Den 22 oktober 2015 attackeras en skola i Trollhättan av en maskerad gärningsman, han är beväpnad med kniv och ett svärdliknande föremål och lyckas attackera tre personer innan han själv skjuts till döds av polis. Den här uppsatsen handlar om just denna händelse och hur den återberättas i några av våra största nyhetsmedium. Jag vill undersöka hur artiklarna bidrar till en förståelse av denna händelse genom den berättelse som de tillsammans skapar. För att undersöka detta vill jag se vilka perspektiv som väljs när händelsen beskrivs, vilka röster som får höras och vilka delar av händelsen som ges utrymme. Jag undersöker således artiklarna med hjälp av textanalys och jag kombinerar en narrativ analys med kontextualiseringsanalys, för att sedan koppla resultaten till postkolonial diskursanalys. Jag har valt att kombinera dessa tre analysmetoder för att de tillsammans kan ge ökad förståelse för hur diskriminerande strukturer kan reproduceras via text, och i synnerhet mediernas olika texter. För det är just det jag vill undersöka i denna uppsats, hur de sex valda nyhetsartiklarna kan ge uttryck för diskriminerande strukturer. Analysen visar bland annat att den beskrivna platsen, Kronogården i Trollhättan, inte beskrivs som vilken plats som helst, utan som en plats där ”de” bor, där ”vi” inte hör hemma. Artiklarna bidrar till att skapa en polarisering mellan ”oss” och ”dem”, och platsen beskrivs vara en utsatt plats redan innan skolattacken ägt rum. De olika grupper som framträder i texterna tillskrivs också olika värden, där ”vi” ofta tillskrivs positiva egenskaper till skillnad från ”de”.

Med utgångspunkt i en fältstudie som genomförts i grundskolans årskurs nio studeras elevernas dokumentärfilmer om mänskliga rättigheter, som visuell kultur och representationer av hur de ser på normer och genus. Syftet med studien är att ge ett bidrag till förståelsen av hur eleverna representerar sin syn på genusdiskursen, i samband med skapandet av elevernas dokumentärfilmer. Filmerna kan analyseras ur ett etnografiskt perspektiv, som vägletts av ett intresse för elevernas uppfattningar och tankar om fenomen i omvärlden. Jag intresserar mig för om det sker eventuella perspektivbyten när eleverna får andra åskådarperspektiv på sina filmer. Samtidigt har jag haft för avsikt att identifiera hinder och möjligheter för att utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön. Det handlar också om att låta eleverna vara medforskare och göra deras röster hörda samt bidra till elevernas egna digitala artefakter, berättandekultur och kunskapande. Studiens forskningsfråga är: Vilka genusperspektiv blir synliga i elevernas samtal om egna dokumentärfilmer? Undersökningen har en socialkonstruktionistisk teoretisk ram, där eleverna ses som kunskapande aktörer och medaktörer till genusdiskursen. Det empiriska materialet analyseras utifrån metoder inom diskursanalys som en variant av bild och textanalys. Resultatet av denna studie har medfört att jag har fått en förståelse för hur viktiga estetiska ämnen är i skolan för att lyfta normargumentet genom estetiska uttrycksformer. Jag har funnit att detta medför egen initiativförmåga, kreativitet och kritisk reflektion hos eleverna. Eleverna i studien har själva kommit med lösningar på hur man ska komma till rätta med jämlikhetsdiskursen i skolan. Sammanfattningsvis lever traditionella normer kvar i skolans kontext, trots den omfattande forskning som finns på området.

Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vårdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen på förskolan. Empirin har bestått av fokusgruppdiskussioner där sex pedagoger och tre vårdnadhavare på en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet är socialkonstruktionism och diskursanalys har använts som metod för att synliggöra vilka föreställningar de ger uttryck för när de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vårdnadshavarna. Resultatet visar bland annat på att kommunikationen mellan förskola och hem är av stor vikt och där tvåvägskommunikation är en förutsättning. Det framkommer även i resultatet att konflikter i arbetslaget kan leda till ett oprofessionellt bemötande och icke relevant information till vårdnadshavarna. Studien visar också att både pedagoger och vårdnadshavare värdesätter den dagliga kontakten i tamburen. Det uttrycks att det är i tamburen som det delges viktig information.

