använda digitala verktyg i undervisningen för årskurs 4–6, samt vilka de största utmaningarnaär för att en lärare ska använda sig av digitala verktyg. Metod: Via telefon utfördes semistrukturerade intervjuer med elva NO-lärare och fem rektorer för att kunna identifiera såväl framgångsfaktorer som hinder. I intervjuerna fick respondenterna presentera sina tankar, erfarenheter, resonemang och upplevelser kring såväl digitaliseringen som den enskilda NO-undervisningen. Intervjuerna bearbetades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien identifierade sex dominerande uppfattningar vilka får konsekvenser för utvecklingen av en digitaliserad NO-undervisning. Uppfattningarna gäller vad digitalaverktyg kan och inte kan erbjuda, elevernas användning av digitala verktyg, organisatoriska aspekter samt att naturorienterande ämnen karakteriseras av praktiskt arbete. Uppfattningarna visar att det pågår förhandlingar kring synen på digitalisering, lärande och ansvarsfördelning.

I denna uppsats intervjuas åtta olika grundskollärare om deras användning av digitala verktyg i undervisningen. De kvalitativa intervjuerna har utgått ifrån arbetets två forskningsfrågor som syftar till hur lärare använder digitala verktyg i undervisningen samt varför. Intervjuerna har transkriberats innan de sedan analyserats utifrån den sociokulturella teorin och tidigare forskning kring digitala verktyg och IKT. Resultatet visar både positiva och negativa aspekter med användningen av digitala verktyg i undervisningen. Lärarna är positiva till digitala verktyg som verktyg i undervisningen där motorik inte är avgörande för eleverna. De är däremot negativt inställda till att det finns en bristfällig tillgång till de digitala utbildningarna. Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån den sociokulturella teorin och tidigare forskning i förhållande till yrkesverksamheten.