• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 503
  • 12
  • 1
  • Tagged with
  • 516
  • 260
  • 251
  • 123
  • 120
  • 100
  • 86
  • 81
  • 76
  • 65
  • 64
  • 54
  • 54
  • 53
  • 53
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
191

Dyslexi och Likvärdighet : Finns det en genväg till en likvärdig utbildning? / Dyslexia and Equivalence

Orhagen, Mikael January 2011 (has links)
The purpose of this paper is to find out if technology within pedagogy can help pupils with dyslexiaperform on the same level as their peers without using compensatory aid. Is it possible to replacethe compensatory aids with the technology in question? Can the same technology also be used tosupport other pupils as well and in turn removing the stigma of needing compensatory aid? To learn the answers to these questions I have done a qualitative text analysis. This analysis focuson technology in the form of podcasts and Web 2.0 based teaching platforms. The analysis alsofocus on pupils with dyslexia and what kind of help compensatory aids can be. The texts will beanalyzed based on the concept of equivalence and Habermas's theory of technology as ideology. The conclusions I have reached is that it is not possible to help all pupils with dyslexia with theseforms of technology. Not in such a manner that the compensatory aid in question can be replaced.This is due to the fact that not every pupil with dyslexia need the same support. The technology dohowever offer aid and shows signs of being able to help the pupils perform.
192

Hur arbetar lärare och skolledning för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter? / How do teatchers and schooleaders work to help pupils with dyslexia?

Berglund, Iréne January 2000 (has links)
<p>Jag har undersökt hur man inom ett rektorsområde arbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Jag har undersökt hur elever, skolledare och lärare ser på sin situation. I takt med att skolans ekonomiska resurser minskar föreställde jag mig att det också blir allt svårare att tillgodose de läs- och skrivsvaga elevernas behov. </p><p>Min undersökning består av tre delar. Jag har intervjuat en skolledare och 22 elever och skickade ut en enkät till 6 lärare. Jag genomförde studien vid en skola som då jag besökt den verkat hantera problemen med att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter på ett bra sätt trots bristande resurser. </p><p>Resultatet av min undersökning visade att eleverna tyckte att de fick den hjälp de behövde. Detta var ett mycket positivt resultat Lärarna ansåg dock att det fanns elever som skulle behöva mer specialhjälp. Eleverna ville ha en vuxen till i klassen, de ville inte ha mer special-lärar-resurser vilket lärare och rektor gärna skulle vilja ha.</p>
193

Barn som har läs- och skrivsvårigheter -en studie i hur lärare kan upptäcka och arbeta med dessa barn. / Children with reading and writing difficulties - a study in how teachers can discover and work with these children.

Hellgren, Annika, Kronberg, Jeanette January 2007 (has links)
<p>Syftet med studien var att belysa hur lärare kan upptäcka och arbeta med barn som har läs- och skrivsvårigheter. Vi har gjort en kvalitativ studie för att få vetskap om hur några lärare tänker om läs- och skrivsvårigheter. I vår undersökning har vi intervjuat två lärare i förskolan, fem lärare i skolans tidigare år och två vuxna personer som har läs- och skrivsvårigheter. Både i vår litteraturgenomgång och i våra intervjuer framkom flera kännetecken som lärare kan titta efter för att upptäcka att barn har läs- och skrivsvårigheter. Kännetecknen kan till exempel visa sig i barnets språk, motorik och hur barnet läser och skriver. I undersökningen framkom olika faktorer som lärare måste ta hänsyn till i arbetet med dessa barn. Till lärarnas hjälp finns hjälpmedel som är anpassade till barn som har läs- och skrivsvårigheter, men få av lärarna hade tillgång till dessa. Lärare måste försöka förstå barnen för att kunna hjälpa dem. Vi kom fram till att en av lärarens viktigaste uppgifter är att bemöta barnet på ett förstående sätt och bygga upp en klassrumsmiljö där barnet känner sig tryggt, där barnet vågar att be om hjälp istället för att dölja sina problem.</p>
194

Om kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter : Erfarenheter från ett grundskoleprojekt / About compensational computer aid for pupils with reading and writing disabilities : A school project experience

