Zugl.: München, Universiẗat, Fak. für Betriebswirtschaft, Diss., 2001.

Allt fler företag väljer att lägga ut sin logistikverksamhet på ett tredjepartlogistikföretag för att möta kundbehovet. Ett av dessa företag är Servistik. Servistik vill utveckla informationshantering för att skapa ytterligare effektivitet. Detta examensarbete syftar till att ge förståelse för hur information hanteras i nuläget, likheter och skillnader i informationshantering och hur det påverkar Servistik. Examensarbetet är avgränsat till informationshantering på fyra godsmottagningar tillhörande två av Servistiks dotterbolag. För att samla in data gällande informationshanteringen i nuläget har alla fyra godsmottagningar besökts och intervjuer samt observationer har genomförts. Två olika metoder används för att säkerställa sanningshalten i insamlad data. Ytterligare har även olika personer inom liknande områden observerats och intervjuats för att nå hög tillförlitlighet. Datainsamlingen har skapat förståelse för nuläget och vilka moment som ingår i godsmottagningsprocessen. De moment som ingår är lossning, ankomstregistrering, skanning och inre spridning. Likheter och skillnader har identifierats; en av likheterna är bristande inflöde av information. Det skapar problem och avbrott inom alla moment samt mer arbete för både godsmottagare och kund då de behöver tillhandahålla information som saknas. De likheter och skillnader som har identifierats påverkar främst Servistiks möjlighet till ökad effektivitet. De faktorer som påverkas är bättre och förenklad hantering kring information, inhämtandet av information samt förmedlade av information. I nuläget används verktyg på godsmottagningarna som kan bidra till ökad effektivitet. Genom att ta del av varandras verktyg kan godsmottagningarna och medarbetarna utvecklas till att arbeta på ett standardiserat sätt. Detta bidrar även till social hållbarhet inom företaget då alla arbetar mot gemensamma mål. För att effektivisera informationshanteringen kan det tillgängliga IT-systemet utvecklas för att möta grundläggande standarder som specificeras efter branschens behov. IT-system kan skapa statistik i samband med att ett moment utförs och skapa ett underlag hur väl godsmottagningarna presterar. Underlaget kan även användas för att tydliggöra fel och brister som finns och uppstår vid informationshantering.

Linköpings kommun ska införa samordnad varudistribution för transporter till kommunens verksamheter. I nuläget går kommunens transporter direkt från leverantörerna till kommunens verksamheter. Med samordnad varudistribution kommer kommunens gods att anlända till en samlastningscentral där godset samlastas och körs ut till de kommunala verksamheterna. Förhoppningen är att detta ska ge en minskning av koldioxidutsläpp, partikelutsläpp, godshantering vid verksamheterna och minskad tung trafik vid kommunens verksamheter. För att kunna utvärdera resultatet av samordnad varudistribution krävs att transportpåverkan innan ett införande kan mätas och jämföras med dess påverkan efter ett införande. För att dessa mätningar ska kunna jämföras krävs att mätningarna genomförs på samma sätt före och efter införandet. Det finns en osäkerhet kring hur detta skulle kunna mätas. Syftet med studien är att undersöka vilka nyckeltal som är intressanta att mäta före och efter ett införande av samordnad varudistribution. Många städer har svårigheter gällande trafikstockningar och miljöfarliga utsläpp som leder till negativa effekter för både människor och miljön. Godstrafiken behövs för att transportera gods från fabriker till slutkunder men påverkar både växthuseffekten och stadsmiljö genom miljöfarliga utsläpp, buller och trafikolyckor. En samlastningscentral minskar bland annat på de negativa externa effekterna av godstransporter i städerna. Intervjuer har genomförts för att undersöka hur andra verksamheter som infört samordnad varudistribution gått tillväga och vad de fått för resultat. Det framkom att det var svårigheter med att få fram transportdata före införandet och att transportsituationen är väldigt komplex. Genom att verksamheterna har mer information om sina godstransporter underlättar det för dem att planera och styra över dem. En ökad positiv miljöeffekt för staden skulle kunna nås om fler verksamheter använde sig av samlastning.

