Examensarbetet handlar om att minimera en total servicekostnad för företaget Chargestorm då de skall utföra service på sina laddningscentraler för elbilar. En ruttoptimering har gjorts som resulterar i ett antal rutter som är tänka att användas av en servicetekniker när denne åker runt och utför service på laddningscentralerna. En simulering har också gjorts för att påvisa de bästa tidsintervallen då olika typer av service kan ske, med målet att minimera den totala servicekostnaden.

En effektiv lagerstyrning handlar om att erbjuda god service till så låg kostnad som möjligt. Detta kan dock vara svårt att uppnå när olika typer av produkter med olika lageromsättningshastighet lagerhålls. Ett sätt att angripa detta problem är att styra olika produktgrupper på olika sätt genom att klassificera produkterna. Fiskeby Board AB är ett svenskt pappersbruk som tillverkar förpackningskartong av 100 % returfiber. Produktionen på Fiskeby är orderstyrd och kontinuerlig vilket innebär att inflödet av kundspecifik kartong till lagret är konstant. Kunderna tillåts lagerhålla godset under en viss tid utan avgift och lagerhållningen sker antingen i Fiskebys färdigvarulager Bruket eller i lagret som Fiskeby hyr i Hamnen. Problemet är att avsaknaden av konsekvent lagerstyrning mellan lagren. Fiskeby vill därför klassificera sina kunder för att bättre styra materialflödet från produktion till kund. För att göra detta behövde viktiga parametrar identifieras som är avgörande för var kartongen borde lagerhållas. Vidare behövde karaktäristiken på de två lagren utredas för att avgöra vilken klass som är bäst lämpad för respektive lager. Tre kriterier, vilka är av störst betydelse för var gods ska lagerhållas, identifierades; Kvantitet, Liggtid samt Arkformat. Kvantiteten har analyserats i två ABC-analyser baserat på total ordervolym under perioden samt genomsnittlig ordervikt. ABC-analyserna kombinerades sedan till ett underlag. Liggtiden analyserades i en XYZ-analys baserad på genomsnittlig liggtid med tillhörande variation. Arkformat är viktigt ur ett hanteringsperspektiv och analyserades som ett komplement till de andra analyserna för att kunna avgöra en gräns mellan små och stora arkformat. Vidare har de tre kriterierna använts i en flerkriterieanalys som även utgör en beslutsmodell för var gods är mest lämpat att lagras.

Stockholmsregionen växer sig allt större och efterfrågan på bostäder är hög. Järntorget är ett företag vars kärnverksamhet består av bostadsutveckling, speciellt i attraktiva storstadslägen. Att Järntorget väljer att bygga i attraktiva storstadslägen leder till att många av byggprojekten är lokaliserade i områden med redan tät bebyggelse. Den täta bebyggelsen leder till logistiska problem i form av begränsade utrymmen att leverera och lagra material på. Logistik handlar om att få rätt material på rätt plats, i rätt tid och till rätt kostnad. I den här studien studeras projektet Klarbäret. Klarbäret består av 131 studentlägenheter som ska byggas i centrala Stockholm. Detta leder till att utrymmet är begränsat och det kommer att ställas höga krav på logistiken. Syftet med studien var att identifiera en lämplig logistiklösning för att minska kostnaderna, underlätta byggprocessen och öka effektiviteten vid byggprocessen. Studiens resultat pekade på att Järntorget borde anlita en logistikansvarig som kan vara med under hela processen och ansvara för logistiken. Det rekommenderas att logistikansvarig använder sig av det framtagna logistikdokumentet. Ytterligare ett förslag om att Järntorget ska använda sig av ett bokningssystem för sina transporter. Bokningssystemet skulle göra det lättare för alla berörda på arbetsplatsen att se när under dagen leveranser är beräknade till platsen och för att få leveranserna bättre sprida över dagen. Gällande transporter till bygget kommer materialet för bland annat stommen att behöva omlastas för att få in mindre lastbilar till byggarbetsplatsen på grund av den rådande BK2 klassningen i Stockholms innerstad. För att kunna genomföra detta rekommenderas att ta in ett TPL företag för att kunna minska transporterna genom samlastning. Eftersom det inte finns lagringsmöjligheter på byggarbetsplatsen behöver så mycket material som möjligt lyftas in i själva huskroppen när stommen för det våningsplanet är färdigställt. Det rekommenderas även att anlita ett TPL företag som kan bära in inredningsmaterial utanför arbetstid för att minska kostnader och öka effektiviteten. Vissa saker kommer inte att kunna lagras och behöver därför levereras när det ska användas. Bland annat betongelementen. Detta leder till att det utmynnar i en typ av JIT-lösning men då enbart för stommaterialet.

