No description available.

<p>ABSTRACT</p><p>Citizendialogue in the District of Rasbo</p><p>A Case Study in the Municipality of Uppsala</p><p>Author: Camilla Östlund</p><p>Supervisor: Stig Montin</p><p>The essay is written inside the scope of Örebro Universitys evaluation of the new organisation in the municipality of Uppsala.</p><p>The purpose of this essay is to study the citizendialogue in the district of Rasbo. This will be done partly by an examination of how the participants themselves</p><p>perceive citizendialogue. Their descriptions are put in relation to deliberative democracy and its critics amongst other. Partly by study how those involved have choosen to put it into practice. The opponents of the reorganization chose to start a non-profit association, Rasbo in co-operation, to carry on local mobilization and it will be compared with other similar groups. The municipality of Uppsala arranged a citizens forum in the district of Rasbo and the essay will examine how the participants experienced it.</p><p>The study is based upon a total of 19 semistructured interviews with politicians and officials in the municipality of Uppsala and also working members of Rasbo in co-operation.</p><p>The overall result of the analysis is that the politicians and the officials as well as the members of the association support the form of actions that endorse the representative system and look att citizendialogue as a tool to regenerate it and make it better. Rasbo in co-operation has almost everything in common with similar groups including a contradictory view on politics. The association has the important requirements for local mobilization, dedicated people, a positive collective identity and a constructive relation to the municipality. The participants of the citizens forum liked the way the forum was arranged and enjoyed the evening. But there was some problem between the unicipality and the association in connection with the preliminaries before the event. There is also some deficiency in the follow-up.</p><p>Keyword: local democracy, citizendialogue, deliberative democracy, local mobilization, citizens forum, Uppsala, Rasbo, Rasbokil, Stavby, Tuna.</p>

Seit 2002 wird das Standardkosten-Modell (SKM) als Ansatz zur Messung von Bürokratiekosten in einer Vielzahl von OECD-Ländern, darunter Deutschland und Großbritannien, angewendet. Im Zentrum dieser Arbeit steht die Frage, warum im Regulierungsreform-Nachzüglerland Deutschland die Ausweitung des Ansatzes auf den Bereich Bürger seit Jahren auf der politischen Agenda steht und bereits erste Schritte zur Umsetzung unternommen wurden, während SKM Bürger im Regulierungsreform-Vorreiterland Großbritannien scheinbar nie auf der Agenda stand. In Anlehnung an einen von Kingdon entwickelten Agenda-Setting-Ansatz werden Unterschiede im Bereich der Problemwahrnehmung, in der Bewertung der Policy SKM sowie im politischen Entstehungsprozess untersucht. Hierbei zeigt sich, dass hinsichtlich der Wahrnehmung des Problems der Bürokratiebelastung signifikante Unterschiede zwischen Deutschland und Großbritannien bestehen, die sich vor allem auf die in Deutschland höhere Intensität der Problemwahrnehmung beziehen. Weitere Unterschiede bestehen bezüglich der Bewertung der Policy SKM, die in Deutschland eine höhere Medienaufmerksamkeit erhält und allgemein positiver bewertet wird. Auch der Entstehungsprozess des SKM, der in Deutschland wesentlich stärker politisiert war als in Großbritannien, trägt zur Erklärung der beobachteten Unterschiede im Agenda-Setting bei. / Since 2002 the Standard Cost Model (SCM) has been used for the measurement of administrative burdens in several OECD countries, among them Germany and the UK. The central question explored in this article is why in the regulatory reform “laggard country” Germany the application of the SCM at the citizen level has been on the political agenda for several years, with the first steps already taken towards implementation, while in the regulatory reform “leader country” UK, the use of the SCM for the measurement of citizens’ administrative burdens has apparently never been on the agenda. Using an agenda setting model developed by Kingdon, differences in the areas of problem perception, assessment of the SCM as a policy, and the political introduction process of the policy are investigated. It is shown that regarding the perception of the problem of bureaucracy significant differences between Germany and the UK exist, in particular relating to the higher intensity of problem perception in Germany. Additional differences are identified regarding the assessment of the SCM policy which has received more media coverage in Germany and is also generally more positively received there. Differences identified in the introduction process, which in Germany has been much more politicised than in the UK, constitute additional explanatory factors.