I examensarbetet utförs en totalkostnadsanalys av tre olika transportalternativ av gipsskivor till kontorsbyggen i citymiljö åt Skanska. I det ena alternativet levereras gipsskivorna direkt från fabrik till byggarbetsplats. I det andra alternativet köps gipsskivorna in från en grossist och i det tredje alternativet går gipsskivorna via en terminal hos en tredjepartslogistiker. Slutsatserna som tagits fram visar på att ett lågt inköpspris kan medföra öka kostnader längre fram i kedjan i form av sämre kvalité och längre väntetider för personalen.

Postnord, DHL och Schenker är de tre största transportbolagen i Norrköpings stad och utför idag merparten av distributionen av gods. Inom Norrköpings stadskärna levereras varor dagligen till stadens olika gallerior samt butiker innanför promenaderna (norra, södra, östra) och Kungsgatan. Transportbolagen åker i dagsläget med totalt 6 lastbilar och 6 paketbilar för att förse kunder inom Norrköpings stadskärna med gods. Urbanisering och den ständigt växande befolkningsmängden identifieras, av aktörerna, som ett framtida trafikproblem vad gäller privata fordon och godstransportfordon. Idén med citylogistik är att optimera logistik- och transportaktiveter som sker i städer och genom det minska problemen. En potentiell lösning på problemen är samlastning av gods som går in i stadskärnan. Målet med examensarbetet är att undersöka och analysera godstransportsflödet i dagsläget i Norrköpings stad samt att uppskatta potentialen i besparingar/förbättringar för systemet, med samlastning av gods som transporteras in i Norrköpings stadskärna. Syftet med examensarbetet är att förse projektet ”Integrerad ruttplanering och kostnadsdelning inom citylogistik” med detaljerade data om Norrköpings transporter. Syftet är dessutom att undersöka ifall samlastning är en rimlig åtgärd för att erhålla sociala, miljömässiga- och ekonomiska vinster inom städer och urbana områden. För att besvara forskningsfrågor och uppfylla målet samt syftet har metoden bestått av: intervjuer med olika aktörer, litteraturstudie kring tidigare samlastningslösningar, datainsamling genom fältobservationer och bearbetning av sekundärdata från transportbolag samt beräkningar baserade på de data för att påvisa potentialen i besparingar/förbättringar för samlastning av gods i Norrköpings stadskärna. Resultaten visar att sociala- och miljömässiga vinster kan erhållas då samarbete kring samlastning av gods genomförs. Även ekonomiska vinster i form av frigjorda resurser har kunnat erhållas. Samtliga aktörer som intervjuats i Norrköpings stad finner sig positiva till ett framtida samlastningssamarbete och många av aktörerna ser även vikten av att ett sådant samarbete inträffar. Beräkningarna visade att tidseffektivisering, minskande av antalet lastbilar samt förminskning av 𝐶𝑂2-utsläpp kan erhållas då gods inom Norrköpings stadskärna samlastas och distribueras. Examensarbetet presenterar även andra citylogistiklösningar och resultaten från en del av dem. Sammanfattningsvis kan det här examensarbetet fungera som en grund för framtida studier och ett implementerande av citylogistik och ett samlastningssamarbete i Norrköpings stad.

I Sverige rapporteras årligen 6000 fall av hjärtstopp som sker utanför sjukhus där SOS-Alarm larmats och HLR utförts. Av de drabbade lever ca 11% 30 dagar efter hjärtstoppet. I samband med ett inträffat hjärtstopp är tiden till att en hjärtstartare (AED) kan användas avgörande för den drabbades chans att överleva. För varje minut som passerar minskar chansen för överlevnad med ca 10% och i nuläget är ambulansens insatstid i snitt elva minuter. Ett alternativ för att eventuellt minska insatstiderna för leverans av AED är att använda drönare. Syftet med detta examensarbete är att utveckla en metod för att välja platser där drönarhangarer kan lokaliseras för att potentiellt kunna bidra till ökad överlevnad för de som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus. Genom att beräkna avstånd mellan historiska hjärtstopp och möjliga platser att lokalisera drönarhangarer på kunde tre olika optimeringsmodeller byggas och användas för att lokalisera drönare inom kontrollerat luftrum (CTR). De olika optimeringsmodellerna maximerar överlevnad, täckning samt tidsvinst och lokaliserar 50, 25, tio (10) respektive en (1) drönare. Examensarbetet resulterade i att drönarhangarerna lokaliseras i olika CTR beroende på vilket mått som avses att maximeras, förutom om endast en drönarhangar ska placeras ut. Om endast en drönare finns tillgänglig för samtliga CTR lokaliseras den i Bromma CTR oavsett vilket mått som används. För att kunna genomföra lokaliseringen har även tre antaganden gjorts. De är att drönarna måste lokaliseras på platser där de inte kan bli stulna samt kunna repareras, att de måste placeras inom CTR samt att drönarna får flyga över flygplatser och deras rullbanor. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Inom sjukvården är det viktigt att material finns tillgängligt när operationer och ingrepp ska genomföras för att patienter ska få den vård de behöver. För att materialbrist inte ska uppstå krävs bra planering och hantering av material. Det finns ett flertal olika materialstyrningsmetoder som syftar till att undvika materialbrist och uppnå låga kostnader. I dagsläget ligger Ögonkliniken på sjukhusområdet på Universitetssjukhuset i Linköping men då lokalerna är gamla ska kliniken flytta till nya lokaler på Garnisonen, ett område utanför sjukhusområdet. I och med flytten kommer ett nytt materialflöde att uppstå för Ögonklinikens steriliserade material. Detta då Ögonkliniken innan flytten steriliserade allt sitt material själva på avdelningen och efter flytten kommer materialet istället att skickas till Sterilcentralen som ligger på sjukhusområdet för sterilisering. Syftet med studien är därför att skapa en bättre förståelse för det framtida materialflödetmellan Ögonkliniken och Sterilcentralen genom att analysera lämpligheten i olika materialstyrningsmetoder för Ögonklinikens verksamhet. Målet med studien är att kartlägga det framtida materialflödet samt att beräkna mängden material som behöver finnas i flödet för att materialbrist inte ska uppstå för Ögonkliniken. För att besvara syftet utgår studien från fyra frågeställningar: Vilka processer och aktiviteter kommer det framtida flödet att bestå av? Vilka karaktäristiska drag har Ögonklinikens sterila material? Givet de karaktäristiska drag som identifierats i fråga 2, vilken materialstyrningsmetod är mest lämplig? Vilka andra effektermedför valet av materialstyrningsmetodför det framtida flödet? För att kunna besvara frågeställningarna har information och data samlats in genom litteraturstudie, sekundärdata och intervjuer. Sekundärdata som samlats in är efterfrågedata,antal diskprocesser, antal autoklavkörningar och antal omkörda processer och körningar. Det framtida flödet kommer bestå av fyra parter; Ögonkliniken, Sterilcentralen, Stångåbuss och Inre Logistik. Intervjuer har genomförts med samtliga parter, där de har svarat på semistrukturerade intervjufrågor. Studien resulterar i en kartläggning över det framtida flödet, där processer och aktiviteter som flödet kommer bestå av illustreras. Det sterila materialet identifieras ha kort ledtid, ojämn efterfråganoch antingen fast eller varierande beställningsintervall samt beställningskvantitet. Kanban anses vara den mest lämpliga materialstyrningsmetoden att använda för Ögonkliniken. Detta för att kanban lämpar sig bäst för det sterila materialets karaktäristiska drag. De effekter som ett kanbansystem medför är att beställningspunkt och beställningskvantitet bestäms samt att kostnaderna och kapitalbindning kan hållas låga. Dock är inte de transporter som finns idag anpassade för ett kanbansystem, vilket leder till att detta kan behöva åtgärdas för att få ett fungerande kanbansystem. För att ett kanbansystem ska fungera behöver materialet transporteras direkt när behovet uppstår och i dagsläget fungerar inte de avtalade transporter på detta sätt. Då de avtalade transporterna går specifika tider istället. / It is crucial that sterile material is available when surgeries and other medical procedures need to be performed so that the patients receive the required healthcare. To ensure that shortfalls of required material do not occur good planning and efficient material management is required. There are several different material planning methods that can be used to avoid shortfall of material. As of today, Ögonkliniken is located within the hospital area at the university hospital in Linköping. However, Ögonkliniken is being relocated to new facilities located at Garnisonen, which is an area outside of the hospital area.The relocation is due to that the current facilities are old and worn down. Ögonkliniken handled their own sterile material and the sterilization process in their current facilities. When the relocation is complete