Syftet med studien var att ta reda på om föräldrarnas relation med släkt och vänner påverkats efter att de fått ett barn med Downs syndrom och om/hur de anser att släkt och vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnets funktionshinder. Ett annat syfte var också att jämföra om det fanns någon skillnad mellan mödrarnas och fädernas svar. Studien har en kvantitativ och jämförande design och redan gjorda och besvarade enkäter har använts. 207 föräldrar till barn med Downs syndrom från 10 slumpmässigt utvalda platser i Sverige tillfrågades och 165 valde att delta.    Huvudresultatet från den här studien visade att de flesta föräldrarna inte upplevde att relationen till släkt och vänner förändrats efter att de fått ett barn med Downs syndrom. Föräldrarna upplevde också att släkt och vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnets funktionshinder. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan mödrarnas och fädernas svar när det gällde relationen till släkt och vänner och släktens känslor beträffande barnet. Det fanns en signifikant skillnad mellan mödrarna och fädernas svar, på frågan om vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnet visade det sig att mödrarna upplevde att vänner kunnat visa sina känslor i större utsträckning än fäderna.

Syftet med denna studie är att ge exempel på hur några pedagoger och lärare arbetar med språkinlärning med barn med Downs syndrom på fyra utvalda förskolor respektive fyra särskolor. Metoden vi har använt oss av i denna studie är intervju. I analysen har vi sammanfattat de intervjuer vi har genomfört och tagit ut de centrala delarna för studien. Resultatet diskuteras mot bakgrunden och relevant litteratur. Det resultat vi har kommit fram till, framhåller att pedagogerna7lärarana genomgående arbetar på ett medvetet sätt med språkträningen och är insatta i tillgängliga metoder i form av bl.a. tecken som stöd. Arbetssättet och synsättet hos pedagoger/lärare påverkar hur språkträningen utformas och genomförs. I diskussionsdelen har vi utgått utifrån våra tre frågeställningar och fört en diskussion kring arbetssätt, inställningar och skillnader och likheter mellan förskolorna respektive särskolorna. Vi har konstaterat att ett aktivt och medvetet förhållningssätt gynnar språkträningen hos dessa barn.

Syftet med vår studie är att se hur föräldrar/vårdnadshavare ser på användningen av tecken som stöd, TSS, för att underlätta sitt barns kommunikation och språkutveckling. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågor: Vilka för och nackdelar ser föräldrar/vårdnadshavare med TSS? I vilka situationer använder föräldrar/vårdnadshavare TSS? Hur fungerar samarbetet mellan hem och förskola när det gäller TSS? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning genom att skicka ut enkäter till åtta föräldrar/vårdnadshavare som vi visste använder eller har använt TSS tillsammans med sitt barn. Genom svaren framkom det att föräldrar/vårdnadshavare ser positivt på användningen av TSS för sitt barn. Föräldrar/vårdnadshavare har också sett att barnets frustration har minskat när det blivit förstått och kunnat göra sig förstådd. Genom att barnet får ett verktyg, TSS, att kommunicera med så minskar samtidigt risken för ett utanförskap. Samtliga respondenter uttrycker att de skulle rekommendera andra föräldrar/vårdnadshavare vars barn har språk och kommunikationssvårigheter att använda sig av TSS. De föräldrar/vårdnadshavare vars barn har plats på en förskola poängterar betydelsen av ett gott samarbete, hem-förskola, samt vikten av att det finns fler personer som kan kommunicera med barnet.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse av föräldrars uppfattning vad gäller deras barns inkludering i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra mammor till barn med Downs syndrom. Deras barn finns i förskoleverksamhet och är i åldern ett och ett halvt till tre år. Analysen av resultatet har fokus på föräldrarnas uppfattningar av förskolan som resurs, känslan av att vara inkluderat eller segregerat integrerad och föräldrars rättigheter och ansvar. Är det en rättighet att ”bara få vara mamma”? Hur föräldrarna ser på framtiden vad gäller skolgång, deras barns tillgångar eller brister, och vad som begränsar, är aspekter som belyses i undersökningen. Arbetet lyfter också vad förskolan, som inkluderar alla barn, har för uppgift i ett samhällsperspektiv, och hur vi kan nå ett socialt berättigande i vardagen för alla. Resultatet visar att olika faktorer påverkar möjligheterna att skapa en inkluderande verksamhet, bl.a. betydelsen av kompetent personal, lagar och styrdokument, förförståelse och förhållningssätt. Föräldrarna i studien är i stort nöjda med deras barn inkludering i förskolan, men har känslan av att få kämpa för sina barns rättigheter, och hyser oro inför framtiden i skolan.

<p>Syftet med vår studie är att se hur föräldrar/vårdnadshavare ser på användningen av</p><p>tecken som stöd, TSS, för att underlätta sitt barns kommunikation och språkutveckling.</p><p>Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågor: Vilka för och nackdelar ser</p><p>föräldrar/vårdnadshavare med TSS? I vilka situationer använder</p><p>föräldrar/vårdnadshavare TSS? Hur fungerar samarbetet mellan hem och förskola när</p><p>det gäller TSS? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning genom att skicka ut</p><p>enkäter till åtta föräldrar/vårdnadshavare som vi visste använder eller har använt TSS</p><p>tillsammans med sitt barn. Genom svaren framkom det att föräldrar/vårdnadshavare ser</p><p>positivt på användningen av TSS för sitt barn. Föräldrar/vårdnadshavare har också sett</p><p>att barnets frustration har minskat när det blivit förstått och kunnat göra sig förstådd.</p><p>Genom att barnet får ett verktyg, TSS, att kommunicera med så minskar samtidigt</p><p>risken för ett utanförskap. Samtliga respondenter uttrycker att de skulle rekommendera</p><p>andra föräldrar/vårdnadshavare vars barn har språk och kommunikationssvårigheter att</p><p>använda sig av TSS. De föräldrar/vårdnadshavare vars barn har plats på en förskola</p><p>poängterar betydelsen av ett gott samarbete, hem-förskola, samt vikten av att det finns</p><p>fler personer som kan kommunicera med barnet.</p>

