Forskningsfråga Är det möjligt att skapa riskjusterad överavkastning med hjälp av nyckeltal inom industribranschen på den Nordiska aktiemarknaden? Syfte Går det att generera en riskjusterad överavkastning genom att använda en investeringsstrategi baserad på något eller några av nyckeltalen P/S, P/E, P/B, EV/EBITDA samt med en egen modell innehållandes de tre förstnämnda nyckeltalen. Detta undersöker vi genom att samla in data och utföra statistiska tester där vi ställer portföljer med låga värden på nyckeltalen mot portföljer med höga värden på nyckeltalen. Teori Teorin inom området är uppdelat i två läger, de som påstår att marknaden är effektiv som t.ex. Fama och de som påstår att marknaden är ineffektiv som t.ex. Haugen. Vi redovisar många olika studier som har försökt hitta metoder för att skapa överavkastning. Vi har även tagit med teorier inom behavioral finance för att försöka förstå uppkomsten av anomalier på aktiemarknaderna. Metod Vi har genomfört en kvantitativ studie som grundar sig på rådata från tre olika marknader, OMX Stockholm, OMX Helsinki och OMX Copenhagen. Vi valde att bara använda aktier listade inom industribranschen, dels på grund av att det är lättare att jämföra aktier inom samma segment och dels för att det fanns mest företag att tillgå inom industrisektorn. Studien har en undersökningsperiod på åtta år, den sträcker sig från 2003-04-01 till 2011-04-01. Vi har riskjusterat portföljerna med hjälp av Jensens Alpha samt signifikanstestat portföljerna mot varandra med hjälp av Mann-Whitney U testet.  Kunskapsgap Mycket av forskningen kring realtivvärdering är utförd på den amerikanska marknaden. Den Nordiska marknaden har undersökts väldigt sparsamt och det saknas relevant forskning kring nyckeltal och riskjusterade portföljer.  Resultat och slutsats Studiens resultat kan tolkas på olika sätt. Alla portföljer med låga nyckeltal fick riskjusterad överavkastning när de jämfördes med respektive industriindex. Dock var det endast två av portföljerna som visade ett signifikant resultat i Mann-Whitney U testet. Dessa två portföljer var P/B samt den egna modellen på Helsingforsbörsen. Vi tolkar resultaten som att det är möjligt att skapa riskjusterad överavkastning med hjälp av nyckeltalen. Dock hade nyckeltalet EV/EBITDA ett avvikande resultat och gick inte i linje med den tidigare forskningen samt våra andra portföljer eftersom höga EV/EBITDA gav högre avkastning än låga på två marknader.

Under ett flertal år har det såväl på nationell som internationell nivå pågått en omfattande diskussion gällande den skattemässiga hanteringen av räntor. OECD har lämnat rekommendationer som behandlar internationell skatteplanering med ränteavdrag och EU-kommissionen har presenterat ett direktiv mot skatteundandragande med hjälp av ränteavdrag. Ett direktiv som föranlett en lagstiftningsprocess och Finansdepartementets promemoria Nya skatteregler för företagssektorn. I promemorian föreslås bland annat en insnävning av nuvarande reglering och två olika förslag på hur nya ränteavdragsbegränsningsregler kan komma att utformas i svensk skattelagstiftning. Lagstiftningen föreslås dels eftersom EU:s medlemsstater ska införa en lik-värdig reglering enligt direktivet och att Finansdepartementet vill öka den skattemässiga neut-raliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital. I den här framställningen har jag tagit del av promemorian och analyserat huruvida förslagen är förenliga med vad näringslivet kan förvänta sig av en god skattelagstiftning samt hur förslagen skulle kunna justeras för att bidra till en ökad rättssäkerhet och ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat. I stora drag är en förändring av regelverket välkommen och direktivet öppnar upp för en möjlighet för Sverige att anpassa sig efter internationella standarder. Att Finansdepartementet i sin promemoria föreslår regler med syftet att öka neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital är i sig önskvärt. Finansdepartementet bör dock ställa sig frågan: till vilket pris bör den skattemässiga neutraliteten öka? Direktivet förespråkar jämlika regler för medlemsstaterna, men Finansdepartementet föreslår i sin promemoria en förhållandevis hård reglering jämfört med direktivet och andra länder som tillämpar direktivet. Skattelagstiftningen ska bidra till skattemässig neutralitet, men inte i den mån att konkurrenskraften hos de svenska bolagen avsevärt försämras jämfört med internationella bolag. Förslagen i promemorian bör således ses över och enligt den här framställningens resultat bör strävan efter skattemässig neutralitet reduceras till förmån för den internationella konkurrenskraften. Vidare bör den föreslagna ändringen av den nuvarande regleringen i fråga om riktade ränteavdragsbegränsningar inom intressegemenskap utformas utan oklara rekvisit som ger utrymme för egna tolkningar och godtycke. Att önska sig av en justerad reglering är att den ska tillrättaställa de faktiska problem som 2013 års reglering gett upphov till samt att skattelagstiftningen bör öka förutsebarheten och därmed rättssäkerheten.

