Det finns ett växande intresse för konceptet hållbarhet i samhället, vilket även avspeglar sig i hur forskningen utvecklas. Det går att se att nya studier kontinuerligt upprättas med fokus på hur hållbarhet påverkar alltifrån oss som individer till samhället som helhet. Denna utveckling inom forskningen har genererat en uppsjö av intressanta slutsatser under det senaste decenniet. Trots det finns fortfarande vissa kunskapsluckor i vetenskapen. Studien har därför använt en av dessa identifierade luckor som utgångspunkt för arbetet.  Tidigare forskning har undersökt frågan om hur sambandet ser ut mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy. Benlemlih (2019) undersökte detta på en amerikansk population, samt Samet och Jarboui (2017) undersökte detta på en europeisk population. Till skillnad från den tidigare forskningen har den svenska marknaden en uppsättning säregna karaktärsdrag. Bland annat är landet rankat som ett av världens mest hållbara länder, samtidigt som landets företag förväntas ha en lägre nivå på sin utdelningspolicy. Dessa karaktärsdrag kan innebära ett antagande om att den svenska marknaden skiljer sig från tidigare forskningsresultat i frågan om hur sambandet mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy ser ut. Studien har mot bakgrund av detta undersökt sambandet mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy med svenska stora aktiebolag som population. Författarna tror sig kunna bidra med en förbättrad förståelse för ett redan utforskat ämne genom att på detta sätt fokusera på en mer specifik del av tidigare forskningsfrågor.  Studien har använt sig av ett datamaterial från Thomson Reuters Eikon som sträcker sig över tidsperioden 2010 till 2019. För att definiera och kvantifiera hållbarhet har företags ESG-betyg använts, och för att definiera och kvantifiera utdelningspolicy har företags direktavkastning och utdelningsgrad använts. För att åskådliggöra hur sambandet ser ut för stora svenska aktiebolag har studien använt ett kvantitativt tillvägagångssätt. Med hjälp av en paneldata regression har studiens frågeställning kunnat besvaras. Studien har genom statistiska hypotesprövningar, och en teoretisk argumentation kring de tre teoretiska utgångspunkterna agentteorin, signalteorin och intressentmodellen skapat en bättre bild över sambandet mellan ESG och utdelningspolicy. Studien kunde påvisa ett icke-signifikant resultat för sambandet mellan ESG och utdelningspolicy, vilket indikerar att det inte förekommer en relation mellan variablerna.  Resultatet har diskuterats, och i ett försöka att förklara detta har de tre teoretiska utgångspunkterna använts. Utifrån detta finner studien att intressentmodellen och signalteorin håller till viss del, medan agentteorin förkastas. Slutsatsen lyder att stora svenska aktiebolag inte kompenserar sina aktieägare för hållbara investeringar, utan företagen följer istället en förutbestämd utdelningspolicy. / There has been a growing interest in the concept of sustainability in society, which is also reflected in how the research develops. It can be seen that new studies are continuously established with focus on how sustainability affects everything from us as individuals to society as a whole. Over the past decade this development in research has generated many interesting conclusions. Despite this, there’re still some knowledge gaps. The study has therefore used one of these identified gaps as the starting point for this study. Previous research has examined the question of what the connection is between sustainability and dividend policy. Benlemlih (2019) examined this in an American setting, and Samet and Jarboui (2017) examined this in a European setting.  Unlike the already examined settings the Swedish market has a set of distinctive characteristics. Among other things, the country is ranked as one of the world's most sustainable countries, while the companies in the county are expected to have a low level of dividend. These characteristics may involve an assumption that the Swedish market differs from previous research results in the question of what the connection between sustainability and dividend policy looks like. Against this background, the study examined the relationship between sustainability and dividend policy with Swedish corporations as  population. The authors believe they can contribute to an improved understanding of an already explored topic by focusing on a more specific part of previous research questions. The study used data from Thomson Reuters Eikon that spans over the period 2010 to 2019. ESG has been used to define and quantify sustainability, further on has dividend yield and dividend ratio been used to define and quantify dividend policy. To illustrate what the connection looks like for Swedish corporations, the study used a quantitative approach. The study's research-question could be answered by using panel data regression. Through statistical hypothesis tests, and a theoretical argumentation around the three theoretical points of departure, the agent theory, the signal theory and the stakeholder theory has created a better picture of the connection between ESG and dividend policy. The study was able to demonstrate a non-significant result for the relationship between ESG and dividend policy, which indicates that there is no relationship between the variables. The results have been discussed, and in an attempt to explain it, the three theoretical theories have been used. Based on this, the study finds that the stakeholder theory and signal theory hold to some extent, while the agent theory is rejected. The conclusion is that Swedish corporations  do not compensate their shareholders for sustainable investments, instead the companies follow a predetermined dividend policy.

