Background: The loss of experienced workers impact organizations significantly, but a positive work environment fosters job satisfaction, influencing retention rates. Employer branding emerges as a crucial strategy, aiming to enhance worker loyalty. However, the shift to remote work poses challenges, effecting internal communication and organizational culture.   Purpose: This study delves into the relationship between employer branding, internal communication, organizational culture in shaping employee retention, particularly in hybrid working environments.   Method: This study focuses on interpretivism as the guiding philosophy and inductive qualitative research was implemented to pursue the objective of the study. Semi-structured interviews with five respondents from four different industries were conducted. Thematic analysis was adopted for data interpretation, facilitating pattern identification.  Conclusions: Key findings reveal that hybrid working significantly influences employer branding, affecting organizational reputation, employee satisfaction, and talent retention. Flexibility in hybrid environments enhances positive employer branding perceptions. Effective internal communication, transparent processes, and inclusive cultures that prioritize employee well-being and recognition are critical. Competitive salaries, flexible work arrangements, and career development opportunities also play significant roles in retaining top talent.

Bakgrund: Att rekrytera rätt person till rätt plats är en utmaning och att göra en felrekrytering kan vara kostsamt. Därför är det av stor vikt att utföra ett välarbetat rekryteringsarbete i syfte att försöka hitta den kandidat som kan matcha organisationens behov bäst. Föreliggande studie behandlar rekrytering inom säsongsbetonad turistverksamhet och har inriktningen åter-rekrytering. Att kunna åter-rekrytera personal från tidigare säsonger har en stark ekonomisk fördel i att det leder till minskade rekryterings-, introduktions- och utbildningskostnader som medföljer en lägre personalomsättning. Att kunna åter-rekrytera personal från tidigare säsonger gör även att organisationen får tillbaka kompetens gällande arbetsuppgifter som blir en strategisk fördel för organisationen. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera grundläggande faktorer och förklara de drivkrafter som finns för att vilja återvända till säsongsbetonad turistverksamhet. Metod: Då denna studies syfte är att identifiera och förklara vårt problemområde baseras studien på en kvantitativ metod. För att kunna identifiera faktorer och förklara för vilka drivkrafter som ligger bakom återvändande till säsongsbetonad turistverksamhet har vi valt att göra en fallstudie på en sådan verksamhet. Studien är baserad på en enkätundersökning riktad till återvändande säsongspersonal utförd i en säsongsbetonad verksamhet. Resultat och slutsats: Studien visar att alla de undersökta fyra dimensioner av motivationsfaktorer visat indikation för att vara motiverande för återvändande säsongspersonal. Det har i föreliggande studie framkommit att motivationsfaktorer är individuella men studien har kunnat påvisa hur viss majoritet av respondenterna ändå motiverats av samma eller liknande motivationsfaktorer. Vidare kan konstateras att traditionella motivationsteorier kan behövas kompletteras med dessa fyra dimensioner för att kunna förklara vad som motiverar individer i att återvända till säsongsbetonad turistverksamhet. / Background: To recruit the right person to the right place in an organization is a challenge and making a bad recruitment could be costly. That is one of the reasons why a well-done recruitment work in order to find the right candidate for the organizational needs is very important. This study deals with the recruitment of seasonal tourism organizations and has its prime focus on retention of seasonal employees. Being able to re-recruit employees from previous seasons has a strong economic advantage when it comes to decreased recruitment-, introduction- and education costs that follows with a lower staff turnover. To re-recruit employees from previous seasons does also make the organizations get back the lost competence that is lost with a leaving employee, this becomes a strategic advantage for the organizations as well. Purpose: The purpose of this study is to identify basic factors explaining the driving forces for wanting to return to seasonal tourism organizations. Method: As the purpose of this study is to identify and explain our problem area this study is based on a quantitative method. In order to identify factors and explain for which driving forces lies behind the return to seasonal tourism organizations we have chosen to do a case study on such organization. The study is based on a questionnaire survey that was performed by the returning seasonal staff in the earlier mentioned organization. Results and conclusion: This study shows that all four of the examined dimension of motivational factors did displayed indications of operating as motivators for the individuals. The present study has revealed that motivational factors are individual and this study has shown that some majority of the respondents yet has been motivated by the same or similar motivational factors. Further, this study found that traditional motivational theories could need to be supplemented with the four mentioned dimensions of motivational perspectives to be able to explain what motivates individuals to return to seasonal tourism organizations.