Made available in DSpace on 2014-06-12T15:06:02Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo1184_1.pdf: 1045542 bytes, checksum: 129aa95643e5df7d1081172df79decb7 (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2007 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / A metodologia do Cash-Flow-at-Risk (CFaR), que busca determinar a pior queda no fluxo de caixa gerada pela influência dos fatores de risco, é fruto das inovações teóricas e técnicas que tomaram força a partir da década de noventa na administração de risco em empresas não financeiras. Este processo de inovação foi impulsionado, tanto pela necessidade de uma administração mais eficiente de risco, no fluxo de caixa e lucro, quanto pelo advento da metodologia do Value-at-Risk. Este trabalho de dissertação objetiva aplicar a metodologia do Cash-Flow-at-Risk desenvolvida por Adrén, Jankensgard e Oxelheim (2005) na Companhia Hidro Elétrica do São Francisco (Chesf). Para isso foram coletados os dados relativos ao EBITDA da Chesf e de um conjunto de prováveis fatores que o EBITDA apresenta exposição. Estes fatores foram escolhidos pelas características do setor elétrico brasileiro, da Chesf e pelos fatores determinados em trabalhos anteriores, que utilizaram empresas deste setor. O cálculo do CFaR da Chesf foi realizado em duas etapas. A primeira utilizou a análise MUST na construção do modelo de exposição, determinando os fatores de risco e a segunda intensiva em simulações, gerando as distribuições para o EBITDA dependente dos fatores e do EBITDA independente. Os resultados da primeira etapa mostram que o EBITDA da Chesf apresenta exposição ao PIB, IGPM e IPCA, enquanto na segunda chega-se ao valor do CFaR condicional de 83.763 milhões e CFaR independente de 100.560 milhões, ambos ao nível de significância de 5%. Agregando as duas distribuições chegou-se ao valor do CFaR da Chesf de 87.184 milhões, com o nível de significância de 5%, valor este, abaixo do verdadeiro valor do EBITDA

Diplomova praca analyzuje teorii fúzí a akvizic. V prvních kapitolách se práce zaměřuje na problematiku fúzí z hlediska Corporate finance. Věnuje se přátelským a nepřátelským převzetím, jednotlivým typům fúzí a akvizic, typům investorů a důvodům proč k fúzím vlastně dochází. V dalších kapitolách se práce zabývá finančním due diligence s důrazem na pohled finančních manažerů, nebo investorů stojících na straně kupujícího (buy side).

Första januari 2019 ändrades redovisningsstandarden för leasing då IFRS 16 implementerades. Regelverksändringen förde med sig stora förändringar i finansiella rapporter för företag som innan implementeringen hade mycket operationell leasing. Syftet med denna studie är att undersöka om förändringarna har gett upphov till ökad värderelevans för EBITDA och skulder, några av de poster som bedöms påverkas mest. För att undersöka hur värderelevansen har förändrats i samband med implementeringen görs multipla regressionsanalyser med pooled OLS och fixed effect model. Studiens urval består av 429 svenska publika företag som rapporterade enligt IFRS under 2018 och 2019. Resultaten från denna studie visar att värderelevansen för EBITDA har minskat och för skulder finns ingen signifikant förändring. Att värderelevansen ej har ökat trots att finansiella rapporter bättre speglar ett företags ekonomiska situation kan bero på att marknaden sedan innan har gjort justeringar som till stor del får samma effekt som IFRS 16 när företag värderas.