Fastighetsbranschen har under 2010-talet befunnit sig i en nästintill perfekt ekonomisk miljö med högkonjunktur och låga finansieringskostnader. I skrivande stund, våren 2023, är situationen en helt annan. Med en skenande inflation och en höjning av styrräntan med 350 punkter på drygt ett år är den ekonomiska miljön allt annat än perfekt. Denna nya ekonomiska miljön frambringade ett intresse över hur direktavkastningskravet påverkas av hög inflation, vilket också är syftet med vår uppsats. Uppsatsen baseras på semistrukturerade intervjuer med erfarna personer aktiva i fastighetsbranschen.  Undersökningen visar att inflationens påverkan på direktavkastningskravet är indirekt och att den främsta orsaken till ett ökat direktavkastningskrav går att härleda till en ökad styrränta. Detta är i sin tur en effekt av att försöka dämpa inflationen. Inflationen medför även en stor osäkerhet i branschen, vilket gör att aktörer blir avvaktande och transaktionsvolymen minskar. Vidare observeras ett flockbeteende på marknaden där många aktörer inte vågar investera i rädsla för att genomföra transaktioner till nivåer som är alldeles för låga eller när det inte finns tillräckligt med genomförda transaktioner att jämföra med. Denna osäkerhet avspeglas i en ökad riskpremie, en riskpremie som utgör en komponent av direktavkastningskravet, vilket leder till att direktavkastningskravet stiger.  Olika segment har och spås få olika konsekvenser av inflationen. Den del av handelssegmentet som utgörs av sällanköpshandel kommer att få det svårare. Hyresgäster som bedriver verksamhet inom sällanköpshandeln drabbas i dubbel bemärkelse genom att konsumenternas köpkraft minskas till följd av inflationen samtidigt som deras hyror indexeras upp. Hyresgäster som bedriver verksamhet inom dagligvaruhandeln och lågprissegmenten drabbas inte lika hårt. / The Real Estate sector has been operating in a practically perfect economic environment during the 2010s, characterized by a strong economy and low financing costs. However, as of June 2023, the situation has changed entirely. With soaring inflation and a 350 basis point increase in the policy interest rate over the course of just over a year, the economic environment is far from perfect. This new economic landscape has generated interest in understanding how capitalization rates are affected by high inflation, which is the purpose of our essay. The essay will be based on semi-structured interviews with experienced individuals active in the real estate industry.  Our study revealed that the impact of inflation on capitalization rates is indirect, and the primary relationship between an increase in capitalization rates can be attributed to a higher policy interest rate, which is a measure taken to curb inflation. Inflation also introduces significant uncertainty in the industry, causing market participants to become hesitant, resulting in a decrease in transaction volume. Furthermore, a herding behavior is observed in the market, where many investors are reluctant to invest for fear of conducting transactions at excessively low levels or when there are not enough completed transactions for comparison. This uncertainty is reflected in an increased risk premium, which is a component of the capitalization rate, causing it to rise. Different segments are expected to have different consequences from inflation. The part of the retail segment consisting of non-essential products will face more difficulties. These tenants are affected in a double sense as consumer purchasing power decreases due to inflation as well as their rents being indexed upwards. Tenants operating in the grocery sector and low-price segment are not affected as much.