Syftet med denna studie har varit att med en diskursanalys granska tre läsläror för årskurs 1-3ur ett genusperspektiv för att uppmärksamma hur könsnormer konstrueras och reproducerasi texten. Jag har undersökt hur karaktärerna skildras, resonerat kring hur eleverna kan påverkasav böckerna och sett om läslärorna är förenliga med läroplanen. Studien är kvalitativ med etthermeneutiskt förhållningssätt. Hirdmans teorier kring genuskontraktet, isärhållandet avkönen och hierarkin med mannen som norm, är grunden till analysen.Resultatet visar att traditionella könsnormer både konstrueras och reproduceras i läslärornastext och bild men i varierande mängd. Alla tre läsläror genomsyras av en mansnorm och dentydliga uppdelningen mellan barnen bidrar till ett upprätthållande av patriarkala strukturer.Huruvida läslärorna är förenliga med läroplanen är svårt att avgöra eftersom resultatet frånanalyserna inte är entydigt och läroplanen ger utrymme för en egen tolkning.

The rural development programme is a tool for promoting sustainable development in the Swedish countryside. The master plan should, for example, give directions for the national interest and describe how it will follow up national and regional targets such as the EU's environmental quality standards. Because the municipality has considerable freedom to formulate the plan in its sole discretion, and that it contains the municipality's political vision, it is also feasible to make a discourse analysis of the plan text. In discourse analysis, including articles and documents written by Rural Network Working Group on land use planning to be included. The purpose of discourse analysis is to see if there are differences in the way rural areas are described and if there are any flaws in how the designer interprets the rural development programme. Furthermore, the analysis result in tools that are adapted to the standards we create and choose. The standards we have are being designed based on our values, which differ. The standards, problems and values that are created are not always the only or best way to relate to a concept. It is that this work should take a position in the countryside. And the critical discourse analysis is used not only to examine the texts and discourses, but also to contribute to the debate on the ways and tools we should use for shaping a better society. / Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att främja en hållbar utveckling på den svenska landsbygden. Översiktsplanen ska exempelvis ge anvisningar om riksintressen och beskriva hur kommunen ska följa upp nationella och regionala mål som till exempel EU:s miljökvalitetsnormer. Eftersom kommunen i övrigt har stor frihet att utforma planen efter eget tycke och att den innehåller kommunens politiska vision blir det också görligt att göra en diskursanalys av planens text.I diskursanalysen kommer även artiklar och dokument skrivna av Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för fysisk planering att ingå. Syftet med diskursanalysen är att se om det finns skillnader i hur landsbygden beskrivs och om det finns några brister i hur planeraren tolkar landsbygdsprogrammet. Vidare ska analysen resultera i verktyg som är anpassade till de normerna vi skapar och väljer.De normer vi har konstrueras utifrån våra värderingar, vilka skiljer sig åt. De normer, problem och värderingar som skapas är inte alltid det ända eller lämpligaste sättet att förhålla sig till ett begrepp. Det är det detta arbete ska ta ställning till i fråga om landsbygden. Och den kritiska diskursanalysen används inte bara för att granska texter och diskurser utan också för att för att bidra i diskussionen om vilka sätt och verktyg vi bör använda för forma att bättre samhälle. / <p>FM2412</p>

Den här studien har haft sin utgångspunkt i historieläroböcker för gymnasiet. Läroböcker används i stor utsträckning i undervisningssammanhang. Enligt styrdokumenten ska alla läroböcker förmedla demokratiska värden, vilket är ett av skolans centrala uppdrag. För att lyckas med det här krävs också att en ökad förståelse för vad odemokratiska värden innebär. Syftet med den här studien var att undersöka hur väl historieläroböcker behandlar dylika värden. För att uppfylla syftet har utgångspunkten varit två frågeställningar: Hur stort utrymme får den italienska fascismen i historieläroböckerna för gymnasiet? Hur skildras den italienska fascismen i läroböckerna? Två metoder, varav en kvantitativ och en kvalitativ har använts för att besvara frågeställningarna. Den kvantitativa metoden har använts för att mäta antal sidor som den italienska fascismen tilldelas i läroböckerna, medan den kvalitativa metoden har tillämpats för att ta reda på hur ideologin skildras. Resultaten har visat att den italienska fascismen fått ett litet och i det närmare oförändrat utrymme över tid. De visar också att styckena över tid, har gått från att vara mer utförliga och förklarande till svepande och otydliga. Slutsatsen av resultaten blev att de nya läroböckerna i större utsträckning än de äldre misslyckas med att förmedla kunskap om fascismens odemokratiska värden, för att läsaren ska kunna förstå det i motsats till demokratin.