La desregulación y apertura a la competencia de los servicios públicos de infraestructura, clave para el proceso de integración económica europea, pretendía beneficiar unívocamente a los ciudadanos en su papel como consumidores, a partir de su aprovechamiento óptimo y homogéneo de las posibilidades de elección introducidas en el mercado. Sin embargo, actualmente, la Comisión Europea se replantea el diseño de la regulación de estos servicios desde el punto de vista de su beneficio sobre los ciudadanos como consumidores. El objetivo principal de esta tesis es, en dicho contexto, evaluar las políticas de regulación de los servicios públicos de infraestructura desde la perspectiva de los ciudadanos, aspecto insuficientemente analizado hasta la fecha. Para ello, se desarrolla un análisis microeconométrico de las decisiones y percepciones de los ciudadanos ante estos servicios, a partir del contraste de sus preferencias reveladas y preferencias declaradas en tres grandes países europeos: España, Reino Unido e Italia. Los resultados obtenidos reflejan la heterogeneidad de los ciudadanos como consumidores, ligada a sus condicionantes socioeconómicos. Derivado de ello, se observa cómo las reformas han tenido efectos duales, particularmente en el sector de las telecomunicaciones, generando determinados problemas de insatisfacción, participación y confianza en aquellos ciudadanos particularmente vulnerables como consumidores. / Deregulation and opening to competition of public infrastructure services, key to European economic integration, would ostensibly benefit all the citizens, as consumers, assuming they took homogeneously optimal choices in the market. However, the European Commission is currently rethinking the design of the regulation of these services from the point of view of benefits for citizens as consumers. The main objective of this thesis is, in this context, to evaluate the regulatory policies of these services from the citizens’ perspective, which has been insufficiently analyzed to date. To do so, a microeconometric analysis of citizens’ decisions and perceptions towards these services is performed, through contrasting their revealed and stated preferences for three large European countries: Italy, Spain and the United Kingdom. The results reflect the heterogeneity of citizens as consumers, linked to their socio-economic conditions. On this basis, it can be observed how the reforms have had dual effects on citizens, particularly in the telecommunications sector. Thus, certain problems of dissatisfaction, low participation and low confidence have been generated among those citizens particularly vulnerable as consumers.

This dissertation is an empirical study of the political benefits of decentralization. It examines the effects of decentralization on citizens’ evaluations of the political system. Despite the large number of empirical studies on the costs and benefits of decentralization, most studies focus on economic benefits (typically in terms of fiscal efficiency) and pay little attention to potential political benefits. This dissertation seeks to fill these gaps by explicitly modeling the role decentralization plays in shaping citizens’ attitudes toward a political system. Drawing on work in political behavior and decentralization, a theoretical framework is developed to explain the manner in which citizens’ attitudes are shaped by election outcomes and their post-electoral win-loss status in multi-tier government. This dissertation not only offers a general argument with which to understand how a decentralized political structure may lead to greater stability in a democratic regime, but also offers guidance to policymakers on whether decentralization should be pursued as an option for institutional reform.

VET HUT! Om möjligheter och begränsningar med ämnesövergripande tematisk undervisning för hållbar utveckling Education for Sustainable Development Possibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development. Antal sidor: 39 Att gå från abstrakta ord till konkret handling, när det gäller realiseringen av hållbar utveckling, är en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhälle. En uppgift där skolan besitter en nyckelroll för att lägga grunden till de attityder de uppväxande och kommande generationerna kommer att tillämpa i sina vardagliga handlingar. I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrågasätta utformandet av undervisningen i hållbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lärarnas syn på villkor för ämnesövergripande temaundervisning i hållbar utveckling. Där vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svårigheter tillsammans med nio lärare. Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhållningssätt snarare än ett specifikt undervisningsämne, då det i slutänden är den gemensamma insatsen som ger förutsättningarna för förståelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att åstadkomma detta är behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tänkande och förståelse att genom etiska och demokratiska handlingar påverkar det globala samhället i en hållbar riktning. Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frågor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hållbar utveckling är att det måste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lärare och mellan elever och lärare. Vi tror att mycket, relativt enkelt, kan vinnas om tid och kraft satsas på att utveckla och förtydliga de ämnesöverskridande kopplingar som finns i begreppets olika aspekter genom exempelvis deliberativa samtal. I diskussionen ger vi förslag på tillvägagångssätt för att underlätta implementering av tematiskt ämnesövergripande arbete i hållbar utveckling

