Schemaläggning är en viktig del i många företag för att få verksamheten att fungera. Det ställs krav som gör att behovet av en effektiv schemaläggning ständigt växer och flexibilitet, kommunikation och informationsdelning är viktiga delar för att kunna optimera ett schema. Det problem som denna studie avser undersöka är hur en logistikterminal kan optimera sin schemaläggning genom att planera bättre i lastningsschemat och anpassa schemat efter inkommande beställningars storlek samt kvantitet. Genom denna anpassning kan utlastningarna effektiviseras, utnyttjandegraden av varje lastzon höjas och varje schemalagd timme utnyttjas och optimeras bättre. Syftet är att arbeta fram förbättringsförslag som genererar i att lastzonerna utnyttjas mer optimalt samt ta reda på hur buntschema kan samspela bättre med lastningsschemat på en logistikterminal.   Denna fallstudie, som genomförts på en logistikterminal, har angripits med en mixad forskningsmetod vilket innebär både kvalitativa- och kvantitativa forskningsinslag har tillämpats i datainsamlingen. Genom intervjuer och intern dokumentation hos logistikterminalen framkom det information som tyder på att schemaoptimeringar är svåra att genomföra i praktiken. Ytterligare information uppdagades i form av hur bättre planering och samspel kring en orders storlek skulle kunna bidra till ett effektivare och mer optimalt schema där en lastzon genom detta kan utnyttjas effektivare.   Utelämnad information på grund av bristande kommunikation är något som kan leda till onödigt tidskrävande arbete. Kommunikationen vid en terminal bör förbättras även gällande försenade transporter då truckförare står och väntar när annat arbete hade kunnat förberedas istället. Genom bättre planering och kommunikation kan schema förbättras, optimeras och anpassas efter hur stor tidsåtgången för de faktiska ordrarna är och genom detta kan lastzoner nyttjas mer effektivt. Informationsdelning och planering är de pusselbitar som kan göra att en försörjningskedja kan möta kunders krav samtidigt som det kan förbättra företagets prestanda och skapa en konkurrenskraftig försörjningskedja. / Scheduling is an important part of many companies to make their business work. Requirements are made that make the need for effective scheduling continually growing where flexibility, communication and information sharing are important components to optimize a schedule. The problem that this study intends to investigate is how a logistics terminal can optimize its scheduling by planning better in the loading schedule and adjusting the schedule according to the size and quantity of incoming orders. Through this adjustment, the loads can be streamlined, the utilization rate of each load zone is increased and each scheduled hour is utilized and optimized better. The purpose is to work out improvement proposals that generate the optimization of load zones and find out how the bundle schedule can interact better with the loading schedule at a logistics terminal.  This case study, conducted at a logistics terminal, has been attacked by a mixed research method, which means that both qualitative and quantitative research elements have been applied in the data collection. Through interviews and internal documentation at the logistics terminal, there was information that indicates that schedule optimizations are difficult to implement in practice. Further information was discovered in terms of how better planning and interaction around an order size could contribute to a more efficient and more optimal schedule, whereby a load zone through this can be used more efficiently.  Excluded information due to lack of communication is something that can lead to unnecessary time-consuming work. Communication at a terminal should also be improved in case of delayed transports when truck drivers are waiting when other work could be prepared instead. Through better planning and communication schedules can be improved, optimized and adapted to the amount of time spent on the actual orders and through this, load zones can be used more efficiently. Information sharing and planning are the parts that can make a supply chain meet customer requirements while improving business performance and creating a competitive supply chain.