the used sterile material will be transportedto Sterilcentralen, which is located within the hospital area, for sterilization. After sterilization,the material must be transported back to Ögonkliniken. Hence, a new material flow will emerge because of the relocation. The purpose of this study is to gain a better understanding of the new materialflow. This is achieved by analyzing different material planning methods and whether they are suited for Ögonkliniken.The aim of the study is to map the future material flow and to calculate the amount of materialt hat needs to be present in the flow to avoid material shortages at Ögonkliniken. To fulfill the purpose of the study four research questions have been formulated: What activities will the material flow consist of? What specific features does Ögonklinikens sterilized material have? Given the specific features that have been identified in question 2, which material planning method is best suited? What other impacts does the chosen material planning method result in for the future material flow? Toanswer the questions, information and data have been collected through literature study, secondary data and interviews. The secondary data that have been collected are statistics over number of preformed operations, number of washing processes, number of sterilization processes and number of processes that needed to be reprocessed. The future material flow will consist of four departments: Ögonklinken, Sterilcentralen, Stångåbuss and Inre Logistik. All departments have been interviewed where they have been asked semi structured questions. The sterile material has been identified with the following specific features, short lead time, irregular demand and either fixed or varying order interval and order quantity. The best suited material planning method for Ögonkliniken is the Kanban system. This is due to that the sterile material’s specific features match with the method. An implementation of a Kanban system will result in routines for when and what volume should be ordered. The system also allows for the cost of purchased material to be low. However, the way the transports are set up today does not suit a Kanban system. Therefore, the transports may have to be adapted so that the Kanban system will function well. For the Kanban system to work transportation of material must occur when the demand appears and today the transports only allow material to be picked up at specific times.

Vid kallt väder behöver flygplan avisas innan start, för att säkerställa att kontamination i form av snö eller is inte förekommer på flygplanet. Syftet med avisning är att säkerställa flygplanets flygförmåga, då kontamination försämrar aerodynamiken. Statens flygplatsverksamhet drivs av Swedavia AB som förvaltar bland annat Stockholm Arlanda Airport. I nuläget sker avisning av flygplan på Arlanda främst vid gate. Swedavia önskar dock implementera en bannära avisningsramp för att effektivisera avisningsmomentet på flygplatsen. Målet med detta arbete är att undersöka hur många parallella avisningsspår som krävs vid en bannära avisningsramp vid rullbana 3 på Arlanda. Syftet med detta är att effektivisera avisningsprocessen. För att uppnå målet med arbetet har en simuleringsmodell över avisningsprocessen skapats i Arena Simulation Software. Modellen simulerar ett prognostiserat trafikprogram som avser en godtycklig dag motsvarande framtidens trafikvolymer. Indata till simuleringsmodellen inkluderar bland annat avisningstid per flygplanskod, taxningshastighet per flygplanskod och antal tillgängliga avisningsfordon. Därtill har trafikprogrammet simulerats i tre olika typer av väder motsvarande kyligt väder, sämre väder med snö samt ett ännu sämre väder som kan antas vara extremfall. Antalet avisningsspår utgår ifrån de förstnämnda vädertyperna. Det är dock av intresse för Swedavia att se hur antalet avisningsspår klarar att hantera trafik under en dag med riktigt dåligt väder. Ett krav från Swedavia är att 98 % av alla flygplan ska hinna igenom simuleringsmodellen på mindre än 17 min i det lättare vädret, samt att 95 % av alla flygplan ska hinna igenom simuleringsmodellen på mindre än 20 min i det sämre vädret. Det resultat som erhållits är att 9 avisningsspår krävs för att ovan nämnda krav ska uppnås för lättare vädret. För att kravet för det sämre vädret ska uppnås krävs även där 9 avisningsspår. I det lättare vädret är det i snitt 1,8 flygplan som spenderar mer än 