No description available.

This master thesis’s in Library and Information Science examines texts from “Barnbokskatalogen”, a catalogue that primely presents children's books but also contains texts promoting reading. The aim is to critically examine reading as a social practice in these texts, where the aspect of power is the foundation of the analysis. This master’s thesis draws upon the theories of Norman Fairclough and uses Fairclough’s methods of critical discourse analysis. The reading practices constructed in the analyzed texts are mostly associated with idealistic values, expressed with an authoritarian voice where the author of the text is positioned as an initiator of the reading practice. This makes a closed and excluding reading practice in the texts. This is unfortunate when the library should undermine its power in the cultural field to include as many groups as possible in its practices, and not only those social groups where a cultural capital is an important part of the group’s identity. The most open practice, which is found in the texts, is reading as a personal experience.

Den här uppsatsen avser att undersöka representationer och konstruktioner av könskategorier och könsidentitet, samt vilka möjliga könsidentiteter som synliggörs och osynliggörs i ett urval av barnlitteratur hämtad från förskoleavdelningar för 1-3 åringar. Den utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där barnboken ses som en socialiseringsagent. Som metod används diskursanalys, kombinerat med Nikolajevas kategorisering av könsstereotypa egenskaper i svensk barnlitteratur, samt Knudsens trestegsmodell för att analysera kön som kategori, konstruktion och dekonstruktion. Det framkommer att könskategorier representeras på tre olika sätt, ett som bryter mot stereotypa könsroller, ett annat som bekräftar stereotypa könsroller och ett tredje som har avvecklat könsroller helt. I karaktärerna hittas könsidentiteter som feminin feminitet, maskulin feminitet, könsneutral feminitet, maskulin maskulinitet, feminin maskulinitet och könsneutral maskulinitet. De inre egenskaperna skiftar inom ett vitt spann kategorier, där flickor och pojkar har möjlighet att placera sig inom olika könsroller. De yttre egenskaperna bygger på ett strikt binärt könssystem som innebär att den könsidentitet som synliggörs är cisnormativ i sitt uttryck, karaktären är antingen en flicka eller pojke. Det som i sin tur osynliggörs är könsidentiteter som hamnar utanför cisnormen, till exempel icke binära, transpersoner, androgyna och crossdressers.

Vad som inom en nation ses som ett existentiellt hot mot staten varierar beroende på vilken nation som studeras. Följande uppsats ämnar att genom en diskursanalys studera hur ämnet migration konstrueras till ett hot mot staten och dess grundläggande värden och värderingar, samt hur detta återspeglar sig i nationens politiska ställningstagande på europeisk nivå. Studien utgår ifrån ett flertal teoretiska perspektiv och en analys genomförs av relevanta politiska dokument samt direkta uttalanden från de nu sittande regeringarna i Sverige, Spanien och Ungern. Tidsramen för det studerade materialet sträcker sig från 2012-2016. I det dagsaktuella läget är migrationsfrågan i högsta grad aktuell, och att studera hur den politiska diskursen bidrar till en hotbildskonstruktion kring den är av stor relevans för att en nations politiska agerande ska kunna förstås. Studiens resultat visar på att ett ämne kan konstrueras som ett hot inom flera politiska diskurser, samtidigt kan dessa diskurser formas på ett sådant sätt att hotet får olika betydelse inom respektive nation. Samtliga tre nationer framhåller problematiken kring migrationsfrågan. Dock ser nationerna olika typer av risker och hot kopplade till den, likväl som de presenterar olika förslag på hur frågan bör hanteras. Samtliga är eniga om att det inom den europeiska unionen krävs ett gemensamt handlande för att uppnå önskade resultat. Den svenska diskursen framhåller främst det gemensamma ansvaret inom EU och vikten av solidaritet som huvudsakliga argument för ett ökat ansvar för samtliga länder i unionen. I Spanien läggs fokus på ett effektivt politiskt system för hantering av frågor på europeisk nivå, vilket skiljer sig från den ungerska diskursen, där kulturella aspekter står i fokus och framstår som hotade. Migration konstrueras och framställs alltså som någon typ av hot inom samtliga nationer, dock skiljer sig hotbildskonstruktionen åt bland annat då det gäller inramning, eventuell lösning samt vilka nationella värden som är de som framstår som hotade. Detta får konsekvenser på såväl den politik som förs inom området på nationell nivå som på nationernas agerande inom EU. Utifrån denna studie kan sägas att de resultat som presenteras visar på vikten av att hotbildskonstruktioner studeras och analyseras, då politiska ageranden inom det migrationspolitiska området får stora konsekvenser för en stor grupp människor.