Arbetsplatslogistiken inom byggbranschen har under många år undersökts och det finns stora möjligheter till förbättring. Det har kunnat konstateras att genom en förbättrad logistik går det att öka lönsamheten. Under senare år har en ny gren inom logistiken växt fram, tredjepartslogistik. Arbetet undersöker om tredjepartslogistik med inbärning till monteringsplatsen är ett lönsamt alternativ för Hulta Torg, samt att upprätta en inre arbetsplatsdispositionsplan (APD-plan) och lägga fram ett förslag.   Undersökningen har genomförts genom litteraturstudier och intervjuer. Litteraturstudien har fokuserats på bygglogistik och tredjepartslogistik och intervjuerna har förts med olika yrkesroller inom byggbranschen.  Resultatet visar att det finns brister i kommunikationen generellt inom byggbranschen och att det inom branschen finns utrymme till förbättring. Det är framförallt dialogen mellan huvudentreprenören och underentreprenören samt telefonaviseringen mellan leverantören och entreprenören det brister. Nyttjandet av en tredjepartslogistiker för att sköta inbärningen av material ställer sig branschen positiv till och det har kunnat konstaterats att det med största sannolikhet kommer att öka i framtiden. I resultatet presenteras en inre APD-plan som beskriver var material ska placeras för att få en så effektiv inre logistik som möjligt.   För att förbättra kommunikationen föreslås att varje morgon ha ett möte mellan huvudentreprenören och underentreprenören där dagens aktiviteter diskuteras. En tavla med leveransplaner som alla kan ta del av och uppdatera rekommenderas också. Entreprenören måste ställa högre krav på leverantören och ha det skriftligt i avtalen, efterföljs inte detta tas inte leveranserna emot. Kostnaden av en tredjepartslogistiker är dyrare än om entreprenören gjort det själv men de vinner produktionstimmar och att en kritisk del som hissen nyttjas även utanför ordinarie arbetstid. På den inre APD-planen placeras materialet nära där det ska monteras och gipsen ställs i mitten av rummen där ingen innervägg kommer att stå. / Workplace logistics in the construction industry has been investigated for many years and there are great opportunities for improvement. It has been found that through improved logistics, profits can be increased. In recent years, a new branch of logistics has emerged, third-party logistics. The exam is investigating whether third party logistics with carrying support to the installation site is a profitable alternative for Hulta Torg, as well as establishing an internal workplace deployment plan and presenting a proposal that will benefit production.  The essay has been conducted through literature studies and interviews. The literature study has focused on building logistics and third-party logistics and the interviews have been conducted with different occupational roles in the construction industry.  The results show that there are shortcomings in communication generally in the construction industry and that there is room for improvement in the industry. It is primarily the dialogue between the main contractor and the subcontractor, as well as the notification between the supplier and the contractor, is lacking. The use of a third-party logistics to handle the delivery of materials benefits the industry and it has been found that it is most likely to increase in the future. The result presents an internal workplace deployment plan that describes where materials should be placed to get as efficient internal logistics as possible.  In order to improve communication, it is proposed that each morning have a meeting between the main contractor and the subcontractor where the activities of the day are discussed. A schedule of delivery plans that anyone can access and update is also recommended. The contractor must make higher demands on the supplier and have it in the agreement. If not followed, this will not be accepted. The cost of a third-party logistics is more expensive than if the contractor did it himself but they gain production hours and that a critical part like the lift is used for a larger part of the day. On the inner workplace deployment plan, the material is placed near where it should be mounted and the gypsum is placed in the middle of the rooms where no inner wall will stand.