Syftet med studien är att identifiera studenters uppfattningar och värderingar i valet av framtida arbetsgivare, för att skapa bättre förutsättningar att som arbetsgivare attrahera studenter. En kvantitativ studie med deduktiv ansats. För insamling av empiri utfördes en enkätundersökning på studenter inom specifika inriktningar. Studien visar att studenter har skilda uppfattningar om Region Kalmar län som arbetsgivare, beroende på vilken studieinriktningar de har. De studenter som har mer kontakt med arbetsgivare i form av exempelvis praktik, visar en större benägenhet att söka sig till dem efter studietiden. Således kan frekvent kontakt med studenter bidra till att man blir ett mer självklart alternativ på arbetsmark- naden. Studien visar även att värderingar kan skilja sig mellan olika studieinriktningar men att det främst har att göra med ålder och vart man befinner sig i livet. Yngre medarbetare har höga ambitioner men realistiska förväntningar i början av karriären vilket skapar möjligheter för arbetsgivare att överträffa deras förväntningar och därmed uppfattas som attraktiva. / The purpose of the study is to identify students perceptions and values in their selection of future employers, to create better conditions for attracting students as an employer. A quantitative study with deductive approach. For the collection of empirical data, a survey was conducted on students in specific fields. The study shows that students have different opinions about Region Kalmar County as an employer, depending on their field of study. The students who have more contact with employers in the form of internships, show a greater tendency to apply to them after the study period. Therefore, frequent contact with students can contribute to a more obvious alternative in the labor market. The study also shows that values can differ between different fields of study, but mainly it depends on age and where you are in life. Younger employees have high ambitions but realistic expectations at the beginning of their careers. This creates more opportunities and leads to employers having their expectations exceed, thus is perceived attractive.

Titel: Kampen om rätt medarbetare. En studie om generation Z. Frågeställning: Vilka HR-strategier använder organisationer för att attrahera och behålla generation Z? Syfte: Uppsatsen syfte är att identifiera vilka HR-strategier organisationer använder för att attrahera och behålla medarbetare och hur de anpassar dem till generation Z. Studien kan komma att bidra till att ge dagens organisationer förutsättningar för hur de ska attrahera och behålla generation Z. Metod: Studien har en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Data utgår från sju strukturerade intervjuer. Slutsats: Organisationer i Sverige använder liknande strategier för att attrahera och behålla medarbetare, skillnaden är hur anpassade och välutvecklade det är för generation Z. Organisationens utformning av HR-strategier beror på vilken uppfattning de har av generation Z.

This study aims to investigate the attitudes towards the employer brand of an individualcompany from an employee perspective. By applying the Employer Attractiveness scale(EmpAt) (Berthon et al. 2005), it is investigated how the employees perception ofattractiveness of the employer varies depending on selected demographic components.Furthermore, the purpose is to establish whether a statistically significant relationship existsbetween employees loyalty and perception of the employer attractiveness. A quantitativeresearch method in terms of an online survey is used when collecting the data of the study,which is later analyzed using the statistical computer program SPSS. The results indicate thatthere are no significant demographic differences regarding the perceived attractiveness of theemployer. A strong positive correlation has been identified between the attractiveness of thestudied company and its employees loyalty. The results of the study are only applicable to theparticipating population, and cannot be generalized to a different population than the studyparticipatory. / Denna studie syftar till att undersöka medarbetares attityder gentemot ett enskilt företagsemployer brand. Genom tillämpning av Employer Attractiveness-skalan (EmpAt) (Berthon etal. 2005) studeras hur medarbetarnas uppfattning av attraktiviteten hos arbetsgivaren varierarberoende på utvalda demografiska