Bakgrund: Målet med de flesta investeringar är att nå en hög avkastning till låg risk. Tidigare forskning har identifierat möjligheter till att överträffa marknaden vilket motsäger hypotesen om den effektiva marknaden. Investeringar i småbolag har blivit alltmer attraktivt de senaste åren vilket lyfter frågan angående hur en investering i dessa aktier kan genomföras på ett framgångsrikt sätt. Småbolagsaktier, och framförallt de allra minsta aktierna sett till marknadsvärde, förknippas ofta med högre risk. Detta medför att det är av relevans att undersöka huruvida en riskjusterad överavkastning är möjlig vid en applicering av dessa med befintliga investeringsstrategier. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida det existerar en småbolagseffekt på den svenska aktiemarknaden mellan 2007-2019. Studien syftar även till att undersöka om det går att generera riskjusterad överavkastning vid investeringar i småbolagsaktier genom att kombinera dessa med alternativa investeringsstrategier som momentumeffekten samt relativvärdering i form av bolag med låga EV/EBITDA- multiplar. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Nio portföljer har konstruerats utefter olika bolagsstorlekar samt olika investeringsstrategier under tidsperioden 2007-2019 på den svenska aktiemarknaden. Dessa portföljer har sedan utvärderats sett till både avkastning samt riskjusterad avkastning för att slutligen testas statistiskt genom parata t-test. Slutsats: En småbolagseffekt kunde inte observeras på den svenska aktiemarknaden under den studerade tidsperioden. De portföljer som baserades på bolagen med lägst marknadsvärde presterade en signifikant lägre avkastning än jämförelseindexet. Vid en applicering av momentumeffekten samt låga EV/EBITDA- multiplar på småbolag kunde däremot fyra av fyra portföljer observeras generera en riskjusterad överavkastning relativt jämförelseindexet. Denna överavkastning kunde dock inte säkerställas statistiskt och skulle därmed kunna vara slumpmässig. / Background: The goal of most investments is to achieve a high return at a low risk. Previous research has identified opportunities to exceed the market, which contradicts the efficient-market hypothesis. Investments in small enterprises have become increasingly popular in recent years, which raises the question of how an investment on these markets can be done successfully. Small company shares, and especially the smallest shares in terms of market value, are often associated with higher risk. This means that a study that investigates whether a risk-adjusted excess return is possible with the application of existing investment strategies is of relevance. Purpose: The aim of this study is to analyze whether there exists a small firm effect on the Swedish stock market between the years 2007-2019. The study also aims to investigate whether it is possible to generate risk-adjusted excess returns when investing in small companies and combine these investments with alternative strategies such as the momentum effect and relative valuation in terms of companies with low EV / EBITDA multiples. Methodology: The study was conducted with a quantitative methodology and a deductive design. Nine portfolios were designed with different company sizes and based on different investment strategies during the period 2007-2019 on the Swedish stock market. These portfolios have then been evaluated in terms of both returns and risk-adjusted returns and the results were then finally statistically tested through the implement of parwise t-tests. Conclusion: A small firm effect could not be observed on the Swedish stock market during the examined time period. The portfolios based on the companies with the lowest market value generated a significantly lower return than the benchmark index. Meanwhile, when applying the momentum effect and the strategy of low EV/EBITDA multiples on small companies, four out of four portfolios were found to generate a risk-adjusted excess return relative to the benchmark index. However, this excess return could not be statistically proven and could thus be the result of randomness.