<p>Syftet med studien är att få fördjupad förståelse av föräldrars uppfattning vad gäller deras barns inkludering i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra mammor till barn med Downs syndrom. Deras barn finns i förskoleverksamhet och är i åldern ett och ett halvt till tre år. Analysen av resultatet har fokus på föräldrarnas uppfattningar av förskolan som resurs, känslan av att vara inkluderat eller segregerat integrerad och föräldrars rättigheter och ansvar. Är det en rättighet att ”bara få vara mamma”? Hur föräldrarna ser på framtiden vad gäller skolgång, deras barns tillgångar eller brister, och vad som begränsar, är aspekter som belyses i undersökningen. Arbetet lyfter också vad förskolan, som inkluderar alla barn, har för uppgift i ett samhällsperspektiv, och hur vi kan nå ett socialt berättigande i vardagen för alla. Resultatet visar att olika faktorer påverkar möjligheterna att skapa en inkluderande verksamhet, bl.a. betydelsen av kompetent personal, lagar och styrdokument, förförståelse och förhållningssätt. Föräldrarna i studien är i stort nöjda med deras barn inkludering i förskolan, men har känslan av att få kämpa för sina barns rättigheter, och hyser oro inför framtiden i skolan.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att öka våra kunskaper om förskollärares erfarenheter av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) som en kommunikativ resurs i interaktion med barn med Downs syndrom (DS) i förskoleverksamhet. Denna studie har fokuserat på hur förskollärare beskriver att TAKK används på samlingar, hur TAKK används i andra situationer och hur TAKK inkluderar övriga barn på samlingarna. Ett fjärde fokus har varit på hur TAKK, enligt förskollärarna, påverkar barns med DS språk, kommunikation och kunskapsutveckling. För att samla in data till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt genomfört åtta intervjuer med förskollärare som har erfarenheter av TAKK och barn med DS. Samtliga respondenter i studien har fått utbildning av TAKK via habiliteringen. Våra respondenter har arbetat olika länge med barn med DS, vilket leder till att de har olika erfarenheter av TAKK. I studiens resultat framkom det att TAKK används under samlingar, andra aktiviteter och andra situationer med barn med DS, med syftet att TAKK inkluderar barn med DS och även övriga barn på avdelningen.  I situationer som de övriga barnen anser vara roliga används TAKK. Vidare visar studiens resultat att TAKK påverkar barns med DS utveckling av språk, kommunikation och kunskap positivt.

Background: Down syndrome (DS) is the most common cause of intellectual disability in children. The child has an extra chromosome in the 21st chromosome pair. It is important that the nurse is comfortable within their own field of knowledge in order to give every individual the specific care they need. Becoming a parent is a major event in people's lives and it can be fraught with joy and anxietya bout the future. Aim: The aim of this literature review was to describe parents' experiences of support from the health care professionals when the child is born with DS and the experiences of support during the child's first year. The aim was further more to describe the included articles data collections methods. Method: A literaturere view with descriptive design. The literature contains ten scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The articles were collected through PubMed and Cinahl. The authors reviewed articles and looked for similarities and differences that could form the basis of the result. Main result: The literature review shows that parents of children with DS are concerned about the future when support and information from nurses and health care professionals is inadequate. The parents feel unprepared for the parent hood. The results of this review were based on both qualitative and quantitative articles. Interviews, surveys and questionnaires were used as data collection methods in these articles.    Conclusion: This literature demonstrates the importance of good communication between parents and health care professionals. The lack of informative and emotional support creating anxiety and fear among parents. Having a child with DS is something that can change the lives of the entire family. The nurse has an important role in providing adequate support to the whole family. / Bakgrund: Downs syndrom (DS) är den vanligaste orsaken till en intellektuell funktionsnedsättning hos barn. Barnet har en extra kromosom på det 21:a kromosomparet. Det är viktigt att sjuksköterskan är trygg inom det egna kunskapsområdet för att kunna ge varje individ den specifika vård den behöver. Att bli förälder är en stor händelse i människors liv och det kan vara förenat med både glädje och oro inför framtiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvårdspersonal när barnet föds med DS samt erfarenheter av stöd under barnets första levnadsår. Syfte var även att studera de valda artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Litteraturstudien innehåller tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna samlades in via PubMed och Cinahl. Författarna granskade artiklarna samt letade efter likheter och skillnader som kunde ligga till grund för resultatet. Huvudresultat: Litteraturstudien visar att föräldrar till barn med DS känner oro inför framtiden när stödet och informationen från sjuksköterskan och sjukvårdspersonalen är bristfällig. Föräldrarna känner sig oförberedda på föräldraskapet. Resultatet i denna litteraturstudie baserades på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datainsamlingsmetoder som användes i dessa artiklar var intervjuer, enkäter samt frågeformulär. Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visar på betydelsen av god kommunikation mellan förälder och sjukvårdspersonal. Bristen på upplysande och känslomässigt stöd kan skapa oro och rädsla hos föräldrar. Att få ett barn med DS är något som kan förändra livssituationen för hela familjen. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att ge ett fullgott stöd till hela familjen.