Bonn, Stefan January 2006 (has links)
<p>Syfte</p><p>Syftet med denna studie är utvärdera effekterna i en undervisningssituation för lärare och elever ute i daglig skolverksamhet, av den utbildning som lärarna fått genom att delta i projekt Kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av kommunens grundskolor. I arbetet ingår också en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lärarna fått utbildning i.</p><p>Metod</p><p>Studien är baserad på en enkätundersökning riktad till 83 lärare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgångar deltagit i gemensamma studiedagar och fått en utbildning om 4 x 2 timmar</p><p>Resultat</p><p>Nästan alla lärare anser att den utbildning de fått i att använda dator och kompensatoriska hjälpmedel har gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Man anser att användningen av kompenserande hjälpmedel ger eleven bättre förutsättningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjälpmedel. Nästan alla anser också att användningen av kompenserande hjälpmedel har stor betydelse för att stärka elevens självförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.</p><p>Diskussion</p><p>Tilltron till dator och kompensatoriska hjälpmedel förefaller hos lärarna vara större än vad arbetssätt och organisation i skolan tillåter deras elever att använda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation är viktiga faktorer för att ett framgångsrikt arbetssätt ska kunna uppnås. Hur skall flera lärare bli delaktiga i ett arbetssätt som av redan aktiva lärare uppfattas som en väg mot ökad framgång för eleven?</p>
195

Dyslexi : En studie om huruvida klasslärare i f-3 anser sig ha tillräckliga kunskaper om dyslexi

Svensson, Sandra January 2015 (has links)
The purpose of this study is to investigate if the class teachers believe that their education has given them enough knowledge about dyslexia in order to succeed a successful education for these pupils. It will present what four class teachers and two special education teachers has answered what they know about dyslexia. The study aims to find out if class teachers believe that they have enough knowledge to determine whether a pupil has dyslexia. If they have knowledge of appropriate methods and if they know how to prevent that pupils fall behind in their literacy and also what factors they believes makes it problematic to implement a literacy for these pupils. I propose the following questions: Do the class teachers consider that their education has given them sufficient knowledge of dyslexia and its characteristics? What methods does the class teachers and special education teachers considers as useful for pupils with dyslexia? What does the class teachers consider can prevent that pupils with dyslexia fall behind in their reading and writing skills? What factors consider class teachers and special education teachers is problematic to to succeed a reading and writing education for pupils with dyslexia? This study is based on a qualitative method and my theoretical approach is based on Høien and Lundberg established view of what dyslexia is. The results show that teacher’s university studies do not provide sufficient knowledge about dyslexia and appropriate methods. This problem is also described in the research I have used. Attributed to this it is obvious that class teachers have enough knowledge what dyslexia is and they could tell which methods that are good to use. They could also declare how to prevent that pupil’s with dyslexia fall behind in their reading and writing education. This means that a teacher in grade F -3 has sufficient knowledge to be able to implement a teaching adapted for pupils with dyslexia.
196

I behov av stöd : Några elevers upplevelser av stöd i läs- och skrivutveckling / Support in reading and writing : Some student´s views

Larnefeldt, Birgitta January 2015 (has links)
Mot bakgrund av vikten av elevers delaktighet är syftet med denna uppsats att undersöka hur elever på högstadiet som får stöd i sin läs- och skrivutveckling beskriver sitt stöd och sin skolsituation. Undersökningen är en kvalitativ studie som bygger på en fenomenografisk metod där intervjuer av tre elever vid ett högstadium i Stockholmsområdet utförts. Eleverna fick hjälp i SPA (specialpedagogiska arbetslaget och dess lokaler) som låg avsides i en skolbyggnad högst upp. Eleverna lämnade sin klass för att få hjälp i SPA. Tre olika synsätt hos eleverna kom fram på vad de främst tyckte var bäst med hjälpen de fick. Det var 1) Att få hjälp med läxorna. 2) Hjälp med att läsa olika texter och diskutera dem. 3) Hjälp på en grundläggande nivå där eleven befann sig och inte på en för svår nivå. Då grunderna hade gåtts igenom kunde nivån höjas stegvis på hjälpen. Att få hjälp på den nivå som eleven befinner sig på var den utfallsnivå som placerades högst på den hierarkiska skalan. Lägst låg att få hjälp med läxorna. Eleverna hade lämnat olika svar och beskrivningar på vad de tyckte var en nackdel med hjälpen. De olika svar som lämnats var följande 1) Det fanns inga nackdelar med hjälpen. 2) Felet beror på eleven själv som inte skött sig enligt egen utsaga. 3) Eleverna får inte den hjälp som de behöver. Eleverna har rätt att nå målen i ämnena men hjälp ges inte alltid så att de kan nå målen. 4) En nackdel med hjälpen som ges individuellt eller i en liten grupp kan vara att eleverna kan gå miste om värdefull undervisning i klassen. Det utfall som ligger högst är att eleverna går miste om värdefull undervisning och lägst ligger att det inte fanns några nackdelar med hjälpen. Positiva situationer var olika som favoritämnet, bra betyg och positiv respons på uppsats. Negativt var också olika som teoretisk ämnen, få en diagnos och jobbiga lärare. Två elever läste på sin fritid och tyckte om att skriva uppsatser i skolan medan en elev inte läste på fritiden och inte kom igång med skrivandet i skolan. Två elever höll föredrag för klassen medan den elev som inte skrev eller läste på fritiden inte vågade hålla föredrag inför en hel klass. Eleverna uttryckte ingen önskan om någon annan hjälp än den de fick idag. Lugnet i SPA var något som alla uppskattade. En lugn klassrumsmiljö vore därför önskvärd är den slutsats man måste dra.
197

”Det har alltid varit en liten klump i magen så, engelska.” : En studie om hur engelskundervisning kan anpassas till elever med dyslexi och hur några elever med dyslexi har upplevt engelskundervisningen under sin skolgång. / ”English gives me a bad gut feeling.”