<p>VET HUT!</p><p>Om möjligheter och begränsningar med ämnesövergripande tematisk undervisning för hållbar utveckling</p><p>Education for Sustainable Development</p><p>Possibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.</p><p>Antal sidor: 39</p><p>Att gå från abstrakta ord till konkret handling, när det gäller realiseringen av hållbar utveckling, är en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhälle. En uppgift där skolan besitter en nyckelroll för att lägga grunden till de attityder de uppväxande och kommande generationerna kommer att tillämpa i sina vardagliga handlingar.</p><p>I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrågasätta utformandet av undervisningen i hållbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lärarnas syn på villkor för ämnesövergripande temaundervisning i hållbar utveckling. Där vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svårigheter tillsammans med nio lärare.</p><p>Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhållningssätt snarare än ett specifikt undervisningsämne, då det i slutänden är den gemensamma insatsen som ger förutsättningarna för förståelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att åstadkomma detta är behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tänkande och förståelse att genom etiska och demokratiska handlingar påverkar det globala samhället i en hållbar riktning.</p><p>Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frågor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hållbar utveckling är att det måste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lärare och mellan elever och lärare. Vi tror att mycket, relativt enkelt, kan vinnas om tid och kraft satsas på att utveckla och förtydliga de ämnesöverskridande kopplingar som finns i begreppets olika aspekter genom exempelvis deliberativa samtal. I diskussionen ger vi förslag på tillvägagångssätt för att underlätta implementering av tematiskt ämnesövergripande arbete i hållbar utveckling</p>

This study examined how Fox News, CNN, MSNBC, ABC, NBC, and CBS portrayed the Citizens United v. Federal Election Commission decision from the time of the decision, January 21, 2010 until the mid-term elections November 2, 2010. The broadcast transcripts were read for emergent frames to see how the stations framed coverage. The cable channels had the most coverage. MSNBC, ABC, NBC, and CBS framed the decision negatively, Fox News portrayed it positively, and CNN was neutral to negative in coverage.

In Lübeck fand 2010 eine Bürgerkonferenz zum Thema Priorisierung im Gesundheitswesen statt. 20 Bürger unterschiedlichen Alters und mit heterogenen Bildungshintergründen informierten sich über das Thema Priorisierung im Gesundheitswesen, diskutierten ihre Überzeugungen und Erfahrungen und verfassten am Ende ein gemeinsames Votum. Priorisierung im Gesundheitswesen war bei den Bürgern definiert als ein Gedankenkonstrukt darüber, welche Werte und Kriterien in der medizinischen Versorgung als wirklich wichtig empfunden werden, und welche weniger wichtig erscheinen. Aus diesen Überlegungen können Rangfolgen medizinischer Interventionen und Therapien erarbeitet werden. Diese Konferenz betreffend beantwortet diese Arbeit die Forschungsfragen, ob Bürger in der Lage sind ein solch komplexes Thema wie Priorisierung im Gesundheitswesen sinnvoll und weiterführend zu diskutieren, zu welchen inhaltlichen Ergebnissen sie dabei kommen und welche Bedeutung diese Ergebnisse für die Gesamtdebatte haben können. Die Lübecker Bürger haben einen gelungenen Diskurs geführt, was in dieser Arbeit anhand von Kriterien des Diskursethikers Jürgen Habermas herausgearbeitet wird. Mit dieser Methode eine Bürgerkonferenz zu analysieren wurde dabei innerhalb dieser Arbeit ein neuer Weg beschritten. Außerdem wird bezüglich der inhaltlichen Diskussion gezeigt, welche wichtige Bedeutung der Bürgerdiskurs für die Gesamtdebatte hat. Die Bürger haben einzelne neue Aspekte angesprochen, aber vor allem zeigt sich in der Analyse, dass die Lübecker Bürger einen Schwerpunkt bei Werten und Kriterien setzen, die das einzelne Individuum betreffen. Der Vergleich der inhaltlichen Ergebnisse der Lübecker Bürgerkonferenz mit den inhaltlichen Ergebnissen einer kanadischen citizens jury zu diesem Themenkomplex zeigt viele Parallelen und gibt damit den Hinweis darauf, dass ein länderübergreifender gemeinsamer Bürgerwille besteht.

published_or_final_version / Social Work / Master / Master of Social Sciences