Följande rapport behandlar ekonomiska handlingar och analyserar ett företags finansiella styrka utifrån relevanta nyckeltal som kan appliceras utifrån Du-Pont modellen. Utifrån följande analys visualiseras och beaktas företagets ekonomiska position på marknaden. Analysen grundar sig och är utformad enligt en kvalitativ metod innehållande ostrukturerade intervjuer och ett iaktagande av företagets aktiviteter. Den ekonomiska analysen är ämnad att utgå från logistikbranschen, med perspektivet från ett tredjepartslogistikföretag, läsaren bör därför ha i åtanke att kvoter kan differera branscher i mellan. För att kunna genomgå analysen har ekonomiska dokument i form av företagets bokslut använts för att styrka de nyckeltal som presenteras i rapporten. Genom att få en överblick över företagets situation kring lager, hantering och andra tillhörande ekonomiska faktorer kan en Du-Pont modell appliceras och en överblick likaväl som en djupgående syn på dess finansiella styrka ges. Efter den rådande analysen har ett flertal slutsatser kunnat dras där nyckeltal som behöver stärkas har kunnat identifieras. Det främsta nyckeltalet som rapporten kommer att lägga fokus på, för att rådslå kring förbättringsmöjligheter, är vinstmarginal. Utifrån analysen har en identifiering av sagt nyckeltal gjorts där lösningsförslagen ligger i en reformering av intäkter samt utgifter, vilket kan främja en mer hälsosam räntabilitet. Lösningsförslag för att främja en mer hälsosam räntabilitet ligger i att utnyttja företagets resurser för att säkerställa att kapacitet inte går outnyttjad samt söka kunder vars lager innehar en hög omsättning. Kunder med hög omsättning på sina varor leder till högre hanteringsintäkter vilket främjar företaget i fråga. Rapporten kan vara till nytta för företagets ledning som hjälp i framtida beslutsfattning, målsättning och prognostisering. / The following report deals with financial documents and analyzes the financial strength of a company based on relevant key ratios that can be applied through the Du-Pont model. Based on the following analysis, the company's financial position is visualized and taken into account. The analysis is based on a qualitative method that contains unstructured interviews and a follow-up of the company's activities. The economic analysis is intended to be based on the logistics industry, with the perspective of a third-party logistics company, so the reader should keep in mind that quotas can differ in industries in between. In order to undergo the analysis, financial statements have been used to strengthen the key figures presented in the report. By getting an overview of the company's situation regarding stocks, management and other related economic factors, a Du-Pont model can be applied which provides overview as well as an in-depth view of its financial strength. A number of conclusions have been drawn where key ratios that need to be strengthened have been identified. The key ratio to which the report will focus on, to advise on improvement opportunities, is the profit margin. Based on the analysis, identification of said key ratio has been made where the solution proposals are in a reform of revenue and expenses, which can promote a better return on investment. Solutions to promote a more healthy return on investment are to utilize the company's resources to ensure that capacity is not exploited and to seek customers whose stocks hold high sales. Customers with high turnover on their goods lead to higher management income, which promotes the company in question. The report may be arbitrary for the management of the company to assist in future decision-making, objectives and forecasting.

HTC Sweden AB är ett företag som tillverkar slipmaskiner för golv, vars huvudkontor är beläget i Söderköping. Under de senaste två åren har HTC Sweden AB genomfört stora förändringar vilket i det stora hela har bidragit till ökade produktionsvolymer. Företaget har beslutat om ett nytt processval för att kunna möta den ökade efterfrågan genom att implementera en produktionslina. Studiens mål är att ta fram ett förslag på produktionslinans utformning och hur monteringens operationer skall balanseras. Detta görs utifrån att besvara tre frågeställningar, med syftet om att uppnå ett effektivt flöde i produktionen genom jämna takttider. För att kunna utföra linjebalanseringen krävs kunskap om operationernas sekvens samt tiden för att utföra respektive operation. Därför har ett aktivitetsnätverk utformats genom insamling av sekundärdata, i form av monteringsbeskrivningar och tidigare utförda tidsstudier, observationer i monteringen och intervjuer med personal på HTC Sweden AB. Utifrån aktivitetsnätverket har olika förslag på linjebalanseringar genomförts för att sedan analysera dessa med hjälp av tre utvärderingsindex. Genom att minimera utvärderingsindexen resulterar detta i det bästa förslaget gällande linjebalansering. I studien resulterar linjebalanseringsförslag 2 och 4 i de lägsta värdena. Förslagen innebär att chassi kommer före sliphuvud i monteringsordningen, där skillnaden mellan förslagen är att slutmonteringen sker på två olika vis. Det förslag som HTC rekommenderas att implementera är förslag 4. Förbättringsförslag angående implementeringen av den nya produktionslinan i jämförelse med den nuvarande monteringen har fastställts. Detta gäller även rekommendationer för att göra produktionslinan så effektiv som möjligt och därmed kunna möta den ökade efterfrågan. Innan produktionslinan skall implementeras måste HTC genomföra vidare studier, som bland annat omfattas av linjebalansering och nätverksplanering av resterande modeller. Därefter måste materialförsörjningen planeras för samtliga modeller som skall ingå i den kommande produktionslinan.

