Denna studie har i huvudsyfte att belysa hur lärare ute i verkligheten arbetar för att underlätta lärande i matematik för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vidare frågas, vilka punkter lärarna anser som särskilt viktiga att tänka på vid undervisningen av elever i läs- och skrivsvårigheter i ämnet matematik samt vilka faktorer som ligger till grund för lärarnas val av metoder. De datainsamlingsmetoder som användes var observationer i klassrum och intervjuer med fem lärare i grundskolans år 1, 2, 3 och 5. Därtill genomfördes litteraturstudier inom området. Resultatet från studien visar en samstämmighet mellan hur lärarna i föreliggande studie arbetade i klassrummet och deras uppfattningar om hur de kan underlätta matematikinlärningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. De faktorer som ligger till grund för lärarnas val av metoder är utbildning, fortbildning och yrkeserfarenheter samt hur de ser resultatet av sitt arbete hos eleverna. Studiens resultat stämmer väl överens med de allmänna matematikdidaktiska råd till läraren som framkom vid litteraturstudierna. Studien visar att en undervisning som grundar sig på kommunikation i klassrummet, laboration och konkretion samt tid för lärande torde vara nödvändig vid matematikinlärning för elever i läs- och skrivsvårigheter och gynnsam för alla elever.

Syftet med den här studien är att undersöka textlämpligheten och dyslexianpassning av de texter som förekommer i svenska läroböcker i engelska A på gymnasiet. De läroböcker som undersöks är Master Plan, Straight Forward, RealTime1 och Spring Board 1. För att navigera rätt bland tidigare forskning och lärobokstexterna väljer jag att jobba utefter en frågeställning: 1.Vad kan ses som dyslexianpassning och vad är icke dyslexianpassning i läroböcker som används i engelska A? För att kunna undersöka textlämpligheten och dyslexianpassningen i lärobokstexterna användes två metoder; strukturell textanalys och innehållsanalys/läsbarhetsanalys. Resultatet av dessa analyser är bland annat att läroboken RealTime1 har stora fördelar för elever med dyslexi vad gäller textlämplighet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka några vuxna dyslektikers syn på deras dyslexi som barn och som vuxen. Undersökningen byggde på fyra intervjuer med vuxna dyslektiker. Arbetets fokus har därmed varit att belysa dyslektikernas upplevelse av deras dyslexi, om de fått rätt hjälp i skolan och om deras acceptans i samhället. Resultatet från intervjuerna visade att alla fyra dyslektiker ansåg att det varit svårt att leva med sin dyslexi och att det hade varit lättare om de fått sin diagnos tidigare i livet. Arbetet fokuserar även på hur dyslektikerna hanterar sin situation i vuxen ålder. Dessutom har arbetet koncentrerat sig på hur man bäst hjälper dyslektiker i skolan. Slutsatsen som drogs efter genomförd studie var att det lönar sig att få rätt hjälp i tid för sin dyslexi. Diagnoser är positiva om den hjälper eleven framåt i sin läs- och skrivutveckling. Det som också visade sig var att dyslektikerna menar i likhet med forskarna, att om eleven blir stöttad av sin lärare och sina föräldrar så är det lättare att lyckas med sin läs- och skrivutveckling. / Formalia och ändring av två uttryck.

Det tycks finnas ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och spänningssökarbeteende. Syftet var att studera om det fanns ett samband mellan läs- och skrivsvårigheter och spänningssökarbeteende hos gymnasieelever. Dessutom har ett flertal undersökningar visat på ett högre spänningssökarbeteende hos pojkar än hos flickor, vilket också undersöktes. Undersökningsmetoden bestod av test för läs- och skrivsvårigheter samt självskattningsformulär för spänningssökarbeteende. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i spänningssökarbeteende mellan de gymnasieelever som antagits ha dyslexi och de utan dyslexi. Dyslexi kan ge ett spänningssökarbeteende men kan också innebära apati och depression, som inte ger höga värden i spänningssökarbeteende. Resultatet påvisades inte heller någon skillnad mellan pojkar och flickor i spänningssökarbeteende (SSS-V). Dock fick flickorna högre värden i social önskvärdhet och pojkarna i impulsivitet. Powerberäkningarna visade att det skulle ha behövts fler undersökningsdeltagare och därmed borde en liknande studie genomföras i ett större sampel. Samhällsförändringar kan även vara orsaken till att inga skillnader påvisades.