This study analyses three children’s books, selected from a list of bestsellers during 2016. The selected books are intended for children aged 6–9 and are categorized as easy reading. The aim of the study is to analyse how girls and boys are portrayed in children’s literature from a gender perspective. With this study we want to bring greater awareness and understanding of gender in children’s literature. When children read, they create new experiences and ideas about the world around them. As a teacher it is therefore important to have gender awareness when choosing books in the classroom. The analyses showed that the books contained not only reproductions of traditional gender patterns but also characters who went against the norms. This result agreed in part with previous research and the prevailing discourses in society.

Sammanfattning Forskning visar att frågor kring vad, hur och vilken kunskap som ska läras ut i ämnet idrott och hälsa framstår som otydligt i praktiken. Diskurser som tidigare identifierats i ämnets praktik är inte alltid kompatibla med kunskapsuppdraget. Syftet med denna studie är att analysera vilka ämnesdiskurser som går att identifiera i läroböcker för ämnet Idrott och Hälsa 1 och 2, den diskursiva praktikens diskursordning samt vilken möjlig kunskapsutveckling diskurserna erbjuder. Tillsammans ger det oss en möjlighet att diskutera om läroböckerna är ett lämpligt verktyg för att åstadkomma förändring eller om de reproducerar traditionella föreställningar om ämnets karaktär. För att precisera syftet utgår undersökningen från följande tre frågeställningar: Vilka ämnesdiskurser uttrycks i läroböckerna? Hur ser diskursordningen ut bland de olika ämnesdiskurserna i läroböckerna? Vilka utbildningsfilosofiska traditioner kan kopplas till ämnesdiskurserna? Metodvalet i studien är kritisk diskursanalys. Det empiriska underlaget i studien består av de två läroböcker som finns publicerade för idrott och hälsa 1 & 2. Ett analysschema utformades för att kategorisera de ämnesdiskurser som uttrycks i böckerna. Den initiala bearbetningen av materialet gjordes separat för att sedan komma fram till en gemensam tolkningsram av identifierade diskurser. Ämnesdiskurserna som finns representerade i böckerna analyserades därefter utifrån regelbundenhet och dominansförhållande. Slutligen placerades de identifierade diskurserna in i utbildningsfilosofiska traditioner för att vidga förståelsen för vilken syn på kunskap som läroböckerna möjliggör. Resultatet visar att nio olika ämnesdiskurser identifierats. Dessa är: aktivitetsdiskursen, (elit)idrottsdiskursen, fysiologidiskursen, riskdiskursen, naturmötesdiskursen, moraliserande fostransdiskursen, sociokulturella diskursen, egenmaktsdiskursen samt könsuppdelningsdiskursen.  De diskurser som får mest utrymme i båda böckerna är de vi benämner som (elit)idrottsdiskursen, fysiologidiskursen och riskdiskursen. Dessa placeras in i den essentialistiska utbildningsfilosofin, vilket inte stämmer överens med den konstruktionistiska läroplanen. Resultatet visar att fysiologidiskursen och riskdiskursen har hög status i böckerna. De är de mest förekommande ämnesdiskurserna och de figurerar både som överordnade och underordnade beroende på kontexten samt är väl kompatibla med varandra. Däremot så kan den konstruktionistiska egenmaktsdiskursen också tolkas som överordnad ämnesdiskurs i böckerna, vilket ger böckerna viss legitimitet i förhållande till läroplanen. Den konstruktionistiska sociokulturella diskursen är helt marginaliserad till ett fåtal partier av det empiriska underlaget. Slutsatsen är att de analyserade läroböckerna i mångt och mycket reproducera den verklighet som mer praktiknära studier visar. Läroböckerna som helhet är inte en tillgång för det paradigmskifte som vi efterfrågar, men beroende på hur böckerna används kan lärare ha nytta av delar av innehållet. / Abstract Research shows that questions about what, how and which knowledge should be taught in physical education appears unclear in practice. Previously identified discourses in the subject's practice is not always compatible with the knowledge of the mission. The purpose of this study is to analyze which discourses