Bakgrund: Denna studie har genomförts för att bringa klarhet i hur väl relativvärdering fungerar som investeringsstrategi mellan åren 2005 och 2014 på de nordiska marknaderna. Huruvida det finns någon skillnad mellan hur väl strategin fungerar om marknaderna sorteras efter branschtillhörighet samt om tidigare välanvända nyckeltal kan generera olika hög avkastning i olika branscher är ett outforskat område. Tidigare studier på området har antingen undersökt hela marknader eller enskilda branscher där resultaten delvis har tolkats med hjälp av aktiemarknadspsykologi.Syfte: Syftet med studien är att analysera huruvida det finns skillnader i hur väl relativvärdering fungerar som investeringsmetod inom olika branscher för att generera överavkastning; samt huruvida det statistiskt går att säkerställa om det finns en koppling mellan bransch och nyckeltal.Genomförande: Studien använder en kvantitativ metod där aktierna sorteras i kvartilportföljer baserade på dess branschtillhörighet och sin värdering relativt branschkonkurrenter. Portföljerna omplaceras på årlig basis och avkastning räknas ut på månadsbasis samt kumulativt. Portföljerna utvärderas sedan med hjälp av välanvända riskmått samt en diversifieringsprocess och aktiemarknadspsykologi.Resultat: Relativvärdering kan användas för att generera överavkastning i samtliga branscher utom i energibranschen. En skillnad i avkastning, beroende på i vilken bransch, kvartil och nyckeltal som används för investeringen kan konstateras. Diversifiering sänker effektivt risken samtidigt som avkastningen inte sjunker i samma takt. Aktiemarknadspsykologi kan endast till viss del kopplas till skillnaderna i avkastning mellan portföljerna. / Background: This thesis has been executed in order to bring clarity into the matter whether relative valuation works as an investment strategy in the Nordic region between the years 2005 and 2014. Whether the strategy performs differently if the markets are sorted by sector affiliation, as well as if previously commonly used key ratios can generate different returns in different sectors is an unexplored area. Previous studies have focused on examining entire markets or specific industries where the results partially have been interpreted with behavioral finance.Aim: The aim of the thesis is to analyze whether there are any differences in how well relative valuation works as an investment method in different sectors, in order to generate excess return; as well as if it is statistically possible to find a connection between sectors and key ratios.Completion: A quantitative approach is used where the stocks are sorted into quartile portfolios in accordance with their sector affiliation and based on their valuation relative to sector competitors. The portfolios are then rebalanced on a yearly basis and returns are calculated on monthly and cumulative basis. Furthermore the portfolios are evaluated using risk measures, a diversification process and behavioural finance.Results: Relative valuation can be used to generate excess return in all sectors except in the energy sector. A discrepancy in returns is shown, depending on which sector, quartile and key ratio that is used for the investment. Moreover, diversification effectively lowers the risk without lowering the return at the same pace. Behavioural finance can only partially explain the differences in return between the portfolios.

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:32:24Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Gerson Cohen.pdf: 318906 bytes, checksum: fe0e016e3604ba77168dfde7f8949bed (MD5) Previous issue date: 2010-08-19 / Fundo Mackenzie de Pesquisa / The Brazilian real estate sector has seen strong growth in recent years due to improved macroeconomic conditions, notably by controlling inflation, reducing interest rates and increasing credit supply. This sector has also been highlighted in the capital market, where companies made 32 offers of shares in the period September 2005 to December 2009, resulting in more than 20 companies traded on the Bolsa de Valores de São Paulo. With so many investment options, it is natural that investors use performance indicators to determine the best allocation of resources, and EBITDA (Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization) has been widely used to analyze and compare financial and operational performance of companies in various industries including real estate, for allegedly represent operating cash flow of the company, as well as its ease of calculation by the financial statements. This study aimed to identify the degree of importance attributed to EBITDA for the analysis of companies in the industry, from the standpoint of pricing firms, measurement