komponenter. Vidare är syftet att ta reda på huruvida ettstatistiskt signifikant samband existerar mellan medarbetarnas lojalitet och medarbetarnasuppfattning om arbetsgivarens attraktivitet. En kvantitativ forskningsmetod i form av endigital enkätundersökning tillämpas vid insamling av studiens datamaterial, vilket analyserasi det statistiska dataprogrammet SPSS. Resultaten visar att det inte råder några signifikantademografiska skillnader vad gäller den upplevda attraktiviteten hos arbetsgivaren. Ett starktpositivt samband har identifierats mellan det undersökta företagets attraktivitetsvärde ochdess medarbetares lojalitet. Studiens resultat är endast applicerbara för den deltagandepopulationen, och kan inte generaliseras till en annan population än den i studien deltagande.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.</p><p>Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.</p><p>Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen.</p> / <p>The objective of this thesis is to study the employer branding of the company ÅF, and more specifically the interaction between the senior management, HR department and marketing department.</p><p>The thesis is a qualitative case study and aims to develop theory through a combination of a deductive and inductive approach. The data is collected through interviews with representatives from the company.</p><p>We have concluded that the collaboration within ÅF regarding employer branding for the most corresponds with the presented theoretical model. There is a well functioning integration of activities aimed at strengthening the employer brand between the senior management, HR department, marketing department and employer brand manager. There is, however, a discrepancy in the definition of employer branding between ÅF and the literature. The strong connection between the EBM and the marketing department might also lead to a too strong focus on the external activities.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen. Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen. / The objective of this thesis is to study the employer branding of the company ÅF, and more specifically the interaction between the senior management, HR department and marketing department. The thesis is a qualitative case study and aims to develop theory through a combination of a deductive and inductive approach. The data is collected through interviews with representatives from the company. We have concluded that the collaboration within ÅF regarding employer branding for the most corresponds with the presented theoretical model. There is a well functioning integration of activities aimed at strengthening the employer brand between the senior management, HR department, marketing department and employer brand manager. There is, however, a discrepancy in the definition of employer branding between ÅF and the literature. The strong connection between the EBM and the marketing department might also lead to a too strong focus on the external activities.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva organisationers hur bakomliggande motiv påverkar införandet av hälsofrämjande aktiviteter och åtgärder. Metod: Kvalitativ studie med en induktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva informanter. Slutsats: Vi kan med denna studie konstatera att det är svårt att säga hur organisationers bakomliggande motiv påverkar införandet av hälsofrämjande arbete, främst på grund av den variation och bredd som ryms i begreppet. När organisationer erbjuder en för stor variation av hälsofrämjande aktiviteter och åtgärder, kan vi inte med säkerhet identifiera vilka motiv som påverkar vilka aktiviteter och åtgärder. / Purpose: The purpose of this study is to describe how underlying motives influence the implementation of health-promoting activities and measures. Method: Qualitative study with an inductive approach. The empirical material was col-lected through semi-structured interviews with eleven informants. Conclusion: This study shows that it is difficult to say how organizations underlying motives influence the implementation of health-promoting activities and measures, mainly because of the variety and width of the concept. When organizations offer too much variety in health-promoting activities and measures, it is not possible for us to iden-tify with certainty which motives influence which of the activities and measures.