När företag har en snabb tillväxt genom konsolidering kan det ske att visa aspekter i organisationen blir eftersläpandes. I det här fallet upplever företaget en förlorad kontroll över sina transporter till följd av en allt mer komplex transportlogistik. Målet med den här undersökning var därför att kartlägga företagets transporter.För att effektivt transportera gods krävs det planering, det är viktigt att fordonens hela lastkapacitet utnyttjats, alltså fyllnadsgrad. Det är viktigt att planera efter kortaste sträckan, det är också viktigt att undvika onödig miljöpåverkan. Onödig miljöpåverkan kan ske genom ineffektiv planering som i sin tur resulterar i mindre nödvändiga godstransporter.Kartläggningen i denna undersökningen resulterade i en täckning av de interna transporterna samt transporter till de största avlägg på 85% av vad företaget uppskattar transporterats under ett 2018. Transporter för trärelaterade produkter 2016 uppgick till 4 miljoner tonkilometer, detta var cirka 9,8% av de totala transporterna med lastbil inom Sveriges gränser. En effektiv kedja av logistiska aktiviteter för trävaror garanterar en nedskärning av kostnaderna för transport. Eftersom hänsynen för miljöpåverkan också är stor i Sverige så är en effektiv logistik också nyckeln för att minska sina klimatavtryck.

Byggsektorn anklagas för att ha ett bristfälligt arbete med logistik. Det anses finnas stora förbättringsmöjligheter gällande hur bygg- och anläggningsföretag kan arbeta med bygglogistik. Syftet med studien är att presentera förbättringsåtgärder som kan resultera i en ökad ekonomisk effektivitet. Med hjälp av direkta observationer, intervjuer och litteraturgranskningar skall studien kunna identifiera svagheter kring hur Skanska idag arbetar med materialflöden och projektstyrning i väg- och anläggningsprojekt. Studien är avgränsad till materialflöden och projektstyrning inom tre av Skanskas väg och anläggningsprojekt i Göteborgsregionen.   Studien har identifierat en avsaknad av struktur angående projektstyrning samt ett stort fokus på resurseffektivitet. Genom att anpassa den logistikplan som idag används av Skanska Hus, kan Skanskas väg- och anläggningsprojekt öka sitt fokus på flödeseffektivitet samtidigt som en struktur kring projektstyrning kan säkerställas. Det nuvarande förbättringsarbetet samt den nuvarande kunskapsåterföringen är bristande och därför är de standardiserade arbetssätt som Skanskas väg- och anläggningsprojekt idag använder sig av i behov av en komplettering.  En anpassad logistikplan i förening med en komplettering av de nuvarande standardiserade arbetssätten skulle resultera i att Skanskas väg- och anläggningsprojekt effektiviserar sina materialflöden. Ett effektivare materialflöde bidrar i sin tur till en ökad ekonomisk lönsamhet. / The construction sector is often accused of inadequate logistical work. It is widely recognised that major improvements in how construction companies can work with building logistics are possible. The purpose of the study is to present improvements that could contribute to an increased economic efficiency. With the help of direct observations, interviews and relevant literature, the study will identify weaknesses in how Skanska works with material flow and project management today in road and construction projects. The study focuses on material flows and project management within three of Skanska's road and construction projects in the Gothenburg region.   The study has identified a lack of structure regarding project management along with a major focus on resource efficiency. By establishing a customised logistics plan from the one used by Skanska Building construction, Skanska’s road and construction projects can increase their focus on flow efficiency while ensuring a structure of project management. The current improvement work as well as the current transfer of knowledge are inadequate and therefore, the standardized methods today used by Skanska's road and construction projects are in need of completion.   A customized logistics plan along with the development of the current standardized working methods would result in a more streamline material flow for Skanska's road and construction projects. A more efficient material flow, in turn, contributes to increased economic profitability