can be identified in the textbooks for the subject Physical Education, how the order of discourses manifests and the possible development of knowledge these discourses offer. Together it gives us an opportunity to discuss whether these textbooks are an appropriate tool to achieve change or if they reproduce traditional beliefs about the subject's character. To define the aim of this study we point out three questions to examine: Which subject discourses are expressed in the textbooks? How does the order of discourses in the textbooks looks like? What educational philosophical traditions can be linked to the identified discourses? The methodology of the study is discourse analysis. The empirical basis of the study consists of two textbooks which are published for 'idrott och hälsa 1 & 2'. An analyze scheme was designed to categorize the discourses expressed in the books. The initial processing of the material was made separately and then we came to a common interpretation framework of identified discourses. The subject discourses that are represented in the books were then analyzed based on regularity and relative dominance. Finally, the identified discourses were placed into education philosophical traditions to broaden the understanding of what type of knowledge the textbooks offer. The result shows that nine different subject discourses identified. These are: Activity discourse, (elite)sports discourse, physiology discourse, risk discourse, nature meeting discourse, the moralizing discipline discourse, socio-cultural discourse, empowerment discourse and gender divisions discourse. The discourses that get the most space in both books are those we term as the (elite)sports discourse, physiology discourse and risk discourse. These are placed into the essentialist philosophy of education, which is not consistent with the constructionist curriculum. The result shows that physiology discourse and risk discourse has high status in the books. They are the most occurring discourses and figures both as superior and secondary discourses and are also well compatible with each other. However, the constructionist empowerment discourse is interpreted as a superior discourse in the books, giving the textbooks some legitimacy in relation to the curriculum. The constructionist socio-cultural discourse is completely marginalized to some minority parties of the empirical data. The conclusion is that the analyzed textbooks largely reproduce the reality that more practice-oriented studies shows. The textbooks are not an asset to the paradigm shift that we request, but depending on how the textbooks are used, teachers might have benefit of some of the content.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur identiteten “invandrare” konstrueras, samt vilka diskurser kring “invandrare” som framträder, i svenska nyhetsmedier under mars månad 2017. Vi ämnar belysa hur den aktuella diskursen ser ut. Då vi lever i en alltmer globaliserad värld där vi interagerar med människor från andra kulturer blir det än viktigare att vara medveten om hur diskurser kring andra människor förs. Med hjälp av diskursanalys, i kombination med en kvalitativ och socialkonstruktivistisk ansats, tillsammans med postkolonialism och orientalism samt gestaltningsteorin, har vi analyserat 19 artiklar som publicerades under mars 2017 i Aftonbladet och Dagens Nyheter. I resultatet besvaras frågeställningarna: Hur konstrueras identiteten “invandrare” i det analyserade materialet? och Vilka diskurser framträder i analysen? Analysen visar att identiteten “invandrare” är starkt förknippad med negativa aspekter, trots att det finns de som försöker erbjuda en alternativ bild. Det framkommer även att integrationsdiskursen är dominerande, utan att för den delen vara fristående från de tre övriga diskurserna, förorten, problem och motverka fördomar. Inom diskurserna framträder “invandraren” nästan uteslutande i samband med sociala problem, vilket tolkas härstamma från postkoloniala tankar om de Andra. Resultatet bryter något från tidigare forskning på området i och med att vi identifierar en diskurs med positiva förtecken som erbjuder motstånd mot de övriga diskurserna.