Varje år delar aktiebolag i Sverige ut stora summor pengar i formav aktieutdelningar. Storleken på ett företags utdelningar anses blandmånga aktiesparare vara en viktigt faktor då de avgör om de ska köpaaktier i företaget. Det är ett stort beslut för ett företag när de bestämmervilken utdelning de vill ge, och det är ett beslut som tvingar företagetatt ta hänsyn till många faktorer. En stor utdelning kan göraföretagets aktier mer attraktiva, men leder till att företaget har mindreeget kapital att använda för exempelvis produktutveckling och andrainvesteringar. I detta examensarbete inom matematisk statistisk görsen multipel linjär regressionanalys för att modellera direktavkastningen,d.v.s. utdelning dividerat med aktiekurs, för stora svenska företagverksamma inom fastighet och finans (FF); teknologi, hälsa och telekom(THT) och industri. En regressionsmodell gjordes för vardera avdessa tre företagsgrupper, och statistiska test utfördes för att bedömahur bra dessa modeller beskriver relationen mellan direktavkastningoch de företagsvariabler som användes som förklarande variabler. Studiensresultat visar att regressionsmodellen som gjordes för företag inomfastighet och finans är bättre än de som gjordes för industri ochteknologi, hälsa och telekom.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka differensen i direktavkastning mellan Sveriges tre största CBDs (Central Business Districts): Stockholm, Göteborg och Malmö. Som utgångspunkt studeras kontorsmarknaden, och relationen mellan yielden och ortens storlek. Initialt redogör uppsatsen för begreppen direktavkastning och direktavkastningskrav, dess ingående parametrar, uppbyggnad och vilka faktorer som påverkar dess variation och storlek. Vidare följer en genomgång av begreppet risk, för att undersöka de risker som associeras med fastighetsinvesteringar och hur dessa risker påverkar yielden. Uppsatsens övergår sedan till dataundersökning som utöver en 10-årsperiod granskar de undersökta områdenas hyresnivåer, yielder och vakansgrader. Undersökningen gjordes för att studera huruvida fluktuation och samspel av de utvalda variablerna kan motivera skillnader i yielden. Studien skiftar sedan fokus till nutiden och hur yielder tillämpas och uppskattas av branschens aktörer. Initialt genomfördes en enkätundersökning som ställdes ut till verksamma personer i fastighetsbranschen, på både ägar- och konsultsidan, med innehav och/eller kompetens inom områdena i fråga. Därefter genomfördes två semistrukturerade intervjuer med två av de deltagande i enkätundersökningen. Intervjuerna baserades på observationer och samband som uppkom i samband med enkätundersökningen. Resultatet visar en alltmer komplex bild än vad som förväntades. Marknadens tillämpning av yielder tycks mindre teoretisk än vad som framställs i litteraturen. Det gör att ingående parametrar är svåra att precisera utan att ta till en mer övergripande uppskattning. Vår undersökning visar då att ortens storlek inte spelar en direkt avgörande roll till varför yielderna skiljer sig mellan de studerade områdena. Däremot erhåller den snarare en indirekt roll, där utgångspunkten är en riskavvägning av områdets långsiktiga förutsättningar för uthyrning och försäljning av kontorsfastigheter. Detta härleds i stor utsträckning till områdets utbud, ekonomiska tillväxt och förväntningar på driftnettoutvecklingen. I den bemärkelsen tycks Stockholm CBD ha ett försprång som en mer socioekonomiskt utvecklad stad. Detta motiverar i förlängningen en lägre risk och förklarar således varför direktavkastningskraven tenderar att vara lägst i Stockholm CBD. / The purpose of this report is to evaluate the yield spread between Sweden's largest CBD’s: Stockholm, Gothenburg and Malmö. The report takes its stance in the office market, and whether the size of the city influences the yield The initial parts of the report refer to the theoretical determination of what defines an appropriate yield. In doing so, the report discusses the impact of the various, intertwining factors that constitute the theory. A thorough review of the fundamentals of risk is then introduced. The segment entails a review of the different types of risk associated with a real estate investment, and how this assessment impacts the yield. Moving on, the report performs a 10-year analysis of how the yield-, rent- and vacancy rates have moved within the three areas. The analysis introduced a discussion of whether the volatility of the latter two variables has impacted the yield historically. The report then turns its focus to a contemporary state and looks at how the current real estate market determines risk regarding the three areas. The report includes a market survey that is directed towards people in the industry that work for owning or consulting real estate companies, and that have the experience to make assumptions in the areas in question. Two of the people involved in the survey were then invited to reflect upon the results in two separate, semi-structured interviews. The results indicate that there is no outstanding factor that explains the varying yields. The market seems to determine the yield in a manner that is a lot less theoretical than what could be expected from the reviewed literature. Thus, the individual components that make up the formula for the yield are very difficult to determine. In order to understand the reasons why the yield differs between the areas, a more holistic approach is required. Ultimately, the size of the city seems to play an indirect role, and boils down to an assessment of the area's long term leasing risk and exit risk. This, in turn, relates to the area’s overall asset supply, economic expansion and expectations to grow the net operating income. Stockholm CBD seems to outshine the others in that regard and appears to be reviewed as a more developed and socioeconomically established city. Ultimately, that resonates with a lower risk and, subsequently, a lower yield.