Abstrakt   Miljön som Verktyg – En Designpedagogisk Undersökning Om Dyslexi och Studiero   The Environment As A Tool – A Design Pedagogical Study On Dyslexia And Study Environment   Det här är en designpedagogisk undersökning som är gjord i avsikten att finna ut om det finns någon gemensam nämnare för dyslektiker gällande miljö och studiero. Miljön i detta avseende berör det fysiska rum där studier utförs. Var väljer en dyslektiker att studera och varför? Hur viktig är miljön som verktyg för en dyslektiker? Jag tänker att det som är bra för en dyslektiker troligtvis också är bra för en icke dyslektiker. Jag går in med en föreställning om att skolan oavsett nivå har hoppat över ett väsentligt steg i verktygen för både studier och undervisning då man i många fall inte lagt tyngd på miljön som studierna bedrivs i. Undersökningen är utförd med en Co-Design inspirerad metod. Det vill säga att det är målgruppen som själv löser problemet genom en designprocess. I designprocessen har urvalsgruppen befunnit sig i förstadiet där idéer glädjefyllt florerar. Vi har arbetat genom workshops där vi pratat, diskuterat och skissat för att få fram vilka p under övriga källor med författarnamn först, sedan artikelnr.rag. erceptuella faktorer som är gemensamma för dyslektiker. Under arbetets gång har vi dock hamnat i viktiga och berörande samtal om vad dyslexi är och har inneburit för oss som elever och studenter. Därför väljer jag i min uppsats att kort berätta om vad dyslexi kan innebära både i negativ och positiv bemärkelse med fokus på de positiva delarna. Undersökningen tog plats vid två tillfällen i Konstfacks lokaler.   I anknytning till det skrivna arbetet har en offentlig gestaltning presenterats där informanternas modeller har varit i fokus.

Alltfler myndigheter och kommuner väljer Facebook som en av sina kommunikations- och publiceringskanaler. Möjlighet till dialog och att snabbt sprida information till medborgarna är några av argumenten. Målet är att myndigheter och kommuner ska bli mer tillgängliga. För att lyckas med detta använder man klarspråk. Problemet med klarspråk är att det inte är tillräckligt för vissa målgrupper. Personer med läs- och skrivsvårigheter behöver ett språk som är anpassat efter deras behov som underlättar läsningen ytterligare. Ett hjälpmedel är lättlästa texter som riktar sig till denna målgrupp. Men att tillhandahålla lättlästa texter och sedan tro att problemet är löst är både naivt och ineffektivt. Problemet är att målgruppen som lättläst riktar sig till är för bred. En dyslektikers lässvårigheter skiljer sig väldigt mycket mot exempelvis en utvecklingsstörds lässvårigheter. Det är alltså två problem. Personer med läs- och skrivsvårigheter exkluderas på FB och att lättläst exkluderar dyslektiker.     Syftet med min undersökning är att kartlägga vilka riktlinjer som underlättar läsningen på FB för en av målgrupperna med läs- och skrivsvårigheter. Därför avgränsar jag mig till dyslektikernas behov. Riktlinjerna presenteras i en manual riktad till informatörer på svenska myndigheter och kommuner. / More and more authorities and municipals choose Facebook as one of their communication and publishing channels. Arguments for using social networks as FB is that it makes opportunities for dialogue and to quickly release information to citizens. The purpose for authorities and municipals using FB is to become more available. Writing at this forum they use plain language. The problem with plain language is that its not suitable for all readers. People with reading and writing disabilities need a language that is adjusted to their needs. A tool to be used to increase understanding to weak readers is easy to read texts aimed at this groups. But to provide easy to read texts at the FB forum and then believe that the problem is solved is both naive and ineffective. The main issue is that the target group (weak readers) is a group with lots of different reading disabilities, its too broad. For example a person with dyslexia have a different reading disability then a mentally retarded person. There are two problems due to this. People with reading and writing disabilities are excluded on FB and easy to read texts excludes persons with dyslexia. The purpose of my study is to identify guidelines that ease reading on FB for a target group with dyslexia. Therefore I define my work only to persons with dyslexia and there needs. The guidelines is presented in a manual, aimed at public relation officers and writers on Swedish authorities and municipalities.