Syftet med följande kandidatuppsats är att skapa en större förståelse för ledares upplevelser av employer branding ur ett genusperspektiv i mansdominerade organisationer. Denna kandidatuppsats har undersökt en organisation inom tillverkningsindustrin och har inslag av fallstudie. Studien har fokuserat på hur kvinnliga och manliga ledare uppfattar arbetsgivarvarumärket för att attrahera och behålla kvinnliga ledare. Vidare har studien fokuserat på hur jämställdhet uppfattas av ledare i en mansdominerad organisation. Den teoretiska referensramen består av teorier, begrepp och tidigare forskning gällande employer branding, employer femvertising, genusteorier, jämställdhet, kvinnan i minoritet samt ledarskap.I kandidatuppsatsen har en kvalitativ metod använts där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med kvinnliga och manliga ledare på olika nivåer och affärsområden. En kompletterande intervju har även genomförts med en representant från personalavdelningen för att skapa en överblick över organisationens kontext. Resultatet påvisar att organisationer som domineras av män tenderar att främja män. Vidare indikerar resultatet att det i den studerade organisationen finns få insatser för att attrahera och behålla specifikt kvinnliga ledare. Resultatet synliggör även hur organisationskulturen i en mansdominerad organisation kan bidra negativt till arbetsmiljön för kvinnliga ledare. Denna kandidatuppsats kan ses som ett komplement till tidigare forskning med sin inriktning mot employer branding och könsskillnader som få tidigare studier kombinerat. Vidare kan även denna studie bidra till praktikersamhället som inspiration samt underlag för mansdominerade organisationer som vill arbeta för en mer jämställd arbetsplats. / The purpose of this bachelor’s thesis is to broaden the perspective of leader’s experience regarding employer branding from a gender perspective in male-dominated organisations. This bachelor’s thesis has examined an organisation in the manufacturing industry and has elements of a case study. The study is focused on how female and male leaders perceives their employer brand to attract and retain female leaders. Furthermore, the study has focused on how gender equality is perceived by leaders in a male-dominated organisation. The theoretical framework consists of theories, concepts and previous research in employer branding, employer femvertising, gender studies, gender equality, females in minority and leadership.In this bachelor’s thesis, a qualitative method was used where eight semi-structured interviews was conducted with female and male leaders at different levels and business areas. A complementary interview was also implemented with a human resource representant to create an overview of the organisational context. The results show that organisations dominated by men tend to promote men. Furthermore, the results indicate that in the studied organisation are few efforts to attract and retain specifically female leaders. The results also show how organisational culture in a male-dominated organisation can contribute negatively to the work environment for female leaders. This bachelor’s thesis can be viewed as complementary to earlier research oriented around employer branding and gender differences, which few earlier studies have combined. This study could furthermore contribute to practitioner society as inspiration and basis for male-dominated organisations who aspire towards a more equal workplace.

Employer branding definierades för första gången 1996 av Ambler och Barrow (1996) i deras artikel “The employer brand”. Enligt forskarna är det ett sätt att stärka varumärket, attrahera och behålla duktiga medarbetare och skapa en mer lönsam verksamhet. Vi ser en lucka i dagens forskning gällande praktiknära employer branding-studier. Problemet inom employer branding handlar inte om hur företag ska utforma och genomföra aktiviteter. Vad som behövs är en större insikt hos företagsledningar vilka effekter företagets employer branding-arbete faktiskt har. Syftet med vår uppsats är att genomföra en kompaarativ studie av teori och praktik inom fältet employer branding. Jämförelsen ska göras mellan den påverkan forskning hävdar att employer branding-arbete har på ett företag och praktikers syn på densamma. Det gör vi genom en litteraturgenomgång som presenteras i en modell samt genom att hålla 14 intervjuer med praktiker som arbetar med employer branding. Vårt bidrag till forskningen blir därmed en praktiknära undersökning av employer branding-arbetets effekter.I vårt resultat ser vi att forskning och praktik ligger nära varandra i synen på vilka effekter ett företags employer branding arbete på företagets varumärke och personalstyrka. Däremot finns det en tydligare diskrepans i synen på de ekonomiska effekter företaget får av sitt employer branding-arbete. Vi anser att företag behöver ha bättre, precisare och mer effektiva mätmetoder för att kunna mäta de ekonomiska effekterna av sitt employer branding-arbete. / Employer branding was first defined in 1996 by Ambler and Barrow (1996) in their article “The employer brand”. According to the scholars employer branding is a way of strengthening the brand, attract and retain employees and create a more profitable business. We identify a gap in contemporary research regarding study close to the practical field. The problem within employer branding is not how to develop and carry out activities. What is needed is a bigger understanding in corporate management in how the company’s employer branding activities influence the organisation.The purpose of our paper is to make a comparative study of theory and practice within the field of employer branding. The comparison will be made between the influence the research claim employer branding activities have on a business and practitioner’s view on the same matter. We will do this by a literature review which will be presented in a model and 14 interviews with practitioners within the employer branding field. Our contribution to the field of research will be a study of the effects of employer branding close to the practioners.In our results we identify that research and practice are close in their perception of what effects a company’s employer branding activities have on the company’s brand and workforce. However, there is a more distinct discrepancy in the views regarding the economic effects on a company from their employer branding activities. We believe companies need better, more precise and more efficient methods to measure the economic effects of their employer brand.