of operating performance and cash, and the underlying form, identify some possible reasons why your use. To this end, we performed a field survey, supplemented by an experiment whose objective was to identify whether the way information is presented affects the degree of importance attributed to the indicator. Despite of being widely reported by companies and industry analysts, data analysis indicates that EBITDA has low degree of importance for analyzing sector performance and, furthermore, that the disclosure of information affects the degree of importance attributed to it. One factor that may explain this contradiction is the mimetic isomorphism, conceptualized in Institutional Theory. / O setor imobiliário brasileiro tem apresentado forte crescimento nos últimos anos em decorrência da melhoria das condições macroeconômicas, notadamente pelo controle da inflação, redução das taxas de juros e da crescente oferta de crédito. Esse setor tem se destacado também no mercado de capitais, onde as empresas realizaram 32 ofertas de ações, no período de setembro de 2005 a dezembro de 2009, resultando em mais de 20 empresas com ações negociadas na Bolsa de Valores de São Paulo. Com tantas opções de investimentos, é natural que os investidores utilizem indicadores de desempenho para decidir a melhor alocação de recursos, e o EBITDA (Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization) tem sido amplamente utilizado para analisar e comparar desempenho financeiro e operacional de empresas em diversos setores, inclusive o imobiliário, por supostamente representar a geração de caixa operacional da empresa, bem como pela sua facilidade de cálculo por meio das demonstrações contábeis. O presente estudo teve como objetivo identificar o grau de importância atribuído ao EBITDA para análise das empresas do setor, do ponto de vista de precificação de empresas, mensuração de desempenho operacional e de caixa e, de forma subjacente, identificar algumas possíveis razões que explicam seu uso. Para tanto, foi realizada uma pesquisa de campo, complementada com um experimento cujo objetivo foi identificar se a forma como as informações são apresentadas afeta o grau de importância atribuído ao indicador. Apesar de ser amplamente divulgado pelas empresas e analistas de mercado, o exame dos dados indica que o EBITDA possui baixo grau de importância para análise de desempenho do setor e, ainda, que a divulgação de informações adicionais afeta o grau de importância atribuído a ele. Um dos fatores que podem explicar essa contradição é o isomorfismo mimético, conceituado na Teoria Institucional.

Bakgrund: Ett växande intresse för aktiemarknaden har lett till utvecklandet av ett flertalinvesteringsstrategier för att generera överavkastning gentemot marknaden. Att observeraolika multiplar eller bolags marknadsvärde har blivit två populära tillvägagångssätt vidinvesteringsbeslut. Tidigare studier har främst fokuserat på antingen småbolagseffekteneller olika multiplar. Det finns således ett intresse att kombinera två olika strategier ochundersöka småbolagsaktier med låga och höga EV/EBITDA- samt EV/Sales-multiplar. Syfte: Studiens syfte är att analysera huruvida det är möjligt att generera riskjusteradöveravkastning genom investeringar baserade på EV/EBITDA- samt EV/Sales-multiplari bolag som är noterade på OMX Stockholm Small Cap. Vidare ämnar studien analyserainvesteringsstrategiernas historiska prestationer i relation till olikamarknadsförhållanden. Genomförande: Studien har genomförts med en kvantitativ metod och en deduktivansats. Fyra portföljer har konstruerats utefter bolag med låga och höga multiplar som ärnoterade på OMX Stockholm Small Cap under tidsperioden 2007–2020. Både verkligoch ackumulerad avkastning har beräknats för portföljerna för att därefter kunna testatsstatistiskt med parade t-test. Vidare har portföljernas riskjusterade avkastning beräknatsgenom Sharpekvot, Jensens alfa och Treynorkvot. Resultat: Tre av fyra portföljer genererade högre ackumulerad avkastning änjämförelseindex, dock hindrar svag statistisk evidens möjligheten att säkerställaöveravkastningen över tid. Portföljerna med höga EV/EBITDA- och EV/Sales-multiplarpresterade betydligt bättre än portföljerna med låga multiplar. Trots att alla portföljergenererade högre värden än jämförelseindex i Sharpekvot, Jensens alfa och Treynorkvot,kunde inte riskjusterad överavkastning säkerställas för någon portfölj. / Background: A growing interest in the stock market had led to the development ofmultiple investment strategies with the purpose of achieving excess return. Two popularapproaches of investing are choosing companies based on different multiples or based oncompanies’ market capitalization. Previous