17 minuter i systemet vid 9 spår. I det sämre vädret är det i snitt 7,9 flygplan som spenderar mer än 20 minuter i systemet. En känslighetsanalys har genomförts för att analysera hur robust modellen är. Resultatet var att antalet spår inte är robust för förändringar i trafiken, åtminstone inte en dubblering samt tredubblering av trafiken. Vid en kraftig ökning av trafiken räcker inte 9 avisningsspår för att uppnå ovan nämnda krav, utan det kräver ökade resurser både i form av avisningsspår och avisningsfordon. Vid en tredubbling av trafiken kan det också konstateras att resurserna inte längre är flaskhalsen, utan antalet rullbanor. Intervjuer har genomförts med respondenter från bland annat Oslo Gardermoen och HelsingforsVanda. Båda dessa flygplatser har en bannära avisning sedan tidigare, och vi har därför kunnat använda dessa flygplatser som inspiration. Den slutsats som arbetet mynnat ut i är att 9 kod C-avisningsspår krävs vid rullbana 3. 9 avisningsspår behövs för att avisningsrampen ska kunna hantera framtida trafikvolymer vid både lättare och sämre väder. Detta resultat gäller dock endast vid givna förhållanden, dvs när trafikprogrammet är precis så som prognostiserat. / In the event of cold weather, aircraft must be de-iced before take-off. This is to ensure all contamination, such as snow and ice, is removed. The purpose of de-icing is to assure the aircrafts ability to fly, as contamination worsens the aircrafts aerodynamics. In Sweden, airport operations are managed by Swedavia AB, who operates Stockholm Arlanda Airport. Today, the de-icing procedure is located at the gate area. However, Swedavia wishes to implement remote de-icing areas near the runways to make the de-icing procedure more effective. The goal of this work is to investigate how many parallel de-icing tracks are needed to reach specific requirements at a remote de-icing area near runway 3 at Arlanda. The requirements are to ensure all aircraft are served within certain time limits. To reach the goal, a simulation model has been made using Arena Simulation Software. The model simulates a prognosticated traffic program of an arbitrary future day. Inputs to the simulation model include, among other things, de-icing times per aircraft code, aircraft taxiing speed, and number of available de-icing vehicles. The simulation model has also been conducted within three different weather categories. These correspond to frosty weather, snowy weather, and more severe weather, which represents the extreme case. The number of de-icing tracks is based on the first two weather categories. However, Swedavia wishes to know how the model performs under the extreme case of the latter weather category as well. Swedavia has a requirement that 98 % of all aircraft must leave the de-icing service within 17 minutes after their arrival in the frosty weather category. For the snowy weather category, 95 % of all aircraft must leave the simulation model within 20 minutes of their arrival. The result is that 9 de-icing tracks are needed to fulfil the requirements. With 9 de-icing tracks, an average of 1,8 aircraft spend more than 17 minutes in the system for the frosty weather. For the snowy weather, 7,9 aircraft spend more than 20 minutes in the system. A sensitivity analysis has been conducted to evaluate the robustness of the model. In this analysis, the traffic was heavily increased to see how the number of de-icing tracks managed higher demand. The result was that the number of de-icing tracks is not robust enough to handle changes in traffic, at least not double- or three-times higher traffic. With a heavy increase in traffic, 9 de-icing tracks are not enough to fulfil the requirements. More resources are needed, not only de-icing tracks but de-icing vehicles as well. When multiplying the traffic by three, it is also clear that the de-icing process no longer is the bottleneck. Instead, the congestion appears by the runway. Interviews have been conducted with, amongst others, respondents at Oslo Airport and Helsinki Airport. Both airports have remote de-icing areas adjoining their runways, and we have therefore been able to use them as inspiration. The conclusion is that Arlanda should implement a remote de-icing area with 9 code C de-icing tracks adjoining runway 3. This is needed to meet future demand in both frosty and snowy weather. However, this result is only valid under the exact input of the prognosticated traffic program.