Samuelsson, Charlotte, Jansson, Camilla January 2015 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur engelskundervisningen kan anpassas för elever med dyslexi samt få en fördjupad förståelse för hur några elever med dyslexi har upplevt engelskundervisningen i grundskolan. För att få svar på frågeställningarna genomförde vi kvalitativa intervjuer med fyra lärare och tre elever. Lärarna arbetar eller har arbetat med specialpedagogiska insatser mot elever som har svårigheter i engelska, eleverna är över 15 år och har dyslexi. Studien har en hermeneutisk ansats, med en explorativ karaktär.   Resultatet visar att eleverna har upplevt engelska som det svåraste ämnet i skolan och att det har präglat deras självkänsla och motivation negativt. Vidare framgår av resultatet att det behövs tre komponenter för att det ska bli en framgångsrik undervisning för elever med dyslexi. För att kunna genomföra adekvata insatser i engelskundervisningen behövs en noggrann kartläggning av elevens specifika svårigheter och styrkor. För att kunna göra en sådan kartläggning krävs kunskaper i det engelska språkets djupa ortografi, komplexa stavelsestruktur och hur man lär ut grunderna. Det krävs även kunskaper om läs- och skrivsvårigheter samt en lyhördhet och vilja att lyssna till hur eleven själv upplever sina svårigheter och de insatser som erbjuds.
198

Elevers läs- och skrivsvårigheter på ett yrkesprogram.

Kristoffersson, Lars January 2011 (has links)
Syfte med min studie var att undersöka elevers läs- och skrivsvårigheter i ett yrkesprogram och hur lärarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att få svar på dessa frågor så gjordes en kvalitativ studie på en skola i norrland. Intervjupersonerna är fyra stycken elever med läs- och skrivsvårigheter och fyra stycken lärare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om läs- och skrivsvårigheter tas också upp. Resultatet tyder på att både lärare och elever inte får resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjälpa elever och lärare i klassrummet. Lärarna försöker att anpassa sitt eget material till eleverna med bilder och ljudböcker. Informationen mellan karaktärsämneslärare och kärnämneslärare brister när det gäller att delge om en elev har t.ex. läs- och skrivsvårigheter eller särskilda behov. Eleverna i studien trivs när de har karaktärsämnen och får arbeta praktiskt med händerna både i skolan och på arbetsförlagd utbildning.
199

Problemsituationer i skolan : en undersökning om hur elever med läs- och skrivsvårigheter uppfattar sin skolsituation

Andersson, Lina January 2008 (has links)
Det övergripande syftet med den här uppsatsen är att belysa en fördjupad förståelse av skolsituationen för elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår nio med fokus på elevernas egna uppfattningar av problem, svårigheter och stöd. Detta för att kunna ta reda på vad som bör beaktas då stödformer ska utvecklas. En kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsmetod utfördes där sex elever och deras lärare intervjuades om elevernas problematik i skolan. Anteckningarna från intervjuerna användes för att göra en horisontalisering och se om berättelserna skilde sig åt och om de skilde sig från den bild som litteraturen ger. Elevernas uppfattningar om skolan baserades på upplevelser, sociala relationer och undervisningssituationens organisering. Eleverna tänkte inte så mycket på sina svårigheter och flera upplevde inte att de hade svårigheter samtidigt som de pratade om saker som var svåra i skolan. Lärarna och eleverna hade ganska likartad syn på vilka svårigheter eleverna hade även om skolans syn var mer utvecklad. Eleverna uppfattade sina problem som kopplade till aktiviteter medan lärare såg problem inom andra domäner av ICF. Skolan tenderade att ha samma åtgärder för problemen i undersökningen. I vissa fall var skolan och eleverna inte överens om vad som var det huvudsakliga problemet eller vad som borde göras för att lösa ett problem. Skolan behöver kartlägga elevernas svårigheter och bestämma åtgärder tillsammans med eleven. En konversation mellan eleven och läraren behöver komma till stånd för att ge en bild av vad eleven upplever och har upplevt.
200

Dyslexibyrån : -En studie om att utforma ett interaktivt verktyg för dyslektiker

Bergle, Maria January 2012 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0531 seconds