studies have mainly focused on either thesmall firm effect or different multiples. Therefore, by combining two strategies andinvesting in Small Cap stocks with low and high EV/Sales and EV/EBITDA multiples, anew investment strategy may emerge. Purpose: The purpose of this study is to analyze whether is it possible to achieve riskadjusted excess return by investing in companies that are listed on OMX Stockholm SmallCap based on EV/EBITDA and EV/Sales multiples. Furthermore, the study aims toanalyze the historical performance of the investment strategy during different marketconditions. Method: This study was conducted with a quantitative method and a deductive design.Four portfolios were designed based on companies listed on OMX Stockholm Small Capwith low and high multiples between the years 2007-2020. Both real and cumulativereturn have been calculated for the portfolios in order for them to be statistically testedwith paired t-tests. Furthermore, risk-adjusted return has been calculated for the portfoliosby using the Sharpe Ratio, Jensen’s Alpha and Treynor Ratio. Result: Three out of four portfolios generated higher levels of cumulative return than thechosen stock index. However, because of weak statistical evidence, excess return overtime could not be concluded. The portfolios with high EV/EBITDA and EV/Salesmultiples performed better than the portfolios with low multiples. Despite that all theportfolios generated higher values of Sharpe Ratio, Jensen’s alpha, and Treynor Ratiothan the chosen stock index, the risk-adjusted return could not be statistically proven.

In 2019 there were a total of 1090 mergers and acquisitions, more commonly known as M&As made in Sweden. The value of these were around 60 million euro. This compared to the 1990s where the number of M&A transactions were around half of what it is today. There is no doubt that M&As have become a popular strategy for companies to create added value. However, there are some uncertainties regarding if companies benefit from these kinds of transactions. Many of the previous studies point out that companies have had difficulties integrating the merged companies to create added value. This is also the case with financial measurements. The aim of this study was to analyse if there is a significant relationship between acquisitions and financial performance measured with ROE, ROA and EBITDA-margin for Swedish companies during the period 2013–2018. Data on 27 acquisitions were collected from Orbis and Retriever Business. This study uses a quantitative method and a deductive approach. A paired t-test has been used to analyse if there is a significant relationship between acquisitions and financial performance. The result of this study shows that there is no significant relationship between acquisitions and financial performance measured in ROE, ROA and EBITDA-margin. This study concludes that there could be other motives than to create financial added value for the merged companies. It is possible that the decisions of the managers to acquire may have been inspired by motives such as increased independency or empire building. / Under år 2019 genomfördes det i Sverige totalt 1090 fusioner och förvärv, mer känt under begreppet M&A. Det sammanlagda värdet låg på ungefär 60 miljoner euro. Detta är tillskillnad från 90-talet där antalet fusioner och förvärvtransaktioner per år var runt hälften mot var det är idag. Det råder ingen tvekan om att fusioner och förvärv har blivit en alltmer populär strategi för svenska företag i ett försök att skapa värde. Det finns en del otydligheter kring ifall företag faktiskt gynnas av sådana transaktioner. Mycket av den tidigare forskningen menar att företagen har svårigheter att integreras och skapa ett mervärde av de sammanslagna bolagen. Detta gäller även för de finansiella måtten. Studiens syfte var att analysera om det finns ett statistiskt signifikant samband mellan förvärv och finansiell prestation mätt i ROE, ROA samt EBITDA-marginal för svenska företag under 2013–2018. Data för 27 förvärv har samlats in genom Orbis samt Retriever Business. Studien använder sig av en kvantitativ metod och deduktiv ansats. Ett beroende t-test har genomförts med syfte att undersöka om det finns ett statistiskt signifikant samband mellan förvärv och finansiell prestation. Studiens resultat tyder på att det inte finns ett samband mellan förvärven och finansiell prestation mätt i varken ROE, ROA eller EBITDA-marginal. Slutsatserna var att det kan finnas andra motiv än att skapa ett finansiellt mervärde för de ihopsatta bolagen. Det är möjligt att besluten av företagsledare att förvärva kan ha varit inspirerade av motiv såsom ökad självständighet eller imperiebyggande.