I dagens samhälle är hållbarhetsarbete en viktig faktor i företagande. Företag och konsumenter är medvetna om att de måste leva hållbart för att erhålla en hållbar framtid. Inom hållbar utveckling brukar man tala om tre olika dimensioner vilket är ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling. Denna studie berör hållbar utveckling kopplat till Kjell &amp; Company och dess intressenters åsikter rörande hållbarhet. Kjell &amp; Company har i nuläget initierat 20 hållbarhetsarbeten men har inte klart för sig vilka som är viktiga för företagets intressenter. Intressenterna som deltagit i intressentdialogen i denna studie är kunder, anställda och ägare och är således dessa tre grupper som datainsamlingen utförts på. Ytterligare ett problem är att Kjell &amp; Company inte haft något sätt att visa för sina intressenter vad för slags hållbarhetsarbeten företaget faktiskt bedriver i dagsläget. Studiens mål är därför att presentera vilka hållbarhetsarbeten Kjell &amp; Companys intressenter tycker är viktiga för att företaget ska kunna fokusera extra mycket på dessa och i sin tur presentera och belysa dessa hållbarhetsarbeten i en hållbarhetsredovisning. Dessutom ska rekommendationer kring hållbarhetsarbeten som uppfyller kraven (1) hållbarhetsarbete är viktigt för intressenterna (2) hållbarhetsarbete påverkar företagets logistik presenteras. Syftet med studien är således att ge Kjell &amp; Company information om vilka hållbarhetsarbeten de ska fokusera på. Studien fördjupar sig även i de hållbarhetsarbetena som påverkar företagets logistik. Detta eftersom effekten av effektivare och mer hållbara logistiska processer bidrar till flera fördelar för företaget, där bland lägre kostnader för företaget och större möjligheter att fortsätta utvecklas. De metoder som har använts i studien är litteraturstudie, enkät, semi-strukturerade intervjuer och innehållsanalys, och har på olika sätt bidragit till det resultat som presenteras i studien. Enkätsvaren resulterade i 89 svar från anställda, 8 svar från kunder och 2 svar från ägare, och därmed är endast de anställdas svar representativt och de andra två intressentgruppernas svar endast indikatorer till vad som verkar vara viktigast för dessa. De hållbarhetsarbeten som visat sig viktiga för intressenterna utifrån enkätsvaren presenteras nedan: • Anställda ansåg att ”Förpackningsval hos egna varumärken”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminerande” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. • Kunders enkätsvar indikerar att ”Avfall, återvinning och återbruk”, ”Hälsa och säkerhet” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. • Ägares enkätsvar indikerar att ”Produktöverensstämmelse med lagar och regler”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminerande” samt ”Ansvarsfull tillverkning” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. Enligt de fyra informanterna i intervjuerna var hållbarhetsarbeten ”Hälsa och säkerhet”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminering” samt ”Långsiktig lönsamhet” de viktigaste hållbarhetsarbetena som Kjell &amp; Company bör fokusera på. Utifrån de åsikter som samlats in har sex viktiga hållbarhetsarbeten som påverkar företagets logistik valts ut och analyserats. Urvalet av viktiga hållbarhetsarbeten har främst baserats på anställdas enkätsvar men har även baserats på intervjuerna. De hållbarhetsarbeten som både är viktiga för intressenterna och påverkar företagets logistik är ”Energianvändning och effektivisering”, ”Avfall, återvinning och återbruk”, ”Förpackningsval hos egna varumärken”, ”Långsiktig lönsamhet”, ”Ansvarsfull tillverkning” och ”Hållbart varumärke”. Analysen av dessa sex hållbarhetsarbeten har genererat ett flertal rekommendationer som sedan presenterats i rapporten. / In today’s society, sustainability has become an important factor. Companies and consumers are more aware of sustainable living in order to maintain a sustainable future. The concept of sustainability is divided into three dimensions which are economic, social and ecologic sustainability. This study is done together with Kjell &amp; Company in order to help them examine which sustainable initiatives that are most important for their stakeholders in order to communicate these through a corporate sustainability report. Currently, Kjell &amp; Company have started 20 initiatives of sustainability but do not know which of these that are most important for their stakeholders. The stakeholders involved in this study are consumers, employees, and owners. Another problem is that Kjell &amp; Company does not have a structure of communicating which sustainable initiatives that they are currently working with. The aim of this study is therefore to clarify which sustainable initiatives that is most important for the stakeholders in order to present and elucidate these in a corporate sustainability report. Also, recommendations will be presented regarding sustainable initiatives that meets the two requirements (1) the sustainable initiative is important for the company’s stakeholder and (2) affects the logistic processes in the company. The purpose of this study is to give information to Kjell &amp; Company regarding the most important sustainable initiatives in order to help them focus on what’s important for their stakeholders. This study also examines which sustainable initiatives that effects the company’s logistics. This is done since the importance of more efficient and sustainable logistic processes contributes to lower costs for the company and gives the business opportunities to develop further. The different methods used in this study are literature review, a survey, interviews, and a content analysis. Through the survey, 89 responses were received from the employees, 8 from the consumers and 2 from the owners. Therefore, only responses from the employees are representative for the study while responses from the other two stakeholders are indicators of what seems to be most important regarding sustainability. The most important works of sustainability that has been proven to be the most important for the stakeholders is presented below: • For employees, the most important sustainable initiatives are “Choice of packaging”, “Equality and diversity” and “Integrity and anti-corruption”. • For consumers, the most important sustainable initiatives indicate to be “Waste and recycling”, “Health and safety” and “Integrity and anti-corruption”. • For owners, the most important sustainable initiatives indicate to be “Product equality”, “Equality and diversity” along with “Responsible manufacturing” and “Integrity and anti-corruption”. According to the four informers in the interviews “Health and safety”, “Equality and diversity” and “Long-term profitability” are the most important sustainable initiatives for Kjell &amp; Company to focus on in the future. When the stakeholder’s opinions were collected, six different sustainable initiatives that affect the company’s logistics were chosen and later analyzed. These six sustainable works were selected mostly from the employee’s answers in the survey, but also from the interviews. The sustainable initiatives that both were important for the stakeholders and effects the company’s logistics is “Energy use and efficiency”, “Waste and recycling”, “Choice of packaging”, “Long-term profitability”, “Responsible manufacturing” and “Sustainable brand”. The analysis of these sustainable initiatives has resulted in several recommendations that have been presented in the report.