Under min verksamhetsförlagda utbildningstid (hädanefter förkortat vfu) observerade jag många elever som alla kämpar på sitt eget sätt med sin läsning, och jag intresserade mig snabbt för hur lärare och skola kan hjälpa dessa elever med sina svårigheter och blev på så sätt introducerad för en metod som heter Rydaholmsmetoden. Rydaholmsmetoden är en metod som ska hjälpa eleverna att träna upp sin läshastighet och sin ordkunskap, och trots att metoden ej har en forskningsgrund så används den flitigt vid min VFU-skola där eleverna träffar en speciallärare två till tre gånger i veckan i 20 minuters pass där de tränar på att förbättra sin läsning genom arbete med just Rydaholmsmetoden.   Syftet var att undersöka om Rydaholmsmetoden kunde vara en fungerande metod för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt om dessa elever även kunde göra framsteg i Läsutvecklingsschemat (LUS) i och med arbete i Rydaholmsmetoden.   För att genomföra denna studie valdes ett antal av sex elever ut som alla fick undervisning i Rydaholmsmetoden. Dessa elever testades med ett av metodens standardtest (H4-test) och utvärderades sedan i LUS. Denna procedur upprepades efter åtta veckor för att se om arbetet med Rydaholmsmetoden givit någon effekt på elevernas resultat i LUS.   Resultaten som framkom var att fem av de sex eleverna som deltog i studien hade gjort framsteg i LUS under studiens tid, men resultatet kan ifrågasättas då eleverna samtidigt fick undervisning i såkallad parläsning, högläsning och tystläsning som alla kan ha påverkat elevernas resultat likväl som Rydaholmsmetoden.

Syftet med studien var att förstå hur elever upplever processen kring dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i åldern 8-11 år upplevde att en dyslexidiagnos skulle ställas, logopedens diagnostisering, överlämnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efteråt påverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras föräldrar insamlades information och analyserades utifrån studiens problemformulering och frågeställningar. I vår studie såg vi att det är en lång process för eleverna att ta till sig en dyslexidiagnos och att elevernas känslor inför diagnosen ofta är motstridiga och många. Samtliga elever har negativa känslor inför beskedet om att de har dyslexi och ingen av eleverna i vår studie har velat berätta om dyslexin för sina kamrater. Eleverna upplever dock en positiv förändring i skolan efter diagnosen. Föräldrar känner att diagnosen givit dem redskap att bättre stötta och förstå sitt barn. Det visade sig vara viktigt för barnet vad logopeden förmedlade och på så sätt påverkade logopeden barnets självbild och självförtroende.

I den här uppsatsen har jag undersökt några talboksanvändares krav, erfarenheter och förväntningar på talböcker. Jag har även sett över hur inläsningarna av talböcker förändrats över tid. Jag har i undersökningen intervjuat en grupp på fyra dyslektiker och två personer som arbetar med digitala talböcker. De frågor som jag har sökt svar på i denna utvärdering är. Hur fungerar inläsningarna för användarna? Hur har inläsningarna förändrats över tid? Bör inläsningarna ske med eller utan dramatisering? Vad finns det för alternativ till inläsningar (för olika genrer?) Jag har även undersökt hur talböcker respektive kommersiella ljudböcker lånas ut idag och hur talböcker lånades ut för ett par år sedan. De viktigaste resultaten är att Tal- och Punktskriftsbibliotekets egenproducerade syntetiska röst Folke borde förbättras och att det borde gå snabbare för studenter att få sin litteratur inläst. Dessutom finns det önskemål att talböckerna ska ta efter ljudböckerna som har mer dramatisering och inlevelse i inläsningarna än talböckerna. När det gäller faktaböcker anser de intervjuade användarna ofta att de är tråkiga att lyssna på. De finns dock även andra önskemål på faktaböcker i talboksform, som t ex att de borde vara med en bild, tabell eller punktlista så att man kan titta på dem medan man lyssnar.

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om det finns några skillnader i fonologisk förmåga mellan pojkar och flickor. I detta arbete, har kvantitativ metod använts. Undersökningen består av 2 lästester vilka mäter fonologisk förmåga och de har genomförts på elever i årskurs 4. Undersökningen visar att det inte finns några signifikativa skillnader mellan pojkar och flickor vad det gäller den fonologiska förmågan. Detta kan tyda på att det inte finns några större skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller förekomsten av dyslexi.