I dagens turismbransch ökar konkurrensen ständigt mellan olika besöksmål vilket har lett till att länder måste finna nya sätt att differentiera sig på. I Sveriges fall är det den statliga organisationen VisitSweden som har det yttersta ansvaret för att skapa ett konkurrenskraftigt land. Syftet med studien var att undersöka vilken bild VisitSweden förmedlar av Sverige som besöksland och vilken bild internationella turister har av Sverige. För att ta reda på detta valde studien att använda en hermeneutisk metod där det genomfördes en diskursanalys av VisitSwedens marknadsföringsmaterial 2014, intervjuer med VisitSweden samt intervjuer med internationella turister. Studien kom fram till att VisitSweden förmedlar en bild av Sverige genom kärnvärdena natur och orördhet, tradition, och unicitet. Sveriges natur och unicitet uppfattas av internationella turister men det traditionella Sverige uppfattas inte riktigt. Det finns också flera sekundära värden i VisitSwedens förmedlade bild som inte uppfattas av internationella turister. Detta ledde till slutsatsen att VisitSwedens förmedlade bild av Sverige 2014 skiljer sig en hel del från den bild som internationella turister har av Sverige.

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys. I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska. Det övervägande vanligaste sättet lärarna talar om eleven och arbetet kring eleven är ur ett psyko-medicinskt perspektiv där svårigheterna knyts till individen. Jag har också funnit att lärarna beskriver eleverna genom att tala om elevernas behov. Behoven kan vara av olika typ, såsom tid, relation, organisation, didaktik/metod och miljö, men de flesta kan knytas till individuella svårigheter. Lärarens engagemang och ansvar för eleven i skolan lyser igenom i mitt material. Lärarna beskriver hur relationen till eleven och deras fysiska närvaro är avgörande för hur eleven lyckas i skolan, därav kommer arbetets titel: Hinna med och räcka till. I skollagen (2010) kap 3 §7,  finns skrivningen om att eleven ska få det särskilda stödet i den grupp eleven tillhör. Lärarna talar om att de ser ett värde i att eleverna är i klassrummet. Avskiljning av elever i behov av särskilt stöd visar sig dock vara vanligt förekommande i lärarnas tal. Trots att lärarna säger att de vill arbeta för inkludering visar mina analyser att det mesta arbetet istället handlar om integrering då lärarnas perspektiv är att en del ska anpassas till en helhet istället för att helheten anpassas till delarna.

Male violence against women in intimate partner relationships is a worldwide health problem. The term domestic violence has emerged in the context of patriarchy being questioned, a discourse that have increased with industrialization development during the 1900s. The patriarchal society where the man was the breadwinner and the woman was thus economically dependant and subordinate to man. The presence of women who are victims of domestic violence is high in Sweden. One in five women in Sweden is och has been a victim of domestic violence and it´s about violence, intimidation, power and control. The purpose of this essay comprises women experiences of violence from an intimate partnershhip. The theories I choose was experiental learning, discourse analysis, power and gender perspective. This paper was to perform a discourse analysis based on interviews of existing material. When the search of previous reserarch was done, I found no discourses analysis in Sweden about women´s experiences of domestic violence, there made this essay. Violence in domestic relationship is debated in the media space and this thesis was to focus on what women says in the debate for an experiental learning. The women interviewed talk about the violence and the health consequenses as being in violence in domestic relationship. This essay analysis how the discourse towards woman´s experience, health discourse inspired from KASAM and power discourse are used in the debates in media. This essay examines how women experienced their own situation for experience based learning in a health educational direction. The majorities who have experienced violence in domestic partnership feels guilt and shame for the violences and takes the blame. It is largely about the normalization process that gradually comes into a violence domestic relationship. In a discourse speaks about the law of gross violations of women came to protecting women from domestic partnership. The conclusion is that it is important and that we dare to see and talk about domestic violence. It is only with greater, deeper knowledge and changed attitudes at all levels of society that makes the preventive work against violence possible.

I denna studie undersöks hur romer som tigger framställs i svensk dagspress. Med hjälp av en kritisk diskursanalys har artiklar från olika tidningar analyserats för att upptäcka vilka stereotyper som framställs i den svenska dagspressen. Empirin baseras på 21 artiklar från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Utifrån en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har vi valt teorierna ”stereotyping” och andrafiering. Resultatet presenteras under fyra tydliga teman som uppkom under analysprocessen. Dessa teman är; skräck och mörker, nationalitet och etnicitet, symboler samt när ”de andra” ses som ett hot mot ”vår” ordning. Undersökningen tyder på att det sker en stereotypisering och andrafiering av romer som tigger i svensk dagspress. Studiens resultat påvisar även medias inflytelserika position i samhället och som en bidragande faktor till den strukturella diskrimineringen. Resultatet visar att det också finns ett fåtal artiklar som inte enbart vidmakthåller de gamla stereotyperna och ett ”vi” och ”dem”, utan även belyser den existerande diskrimineringen av romer som tigger.