Bolagens vinstutdelning har länge varit omdiskuterad och rönt mycket uppmärksamhet under de senaste årtiondena. Tidigare forskning har påvisat dess relevans ur ett flertal perspektiv, trots detta finns inget enstämmigt svar på vilka faktorer som påverkar bolagens vinstutdelning. Ett relativt nytt forskningsområde avser styrelsens sammansättning och dess relation till bolagens vinstutdelning. Studien utgår ifrån detta forskningsområde för att kunna urskilja hur diverse styrelsevariabler påverkar utdelningsnivåerna. Därför ämnar studien att svara på om styrelsens sammansättning har något samband med de svenska large cap- bolagens vinstutdelning och i så fall hur sambandet ser ut. Studiens syfte är att undersöka om styrelsens sammansättning relaterar, och i så fall hur, med bolagens vinstutdelning på den svenska börsen. Utifrån tidigare forskning och teori har författarna lyckats urskilja följande styrelsevariabler som är relevanta att undersöka: styrelsestorlek, styrelsens oberoende, andel kvinnliga styrelseledamöter, styrelsens ämbetstid, styrelsens aktieinnehav och den verkställande direktörens dualitet. Datan för dessa variabler samlades in manuellt via respektive bolags årsredovisning under en femårsperiod mellan 2010 och 2014. För att kunna besvara studiens frågeställning utgick författarna från ett kvantitativt metodval. Utifrån befintlig teori och tidigare empirisk forskning konstruerades hypoteser över hur respektive styrelsevariabel bör påverka bolagens vinstutdelning. För att kunna avgöra om styrelsens sammansättning påverkar bolagens vinstutdelning utförde författarna en OLS- regression och en robust regression. Därtill tillkom tester för multikollinearitetsproblem och heteroskedasticitet. Baserat på studiens resultat verkar det finnas ett samband mellan styrelsens sammansättning och vinstutdelningens storlek för svenska large cap- bolag. Resultatet indikerar att både styrelsestorlek och andel kvinnliga styrelseledamöter har en positiv påverkan på bolagens vinstutdelning. Resultatet indikerade också att styrelsens oberoende och aktieinnehav samt dualitet har en negativ påverkan på bolagens vinstutdelning. Vidare har styrelsens ämbetstid ingen signifikant relation till bolagens vinstutdelning. Studiens resultat tenderar att kunna förklaras utifrån Principal agentteorin, då många av variablerna påvisade relationer som förväntas i enlighet med denna teori. Avslutningsvis kan dessa resultat vara av intresse för investerare, lagstiftare och svenska bolag.

With the rise of the millennial generation, a new roster of cities has sprung to life – the 18-hour cities. They can be defined as a vibrant second-tier city where there’s a big potential for employment and economic growth and at the same time they offer a lower cost of living and doing business than in 24-hour gateway cities like New York City or San Francisco. They have been named the hottest places for real estate investments by industry literature which poses the question if 18-hour cities really offer better investments than 24-hour cities. This paper uses a statistical analysis framework complemented with qualitative interviews of industry professionals based in 18-hour markets to test this notion. From the statistical analysis, it has been found that 18-hour cities offer higher yields than the 24-hour markets but the cash return cannot be said do differ between the two. Furthermore, the interviews with industry professionals indicate that the 18-hour markets have major future growth prospects because of their job growth, population growth and the large in-migration of high-skilled labor gravitating towards these amenity-rich areas where they can receive the highest reward-for-skill / Med millenniegenerationens framfart har en ny rad städer vaknat till liv – 18-timmarsstäderna. De kan definieras som en levande andrastad där det finns stor potential för arbete och ekonomisk tillväxt samtidigt som de erbjuder lägre levnadskostnad och kostnad för att driva företag än 24-timmarsstäder som New York eller San Francisco. De har utsetts till de hetaste marknaderna för fastighetsinvesteringar av tidsskrifter vilket väcker frågan om 18-timmarsstäder verkligen erbjuder bättre investeringsmöjligheter än 24-timmarsstäder. Denna studie använder statistisk analys kompletterat med intervjuer av personer verksamma i fastighetsbranschen för att testa den hypotesen. Från den statistiska analysen fanns det att 18-timmarsstäder erbjuder högre direktavkastning än 24-timmarsstäder men avkastningen på kapital kan inte säga skiljas mellan de två klustren. Vidare indikerade intervjuerna med branschfolk att 18-timmarsstäder har stor framtida tillväxtpotential tack vare stark jobbtillväxt, befolkningsökning och stor inflyttning av högutbildad arbetskraft som drar sig till områden med mycket bekvämligheter och där de kan få bäst belöning för sin utbildningsnivå.

