Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och  stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod. Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas. När det avvikande ska definieras visar resultatet på att det handlar om att beskriva elevers oförmåga till att fungera socialt i skolmiljön. Ytterligare framkommer en diskurs kring föräldrar och dess påverkan. Två ytterligare diskurser handlar om att uppmärksamma elever i svårigheter och att återföra elever mot det normala. Flera faktorer medverkar till huruvida elever riskerar att stämplas som avvikare, såsom normer och föreställningar kring elevers föräldrar och personliga egenskaper.

I det här examensarbetet undersöktes hur biblioteksbesökare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfördes ett designpedagogiskt projekt på Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Där erbjöds besökarna att delta i formgivningen av en bordsduk. Med en sorts textiltejp fick de på duken uttrycka sig om temat demokrati. Frågeställningarna som undersökningen utgick från var: På vilka sätt sker deltagandet i en kollektiv designprocess med handarbete och demokrati i fokus? Hur framträder genusdiskurser i ett sådant projekt? Undersökningen har genomförts med ambition om att öka förståelsen för deltagares villkor i pedagogisk verksamhet. Det kan i sin tur bidra till en större förståelse för inkluderande och exkluderande undervisning i skolan. Det designpedagogiska projektet har genomförts med metoder inspirerade av etnografi, participatory design samt craftivism. Empirin har analyserats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där en diskursanalys har gjorts för att urskilja genusdiskurser. Det för att försöka synligöra de villkor som deltagandet skedde på. Resultatet visade att barn visade mest benägenhet till att delta. Små barn hade dock svårt för att förstå projektets syfte vilket gjorde det svårt för dem att genomföra uppgiften. Att inkludera vuxna var mer problematiskt. De som hade barn med sig deltog dock i större utsträckning där barnet kan ha legitimerat det egna deltagandet. Av dessa föräldrar deltog ett antal män men förutom de så deltog varken män eller pojkar. Kvinnor deltog i större utsträckning, även de som ej hade barn med sig. De personer som avstod valde olika strategier för att motivera detta. Häri kunde genusdiskurser urskiljas. Kvinnor var ofta benägna att förklara sitt val med personliga brister gällande till exempel hantverksfärdigheter. Männen gav inte samma typ av personliga motiv och avböjde ofta på ett rakt sätt. Undersökningen kommuniceras både genom en gestaltning och genom en uppsats. Gestaltningen visar duken som biblioteksbesökarna formgav och kommunicerar de hinder som uppstod för besökarnas deltagande.

Syftet med denna studie är att undersöka professionellas sätt att tala om ungdomar med regelbunden cannabisanvändning, samt att undersöka hur professionella talar kring cannabis som inkörsport till andra illegala droger. Studien har en diskursanalytisk utgångspunkt och en socialkonstruktionistisk ansats. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta professionella yrkesverksamma personer som dagligen i sitt arbete möter ungdomar med regelbunden cannabisanvändning. Resultatet visar att professionellas sätt att tala om dessa ungdomar och deras drogproblematik skiljer sig åt, både vad gäller ungdomarna, drogproblematikens orsaker och vad som påverkar droganvändningen. Gemensamt för samtliga intervjupersoner är att man anser att cannabis är en farlig drog som fått allt större plats i samhället. Ungdomarna har en mindre negativ attityd till cannabis än tidigare. Slutsatsen är att resultatet visar på stora skillnader i sättet att tala om ungdomars drogproblematik och att det kan komma påverka framtida professionellas uppfattningar om problemen och dess lösningar.

Han tror på sig själv, medan hon inte vågar är en kvalitativ studie av hur männen och kvinnorna skildras i Svenska Dagbladets näringslivstexter. Hur media bidrar till att föra vidare de genusmönster som redan existerar av män och kvinnor, alltså att männen är handlingskraftiga och starka och kvinnorna tillbakadragna och mjuka. Författaren har analyserat 20 texter ur Svenska Dagbladet Näringsliv med hjälp av en kvalitativ textanalys med diskursteoretisk inriktning. Syftet var att undersöka hur SvD skildrar maktens män och kvinnor. De teorier författaren har utgått ifrån är bland andra Yvonne Hirdmans teorier om genus och Anita Göranssons definitioner av makt. Studien visar att Svenska Dagbladet följer de genusmönster som redan existerar. Kvinnan är alltså i texterna i SvD Näringsliv osäkrare än mannen och mannen är handlingskraftigare och positivare än kvinnan. Han tror på sig själv, medan hon inte vågar. Detta märker man efter att ha läst alla texter, men det kan vara svårt att se då man endast jämför texterna en och en.