Uppsatsen är en deskriptiv, komparativ studie av de diskurser som aktualiseras i en FN-rapport och på Sametingets hemsida. Syftet är att tematiskt undersöka diskurserna men även att utröna hur agens beskrivs. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka diskurser om rättigheter och identitet aktualiseras i FN-rapporten respektive materialet från Sametinget? Vilka likheter och skillnader finns? Hur porträtteras agens? För att svara på dessa frågor användes en blandning av diskursanalytiska verktyg och teorem. Grundantagandet är att diskurser både konstituerar och konstitueras där språket spelar en nyckelroll. Ur diskurspsykologin lånades verktyg från den retoriska analysen, från den kritiska diskursanalysen användes främst interdiskursivitet och intertextualitet för att kartlägga diskurserna. Slutligen användes en begreppstrio som fokuserade på Problem-Orsak-Lösning. Empirin bearbetades genom en textanalys. Det ena dokumentet producerades av en expert på folkrätt som 2016 framlade rapporten i FN:s regi. Utifrån de ämnen som togs upp i rapporten analyserades motsvarande textmaterial från Sametingets hemsida. Källornas material var av offentlig och officiell karaktär. Resultatet från de båda aktörernas texter sammanställdes i fyra olika teman; Självbestämmande, Rätten till land, Rätten till språk och utbildning, Samisk identitet och samerna som folk. Analysen visade att FN-rapporten förde fram diskurser om framförallt folkrättsliga ämnen där man kritiserade Sverige för att negligera samernas rättigheter. Texterna från Sametingets hemsida aktualiserade främst diskurser om tradition och tid som avgörande faktorer för identitet och äganderätt, samisk grupptillhörighet och språkets betydelse för kulturen. De diskurser båda aktörerna delade var de om reform genom demokrati och juridik, språkets tongivande roll och samerna som naturmänniskor. Diskurserna skiljde sig även åt. FN framställde samerna som passiva aktörer medan Sametinget beskrev samerna som passiva till problemens uppkomst och orsak. Vid problemlösningen hade däremot samerna en aktiv agens. Därtill framförde FN en diskurs om samerna som en homogen grupp medan Sametingets texter delvis såg samiska identiteten som diversifierad.

Uppsatsen har som utgångspunkt ett stadsbyggnadsprojekt i Umeå kommun vid namn Tomtebo strand. Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme. Ett sätt att nå det är genom delningsekonomitjänster. Delningsekonomi innebär att privatpersoner kan hyra, hyra ut, byta eller låna tillgångar och tjänster av varandra. Syftet med studien var därför att studera föreställningar om, erfarenheter av och reflektioner kring delningsekonomi. Studien baserades på en kvalitativ och en kvantitativ forskningsmetod i form av sju intervjuer och en webbaserad enkät. Studiens teoretiska referensram bestod av diskursteori för att fånga upp olika tankesammanhang om delningsekonomi. Resultatet visade att diskurserna handlade om ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter där den ekonomiska aspekten var dominerande. Resultatet visade också hur delning påverkar identitet och vice versa.

Syftet med denna uppsats är att analysera debatten kring konsumtionen och förbrukningen av plastbärkassar i svensk tryckt press mellan åren 2013–2018. För att uppnå syftet och söka svar på våra forskningsfrågor utgår vi från socialkonstruktionism samt diskursteori. Som metod för analysen appliceras Faircloughs kritiska diskursanalys och dess analytiska verktyg för att närma oss det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att det finns fem större åtgärdsförslag och argumentationslinjer som lyfts fram i debatten. Dessa är identifierade som; återanvändning, återvinning, skatter och avgifter, alternativa material och förbud. Resultatet visar också att det finns fyra olika diskurser som utgör diskursordningen i debatten om plastbärkassar. Dessa är identifierade som; konsumentdiskursen, den politiska diskursen, den innovativa diskursen och den traditionella diskursen där de två först nämnda anses dominera debatten