Bakgrund: Vuxenmobbning är sedan 1980-talet ett uppmärksammat socialt problem som kan leda till allvarliga konsekvenser för den som blir utsatt. Ny forskning visar att chefens sätt att hantera sitt ledarskap påverkar risken för att mobbning utvecklas på en arbetsplats. Efter att vuxenmobbning blev uppmärksammat har det även vuxit fram allt fler debatter i massmedia kring ämnet. Då allt fler människor är uppkopplade till internet gör detta att många kan ta del av debatterna. Det är därför av stort intresse att se hur tidskrifter framställer begreppet ”vuxenmobbning” idag samt vilken bild detta medför för utomstående.Syfte: Syftet med uppsatsen är därför att utifrån sex tidningsartiklar tagna från fyra olika tidskrifter förstå och förklara hur diskursen kring vuxenmobbning på arbetsplatser ser ut i massmedia. Hur skriver tidningarna om mobbning på arbetsplatser, hur beskrivs de mobbade/mobbarna och vad är mobbningens påföljder.Metod: Genom en diskursanalytisk metod inspirerad av Faircloughs tredimensionella modell analyseras materialet. I Faircloughs tredimensionella modell är det centrala att se diskursen som en social praktik. Den reproducerar samt gör om kunskap, inom detta spann räknas identiteter, sociala relationer samt maktrelationer.Resultat: Media författar sina artiklar på ett emotionellt sätt med slagkraftiga ord i ett försök att väcka läsarna när det gäller problematiken med mobbning på arbetsplatser. Fallbeskrivningar, orsakssamband och preventiva åtgärder radas upp med tanken om att detta ska påminna människor om att de också är delaktiga. Det händer inte bara runt omkring dem utan kan de kan även själva bli utsatta för mobbning. Artiklarna använder ord som ”kränkande” och ”hjärtlöst”. De mobbade beskrivs som ”utstötta” och ”utblottade” samtidigt som mobbarna endast beskrivs utifrån sina handlingar.Mobbningens påföljder är någonting som poängteras i artiklarna, där används begrepp som ”liv totalt raserat”, ”förfärligt” och ”posttraumatisk stressyndrom” för att beskriva allvaret med mobbning på arbetsplatser. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället/Fristående kurs Sociologi

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia. En viktig fråga som ofta berörts i materialet, dock mer sällan inom den rent religiösa diskursen, har varit den om välsignelseakt för homosexuella partnerskap. De analyserade texterna har ofta främjat en positiv syn på denna rit.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utröna vilka genusnormer som förekommer inom det skoldiskursiva fältet och huruvida skönlitteratur är en del i detta. Utgångspunken i min uppsats är att genuskodat språk inverkar på flickors och pojkars möjliga språkutveckling och identitetsskapande. De frågor som ställdes var: Uppfyller dessa texter de krav som läroplanen ställer på att ge flickor och pojkar stimulans i den språkliga utvecklingen oberoende av kön, vilka beskrivningar av genus återfinns i de skönlitterära böckerna samt har de i böckerna ingående karaktärerna olika handlingsmöjligheter och egenskaper ur ett genusperspektiv? Genom en diskursanalys av sex skönlitterära böcker läst av en år 4 har jag utkristalliserat de meningar som beskriver pojk- respektive flickprotagonister. En intervju med läraren gjordes för att ringa in hur dessa elever valt sin litteratur. Resultatet visar hur den skönlitteratur som jag studerade ger en normerande syn på vad flickor respektive pojkar får göra kopplat till de dikotomier som förekommer kring maskulint och feminint beteende. Sammanfattningsvis ser jag ett behov av att lärare aktivt diskuterar litteraturen som läses i skolan med sina elever och problematiserar dessa normer för att inte vissa föreskrifter skall bli dominerande för elevers identitets och subjektsskapande.</p><p>The main purpose of this essay is to find out what gender models that exist within the school discursive field, and whether fiction books are a part of this. The basis of my essay is that gender coded language has an impact on the possible development of language and on the creation of an identity for girls and boys. The questions it aims to answer are: Do these texts comply with the demands of the syllabus when it comes to stimulating the language development for girls and boys irrespective of their sex; how is gender described in the books and do the main characters in the books have different qualities and possibilities of action when looked upon from a gender perspective? By making a discourse analysis of six literary books read by a 4th grade class I have been able to take out the sentences that describe the female and male main characters. I also interviewed the teacher in order to find out how the students had chosen their books. The result shows that the books I have studied give a standardizing view of what girls respectively boys are allowed to do in correlation with the dichotomies that exist concerning female and male behaviour. In conclusion I can recognize a necessity for teacher to actively discuss the literature read at school with their students and to question these standards in order to prevent certain directions to dominate when it comes to the creation of identity and subject.</p>