No description available.

No description available.

Denna studie har undersökt huruvida det är möjligt att på Nasdaq OMX Stockholm generera systematiska överavkastningar i samband med att aktier börjar handlas exklusive rätt till utdelningar. Samtliga utdelningstillfällen har undersökts under perioden 2007-2011 vilket givit en total observationsmängd på 699 stycken tillfällen. Genom att ha tagit hänsyn till eventuella marknadsfluktueringar och vikta dessa med bolagets unika risk, i form av betatal, har resultaten även justerats för normalavkastningar under den undersökta dagen. Resultaten från Large Cap, Mid Cap samt Small Cap har sedan jämförts. Resultaten visar att överavkastningar är möjliga under dagen då aktien slutar handlas inklusive utdelning, samt att effekten är större för de mindre bolagen. / This study, has examined the possibility of achieving abnormal returns in the Swedish stock market on the day when stocks no longer trade with its dividend rights. All stocks on Nasdaq OMX Stockholm had been analyzed during 2007-2011, a total of 699 observations. By also including market fluctuations and weight of these fluctuations with the stock’s unique risk, the results have been adjusted for the normal return during the observed day. The results from Large Cap, Mid Cap and Small Cap have then been compared to one another. The overall result shows that abnormal returns are possible on the day stocks no longer trade with the rights of dividends. The result also shows larger, abnormal returns for smaller companies.

Today, the capital structure is an established research area in economics. Capital structure refers to the relationship between equity and liabilities, which through history has been explored through many different aspects. Capital structure is influenced by several factors and the results is ambiguous as to which of these factors are related to capital structure and which can explain the capital structure. The purpose of this study is to investigate the relationship between the share price and capital structure as well as investigate which control variable is correlating with capital structure. The study is of quantitative form, where data was collected between 2009-2017 from the 15 largest companies, set at market value, from Large Cap and Mid Cap listings from Nasdaq Stockholm. The result of the study shows that the share price and capital structure have a positive relationship for both lists, also share price could explain variations in the capital structure. The control variables result differ significantly depending on the list and variables. Profitability is the variable that explains the capital structure best, especially on the Large Cap list. Company size has no connection with the capital structure, and the explanation rate is reasonably comparable to share price as a single independent variable. Firm age has no connection with the capital structure and only affects the explanation negatively. / Idag är kapitalstruktur ett etablerat forskningsområde inom företagsekonomi. Kapitalstruktur avser förhållandet mellan eget kapital och skulder vilket har genom tiden utforskats ur mängder av aspekter. Utformningen av kapitalstrukturen påverkas av flera faktorer och idag är empirin tvetydig angående vilka av dessa faktorer som har samband med kapitalstrukturen och vilka som är kan förklara kapitalstrukturen. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan aktiekursen och kapitalstrukturen samt undersöka vilka kontrollvariabler som korrelerar kapitalstrukturen. Studien är av kvantitativ form och data samlades in mellan 2009–2017 från de 15 största företagen, sett till börsvärde, från Large Cap och Mid Cap listorna från Nasdaq Stockholm. Resultatet från studien visar att aktiekursen och kapitalstrukturen har ett positivt samband för båda listorna och att aktiekursen kan förklara variationer i kapitalstrukturen. Kontrollvariablerna skiljer sig i resultatet markant beroende på lista och variabel. Lönsamhet är den kontrollvariabeln som förklarar kapitalstrukturen bäst bland kontrollvariablerna, speciellt på Large Cap listan. Företagsstorlek har inget samband med kapitalstrukturen och ökar förklaringsgraden någorlunda jämförelsevis med aktiekurs som ensam oberoende variabel. Företagsålder har inget samband med kapitalstrukturen och påverkar förklaringsgraden endast negativt.