Logistik inom byggbranschen genomgår ständigt utveckling. Nya teorier testas och logistiken utvecklas i takt med att byggnadsmaterial och produktionsmetoder förändras. Tidigare studier visar att 30-35 % av ett projekts produktionskostnad består av slöseri som är direkt kopplat till bristfällig logistik. Större maskiner som grävmaskin och hjullastare utnyttjas endast 28 % av arbetstiden till värdeskapande aktiviteter. Arbetsplatstillskottstid (APL-tid) vilket är tiden för väntan, störningar, hinder och avbrott beskrivs ta upp ca 33 % av arbetarnas arbetstid (Josephson &amp; Saukkoriipi, 2005).  Syftet med denna fallstudie är att genom observationer och intervjuer granska logistiken inom anläggningsarbeten. Vidare belysa de problem och ekonomiska förluster som uppstår kopplat till APL-tid samt redovisa förslag på åtgärder för dessa. Detta examensarbete har som avsikt att bidra till utveckling inom området logistik och leverans inom anläggningsarbeten. I studien framgår det att flertalet av de problem som leder till APL-tid uppstår ur bristande kommunikation, obefintligt utnyttjande av tillgängliga logistikverktyg, och personlighetsbaserade faktorer. Resultat visar att ca 45 % av arbetstiden för grävmaskiner och yrkesarbetare i genomsnitt går till APL-tid. Detta innebär ett, i genomsnitt, icke-utnyttjat värde/år på ca 990 000 kr/grävmaskin samt 275 000 kr/yrkesarbetare. Utöver detta visar fallstudien att APL-tid kopplat till leveranser och överskridna raster innebär ett, i genomsnitt, icke-utnyttjat värde/år på ca 197 000 kr för leveranser och ca 19 000 kr/person för överskridna raster.  Sju rekommendationer gavs för att minska kostnader kopplat till APL-tid. Dessa bestod av att utnyttja befintliga verktyg, konkreta exempel på hur kommunikation kan förbättras och förslag på införande av stämpelklocka för att minska andelen överskriden rast. / Logistics in the construction industry is constantly evolving. New theories are tested and logistical solutions are developed as building materials and production methods change. Previous studies show that a large proportion of a worker's labor is spent onnon-valuable activities. Workplace supplement time which includes waiting, interruption, disturbances and obstacles is described as approximately a third of a worker's labor.The purpose of this case study is to review logistics in civil engineering work through observations and interviews on ongoing projects for Skanska AB. Furthermore, highlight the problems and financial losses that are connected to workplace supplement time and present measure proposals for these. This report is intended to contribute to development in the area of logistics and delivery in civil engineering.This case study shows that most of the problems occur due to poor communication, non-existent use of logistics tools and factors based on personality such as attitude and work ethic. The result shows that the average cost spent on workplace supplement time per year in civil engineering is approximately 990 000 sek/excavator, 275 000 sek/professional worker, 197 000 sek/truck and 19 000 sek/worker for the amount of exceeded breaktime.Recommendations to reduce the cost connected to workplace supplement time based on the results were to take advantage of the logistics tools that are available, introduce new ways to improve the communication and install a stamp clock to reduce the amount of exceeded breaktime among workers.