Med e-handelns snabba expansion har även returerna ökat, returvolymen inom e-handel kan vara så hög som 50% (Dissanayake och Singh, 2007). Returer kostar inte bara pengar utan påverkar även miljön i form av bl.a. ökade transporter. De vanligaste returorsakerna inom modebranschen är storlek och passform vilket kan härledas till bristande produktinformation som t.ex. undermåliga storleksguider. Tidigare forskning om produktinformation har oftast berört vikten av produktinformation vid konsumentköp samt vilka egenskaper i produktinformationen som är viktiga. (Chiu et al, 2014; Manvai och Venkataram, 2005; Markopoulos, Arin och Ungar, 2016) Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur produktinformationen påverkar antalet produktreturer hos e-handelsföretag i modebranschen. Studiens frågeställningar berör hur fallföretagen arbetar med produktinformation och om det har påverkat returvolymen samt fallföretagens hållbarhetsarbete. Studien är baserad på en kvalitativ metod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tre fallföretag besvaras studiens syfte och frågeställningar. Fallföretagen i denna studie arbetar med försäljning inom modebranschen, två av dessa är stora företag och har både fysiska butiker och e-handel. Det tredje fallföretaget är ett mindre företag som enbart har e-handel. Studien visar att fallföretagen får samma gynnsamma effekt av arbetet med produktinformation även om drivkraften bakom arbetet är olika. Studien visar även att produktinformationen kan ses som en kanal för att effektivt förmedla hållbarhetsarbete till kunderna. Studien bidrar med bredare kunskap om produktinformation samt att studien kan ligga till grund för vidare forskning om produktinformationens inverkan på returer. Studien styrker även vissa delar av tidigare forskning inom returer i modebranschen.

Detta examenarbetet gjorts på ett pappersbruk där en del av deras produktionssystem har undersökts. I undersökningen ingick det att bestämma systemets kapacitet och inföde. Detta resulterade i ett scenario och en modell vars utdata ska kunna ge en indikation var flaskhalsar finns i prduktionssystemet.

Patienter ställer allt högre krav på en snabb leverans av sjukvården och är ofta nöjda med den svenska sjukvårdens medicinska insatser medan exempelvis långa väntetider listas som mindre uppskattade aspekter. Patologin utgör en central del av vårdförloppet för patienter med cancermisstankar. Flera problemområden inom patologin kan konstateras, varav det mest framträdande är kapacitetsbristen vilket medför att patologin utgör en flaskhals i vården för cancerpatienter på grund av långa svarstider som orsakar köer och väntetider. Stora åtgärder behöver vidtas för att lyckas förkorta väntetiderna inom cancerdiagnostik. Studien syftar till att kartlägga flödet samt analysera och reducera ledtiden för prover på Laboratoriet för klinisk patologi på universitetssjukhuset i Linköping och besvarar frågeställningarna: Vilka processteg kan identifieras som flaskhalsar? Hur kan ledtiden reduceras? Flaskhalsar i modellen identifierades genom en otillräcklig kapacitet och köbildning. I studien definieras flaskhalsar som de processteg med en utnyttjandegrad som översteg 100 % samt en köbildning i processteget. Studiens experiment utformades för att eliminera de identifierade ursprungliga flaskhalsarna samt nya flaskhalsar som uppstod vid elimineringen.

The purchasing function has become a strategic position for most companies. Activity in an organization cannot be performed without the presence of the information, which means that communication is important for being able to perform a task or activity. Communication related to the purchasing process has been investigated at Gavlegårdarna, a real estate company located in Gävle. In this work, Gavlegårdarna wanted to examine whether there is an opportunity to improve communication and investigate factors that lead to a lack of communication. The purpose of this study was to get a general image and increase understanding of factors that affect communication. The study is based on a case study, where one interview took place in the purchasing department and a questionnaire sent out to people who work daily with purchasing function.