<p>Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra diskursiva mönster om teknikämnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser på olika nivåer och sammanhang i samhället. Studien belyser även maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen är en del av. Tre diskurser uppmärksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lärare som undervisar i teknikämnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna används Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen anses ge stöd för tolkningen att teknikämnet är vagt formulerat i kursplanen och lämnar utrymme för olika tolkningsmöjligheter. Lärarna uttrycker osäkerhet när det gäller tillämpningen av kursplanen, de saknar relevanta begrepp och beskriver teknikämnet i första hand som ett praktiskt ämne. Formandet av eleverna till kritiska medborgare är nedtonat i kursplanen och uppmärksammas inte heller i de två andra diskurserna, vilket verkar upprätthållande på rådande maktstrukturer. Både i lärardiskursen och i kursplanen ges uttryck för en syn om flickors och pojkars olikheter när det gäller teknik, vilket verkar i en bevarande riktning vad gäller traditionella könsrollsmönster och förhärskande maktförhållanden.</p>

<p>Denna uppsats avser att analysera på vilket sätt som den svenska skolan har framställts som en jämlik och rättvis institution. Frågeställningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt på vilket sätt denna diskurs påverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.</p><p>Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ”Allians för Sveriges” utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap – en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att på så sätt synliggöra på vilket sätt bilden av den svenska skolan har producerats.</p><p>Studiens resultat visade på att i framställning av den svenska skolan så framträdde en mix av två olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan således ses som ett tecken på att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhället har kommit att nå även skolans domän. Denna nya framställning kan i slutänden bidra till att klassreproduktionen i den svenska skolan i framtiden kan komma att förändras.</p>

<p>Det moderna konsumtionssamhället är en konstant föränderlig och komplex social organism inom vilken dess individer verkar och påverkar. Denna uppsats målsättning är att kritiskt granska den inverkar tv-mediets utbud har för inverkan på individen och dess förhållande till lycka. Med denna uppsats önskar författaren i slutändan väcka en tanke hos läsaren att reflektera över vad de media som existerar inom konsumtionssamhället förmedlar till individen.</p><p> </p><p>Detta är en kvalitativ uppsats som nyttjat Faircloughs kritiska diskursanalys och då specifikt dennes tredimensionella modell för att observera och kritiskt granska flertalet olika program inom tv-mediet. Fokus i denna uppsats ligger på tv-mediets inverkan på individens identitetsskapande och förhållande samt definition utav lycka. Författaren har använt sig utav socialkonstruktionismen som teoretisk och begreppslig referensram och primärt då begreppet diskurs. Urvalet skedde genom att program med en tydlig diskursiv maktbalans valdes ut, dessa observerades och analyserades sedan med målsättningen att klargöra vilka diskursiva ramverk som blir tydliga. Det är dessa ramverk som är grundkärnan i uppsatsen och ur vilka förhållandet och definitionen utav lycka klargörs.</p><p> </p><p>De resultat som växer fram i uppsatsen är att den diskursiva uppfattningen av vad som konstituerar lycka och individernas förhållande till det är direkt knutet till konsumtionsprocessen. Den diskursiva maktstrukturen i det moderna konsumtionssamhället förutsätter att vi konsumerar för att kunna finna lycka men det är i slutändan en flyktig lycka. Samtidigt väcks i slutändan även frågor vad gäller individualismen i samhället och individens position i samhällets maktstruktur.</p>