Titel: Ett sött engagemang – en komparativ studie av två chokladföretags CSR Kurs: Kandidatkurs i media och kommunikationsvetenskap, 30 hp Författare: Li Ekman Handledare: Tom Moring Fem nyckelord: CSR, kritisk diskursanalys, chokladföretag, konstruktioner, pålitlighet Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra Marabou (Premium) och Pacaris konstruktioner av CSR för att finna likheter och skillnader samt att undersöka på vilket sätt de förhåller sig till Dahlsruds dimensioner av begreppet CSR och därigenom hur de förhåller sig till CSR. Metod: Metoden som används i denna uppsats är inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Alla plan analyseras inte i denna undersökning. Teoretiskt perspektiv: Som en övergripande teori antas ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, då metoden som används i denna uppsats bygger på den. Mer ingående teorier som används är teorier om CSR utifrån Alexander Dahlsruds fem dimensioner av begreppet. Empiri: Marabou, Marabou Premium och Pacaris hemsidor. Endast de websidor som har en tydlig koppling till CSR undersöks i uppsatsen.   Slutsatser: Både Marabou och Pacari vill framstå som pålitliga företag som gör så mycket de kan för hållbarheten i konstruktionen av sitt CSR. Båda företagen förknippar CSR som att jobba med miljö och sociala frågor, men nämner även de andra tre av Dahlsruds dimensioner. Pacari antar en nationalistisk ton, något som inte Marabou nämner under dessa dimensioner.  Marabou säger sig jobba mot ett mål, att de strävar efter att bli bättre när det gäller hållbarhet, medan Pacari säger sig redan ha uppnått det de ville och jobbar istället för att behålla detta.  Marabou samarbetar med Rainforest Alliance när det gäller dessa frågor medan Pacari själva åtar sig olika projekt och samarbetar direkt med sina kakaobönder. Alexander Dahlsrud och Johan Lundin diskuterar detta om att begreppet CSR kan komma att gröpas ur, då företag använder detta begrepp på olika sätt i skapandet av sitt CSR. Dock kommer författaren till denna uppsats fram till att både Marabou och Pacari använder sig av detta begrepp på ungefär samma sätt. Problemet är snarare om företag faktiskt gör det de säger att de gör, inte hur begreppet definieras, enligt mig.

Denna uppsats är en studie i hur fyra svenska tidningar framställer ungdomsbrottsligheten och ungdomsbrottslingar under två veckor i november år 2012. De analyserade tidningarna omfattar Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan samt Östgöta Correspondenten. Sextio av de över åttatusen artiklarna under den sökta perioden handlade om ungdomsbrottslighet, ett strategiskt urval gjordes utifrån dessa där tjugo valdes ut för att representera det större materialet. Uppsatsen tar utgångspunkt i kontextuell konstruktivism och med hjälp av teorier om brottsjournalistik och moralpanik görs en kritisk diskursanalys av artiklarna.Inom brottsjournalistik finns tolv specifika nyhetsvärderingskriterier finns uppsatta som från vilka medierna baserar sin rapportering. Forskare menar att medierna, genom att allt som oftast tillskriva olika ”grupper” vissa karakteristiska egenskaper och stereotyper upprätthåller exempelvis könsroller, eller i min studies fall, synen på unga. Moralpaniken, med inriktning mediepanik kan ses som en övergripande beteckning på alla de olika mediekonstruerade panik- och hotfenomen vi möter. Dessa paniker uppstår ofta och fortplantas alltid i och av media. Diskurser menar Fairclough både reproducerar och förändrar kunskap, identiteter och sociala relationer och samtidigt formas av andra sociala praktiker och strukturer. I den kritiska diskursanalysen analyseras språket. Språket i form av texter, bilder och media har idag en större betydelse för vårt vardagliga liv och att forskning fokuserar på språkets betydelse blir därmed allt viktigare. I analysen visar sig tre utmärkande teman: chockerande ungdomsvåld, hänsynslöshet samt avvikande flickor. Dessa teman innehåller även underdiskurser som bland annat diskurser grovt ungdomsvåld, skrämsel, hämnd som orsaksförklaring och stereotypifieringar. Den unga brottslingen är en ohämmad lättretlig ung man som har nära till våld, har heder som lätt kan vanäras eller som inte tar mycket hänsyn till andra. I de få fall då gärningspersonen är en kvinna görs det mycket tydligt och normavvikelsen görs tydlig. Reproduktionen av stereotyper som farliga unga normbrytare är typiskt för de studerade artiklarna.     Nyckelord: Ungdomsbrottslighet, ungdomsbrottslingar, framställning, tidningsmedier, diskursanalys, våld, stereotypisering.