Studiens syfte är att ta fram en beräkningsmodell som ska ligga till grund för vilka artiklar som är bäst lämpade att reducera för att minska logistikkostnaden. En generell modell har tagits fram för tillvägagångsättet vid framtagningen av beräkningsmodellen, och tillämpas i studien som utförts på ett fallföretag inom tillverkningsindustrin. Studien avgränsas från att analysera arbetssätt och förändringar i logistikflödet. Beräkningsmodellen genererar en totalkostnad för samtliga artiklar i en produktstruktur. Med beräkningsmodellen som underlag utfördes en ABC-analys för att trovärdigt föreslå vilka artiklar som är mest lämpade att reducera. Rekommendationen ges till fallföretaget gällande att försöka reducera de flöden som summeringen av ABC-analysen belyste. Under studiens gång upptäckes möjligheten till intressant vidare forskning inom att beräkna miljöpåverkan som en faktor i en beräkningsmodell för logistik.

<p>Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka ett företags givna transportstrukturs miljöpåverkan i växthusemissioner eller CO2e. Detta genom att med hjälp av olika verktyg och teorier ta fram ett antal scenarion som har en lägre miljöpåverkan än befintlig transportstruktur. Det sekundära syftet är att ta fram modeller som hjälper företaget att ta hänsyn till de ekonomiska kostnader som kan vara kopplade till en omstrukturering av transportstrukturen.</p><p>Metod: Kvalitativa intervjuer om grön logistik och vilka verktyg som används i detta arbete samt en kvantitativ datainsamling i beräkningar av emissioner med hjälp av NTMCalc.</p><p>Slutsatser: Ett antal olika scenarion togs fram där miljöpåverkan uppskattades, utifrån dessa valdes 5 stycken ut som hade en lägre miljöpåverkan än befintlig transportstruktur. I dessa utvalda scenarion tas hänsyn till ytterligare faktorer som exempelvis ledtider, hur många landsgränser som måste korsas, tätortskörning etc. Då det inte finns ett ekonomiskt underlag för vad ett transportstrukturbyte skulle kosta förs det en diskussion med rekommendationer över åtgärder vid ett byte av transport.</p>

Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka ett företags givna transportstrukturs miljöpåverkan i växthusemissioner eller CO2e. Detta genom att med hjälp av olika verktyg och teorier ta fram ett antal scenarion som har en lägre miljöpåverkan än befintlig transportstruktur. Det sekundära syftet är att ta fram modeller som hjälper företaget att ta hänsyn till de ekonomiska kostnader som kan vara kopplade till en omstrukturering av transportstrukturen. Metod: Kvalitativa intervjuer om grön logistik och vilka verktyg som används i detta arbete samt en kvantitativ datainsamling i beräkningar av emissioner med hjälp av NTMCalc. Slutsatser: Ett antal olika scenarion togs fram där miljöpåverkan uppskattades, utifrån dessa valdes 5 stycken ut som hade en lägre miljöpåverkan än befintlig transportstruktur. I dessa utvalda scenarion tas hänsyn till ytterligare faktorer som exempelvis ledtider, hur många landsgränser som måste korsas, tätortskörning etc. Då det inte finns ett ekonomiskt underlag för vad ett transportstrukturbyte skulle kosta förs det en diskussion med rekommendationer över åtgärder vid ett byte av transport.

Universiẗat, Diss.--Erlangen-Nürnberg, 2004.

The role of logistics has, over the last decade, evolved into a significant determinant in the operations of businesses. Increased efficiency and reduced operational costs can be established through a well-operated transportation system. Due to societies increased awareness for environmental issues, the logistics industry has been affected, which has led to a demand for development. Therefore, the concept of green logistics has become more common in the transportation industry. However, in South Africa this concept is lessestablished and there is a need to investigate managerial perceptions further. This research investigates green logistics, as perceived by managers in the transportation industry in South Africa. This thesis aims to study green logistics activities in South Africa at large transportation companies. The authors explore the current green logistic activities at the transportationcompanies, the managerial perceptions regarding green logistics, and their views of incentives and barriers to its implementation. The literature review presents the major theories and concepts included in green logistics. This section will present the reader with a deeper knowledge of sustainability, the triple bottom line, green logistics, and strategic environmental environment. Qualitative semi-structured interviews were used in this study. Six companies were interviewed and one South African logistical researcher. Secondary data was also used to get a deeper understanding of green logistics in South Africa. Interviews were held at the headquarters of the transportation companies, which were all resided in Johannesburg. Three international companies, three domestic companies (all with global operations), and one logistics researcher were interviewed. This gave the authors well-rounded empirical findings. The results from the interviews were divided into three categories: responsibility, green logistics activities, and managerial perceptions. The analysis provided many incentives and barriers of green logistics in South Africa, as well as a deeper understanding of the managerial perceptions. The study shows that green logistics is currently implemented, to a certain extent in South Africa. However, the paper identifies areas were it can be improved upon. The authors can conclude that the economical factor is a driving force within the triple bottom when implementing green logistics. Another interesting factor described in the conclusion is the importance of communicating green initiatives internally and externally. Conclusively, further recommendations regarding green logistic practices in South Africa are acknowledged.

Universiẗat, Diss.--St. Gallen, 1998. / Literaturverz. S. 365 - 388.

Diss. Univ. St. Gallen, 2006.