<p>Moderaterna är ett parti som varit en del av Sveriges politik i över hundra år och de har en historia som Sveriges representanter för högerpolitik och konservatism. Efter ett lamt röstresultat i valet 2002 beslutade de sig för att restaurera sitt parti. Under ledning av den nya partiledaren Fredrik Reinfeldt skapades "nya moderaterna" vilket kom att bli väldigt uppmärksammat och debatterat i och med de förändringar som det medförde.</p><p>Denna studie utreder dels vad förändringen till nya moderaterna innebar för partiet samt för väljarna, men även hur den påverkar svensk politik i ett större perspektiv.</p><p>Uppsatsen diskuterar även hur strategierna för att marknadsföra nya moderaterna har anpassats efter hur politisk propaganda internationellt sett bedrivs idag.</p><p>Studien är diskursanalytisk och utgår från nya moderaternas språk och hur det strategiskt används för att skapa nya diskurser och förändra redan existerande sådana.</p><p>Uppsatsen refererar till nya moderaternas egna marknadsföringsmaterial för att kunna analysera sättet de väljer att presentera sig själva på.</p>

<p>In 2003 the Swedish parliament passed the bill Shared Responsibility: Sweden’s Policy for Global Development (Gov. Bill 2002/03:122). As the first nation-state in the world, Sweden established a coherent policy on global development politics. The background matters for Sweden’s Policy for Global Development are a long history of unequal North - South relations and the effects of processes started more recently, most often mentioned as globalisation, which have increased interdependence between different parts of the world. Gender equality is one of the central elements in the policy along with human rights, democracy, sustainable use of natural resources and protection of the environment, economic growth, social development and social security, conflict management and human security, and global public goods. Gender equality is also often used as an example in the debate on culture and diverse understandings of development. Therefore, this is a pertinent focus of the thesis.</p><p>The key concepts of the thesis are consequently gender equality, development and culture and how they are used, are central to the contemporary discourse on global development politics, which has evolved over the past decades, but also reflect old images of the world originating from the hegemony of colonial and Western thought. The holistic approach to development will be discussed, as well as the Swedish self-image reflected in the policy and universal values versus perspectives of cultural relativism. Postcolonial theory provides critical perspectives on development and problematic issues of cultural difference in North – South relations. Considering the focus on gender equality, postcolonial feminist theories will be used to shed some light on the content of Sweden’s Policy for Global Development.</p>

<p>Ett barn som blir utsatt för övergrepp står inför flera utmaningar. För det första är det vanligt att barnet inte berättar för någon om det som hänt och på så sätt försvåras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rättsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan på barnet. När flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsområden och prioriteringar kopplas in på ett och samma fall är det inte ovanligt att barnet kommer i kläm. Barn har inte samma rättssäkerhet som vuxna då de står i mentalt underläge i alla situationer. Barnet är beroende av stödjande vuxna för att i rättsprocessen kunna hävda sina rättigheter. Barns utsatthet kan kanske aldrig helt utplånas men verkningarna därav kan förebyggas och dämpas. Olika myndigheter och instanser har olika idéer på hur detta arbete bör se ut. Regeringen via Justitieministern har valt att arbeta med så kallade Barnahus efter en inspirerande modell på Island. I Barnahuset samverkar myndigheterna för att tillgodose barnets bästa. Samverkan har också visat sig positiv vad det gäller lyckade utredningar, åtal och fällande domar av förövare mot barn. Diskursteori och diskursanalys lämpar sig mycket bra för djupare studier av texter som de vi har analyserat. Teorin i kombination med metoden är ett effektivt grepp vid textanalys.</p>