Abstract   Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap     Titel: Hur framställs föräldraskapet? En jämförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama   Författare: Lindah Berntsson och Therese Murhagen   Termin och år: VT 2013   Handledare: Mathias Sylwan   Examinator: Anna Edin   Nyckelord: Diskursanalys, föräldraskap, framställning, föräldraroll, pappa, mamma.   Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka hur föräldraskapet framställdes genom magasinen PAPPA Magazine och mama. Genom att använda oss av diskursanalys som tillvägagångsätt och teori ville vi få fram på vilket sätt de båda magasinen framställer föräldraskapet. Vi ville även veta vad som, enligt magasinen, är ett gott moder -fader- och föräldraskap. Empirin består av tio nummer, fem vardera av de två magasinen. Det som framkommit efter analysen var att magasinen har likheter men skiljer sig åt på många håll. Båda magasinen framställer föräldraskapet utifrån de rådande normerna i samhället. Pappan framställs som individstark karriärsman, medan mamman framställs om en omvårdande mamma.

Syftet med denna uppsats är att analysera debatten som tog plats på hemsida Newsmill åren 2010och 2012 om intelligent design. Fokusen i själva textanalysen är en argumentationsanalys somtillsammans med kritisk diskursanalys skall utröna och förstå den maktförskjutning som går attfinna inom diskursen. Den kritiska diskursanalysen är byggd på Norman Fairclough. Analysen ärordnad kronologiskt och innefattar tjugotre artiklar allt som allt.Fokus i själva analysen ligger i att utröna och förstå hur debattörerna ställer sig till religion ochvetenskap i deras argumentation kring intelligent design. Här går att finna hur religion ofta förs insom begrepp i relation till personers emotionella agerande och överlag blir religion en belastning fördebattörerna. Vetenskap i kontrast har en övergripande positiv ställning i debatten ochmeningsskiljaktigheten går att finna i var religion skall placeras i relation till just vetenskapen i dessmoderna form.

This paper examines the Swedish newspaper Aftonbladets conception of the phenomenon ADHD. The essay regards the language that is used (and the values reflected in it) as a sort of mirror where the public opinion is expressed, established and put forward. Being such a constructive factor in the creation of the phenomenon, the language is considered of big importance and therefore this essay is using a discourse-analytic approach to the problem. The aim of the essay is to achieve a discourse-analytic understanding of Aftonbladets ADHD publications. This paper reaches the conclusion that in Aftonbladet, ADHD is put forward as something extraordinary, not normal and unusual, which results in the subject-positions “Unwanted”, “Disabled” and “Function beneficial”. Since this is the results presented in Aftonbladets discourse, it is also these values that establish the mirror where the public opinion, the diagnosed people, as well as the phenomenon as an abstract creation, flashes themselves. In that way these values create certain outlines and frames for the phenomenon ADHD.

I vår undersökning valde vi ut elva krönikor och ledare för att göra en kritisk diskursanalys av tidningsdebatten kring Bo Hanssons ”svarting”-uttalanden hösten 2012. Den huvudsakliga frågeställningen var om de journalistiska texterna byggde på antaganden om samhällsidentiteter. Vi genomförde analysen med utgångspunkt från Norman Faircloughs metod för att studera samband mellan språkliga meningsskapanden i texterna och en bredare samhällskontext som motsvarades av sociologen Masoud Kamalis teori om att samhällets utformning och praktiker är diskriminerande. Genom en kvalitativ textanalys som fokuserade på logisk argumentation, ordval och meningsuppbyggnad kom vi fram till att skribenterna som argumenterade för antirasistiska budskap reproducerade diskriminerande språkstrukturer på tre sätt. För det första konstruerade debattörerna ett motsatsförhållande mellan ”rasister” och ”ickerasister” genom att Bo Hansson i debatten gestaltades som en gammal och dum man. Samtidigt beskrev de en odefinierad ”rasism” utifrån antagandet att det är ett individuellt fenomen exkluderat från samhället. För det andra förutsatte flera av journalisterna att människor kände sig diskriminerade av Hanssons uttalanden på grund av deras etniska ursprung. För det tredje förekom nationalistiska formuleringar om sport som per definition exkluderade främmande kulturer från den ickerasistiska gemenskapen. Vår vidare analys av de undersökta texternas förhållande till varandra och teorier om mediers arbetsrutiner visade att tio av elva journalister inte gav handlingskraftiga roller till diskriminerade. Att ”rasism” generellt hade betydelsen av ett beskyllningsord förde den senare delen av debatten mot närbesläktade ämnen som yttrandefrihet, censur och begreppet ”politisk korrekthet”. Vår slutsats var sammantaget att journalisternas förnekelse av kolonialism i språk och samhälle formas av och formar en struktur som är diskriminerande.