Background: Gen Z is the next generation to enter the workforce and it has become more complex to attract and retain employees. The recent trend in the job market, in which most prospective employees are from Gen Z, makes it important to investigate the demands, expectations, values, and preferences of this prospective workforce. Every generation has different workplace preferences; thus, it is important for employers to understand the differences to be able to attract them. Therefore, an enterprise must develop effective employer branding to accomplish this aim. Purpose: The purpose of this research is to find out what companies in Regional Sweden can do to attract and retain highly educated employees from Gen Z. Method: The research study was conducted using the qualitative method. The primary data was collected through ten interviews with master students and were conducted in a semi-structured manner along with secondary data. Conclusion: The results show that companies in regional Sweden can use four methods together to attract and retain highly educated employees from Gen Z. Their employer branding should promote that they value diversity, equality, and inclusiveness. They should implement hybrid working unless it harms the company's operation. Mentoring them at work by delegating responsibilities and developing their skills. Most importantly to gradually develop them within the firm and inform them about possible managerial positions.

Background: Start-ups foster economic development, create new jobs and generate economic value. However, most start-ups fail during the development phase. Generally, after five years 80% of the start-ups fail and need to shut down their business. A challenging task that start-ups need to overcome is the labour shortage within the industry. With the existing literature focusing on how business generally can attract employees, a gap in the literature was identified on how start-ups can attract employees.   Purpose: The study’s purpose is to explore how start-ups can work to attract employees during the development phase of the business. Moreover, the aim is to explore why employees are attracted to the start-up industry and how managers work with recruitment.  Method: Semi-structured interviews with nine relevant participants who operate in the start-up environment as managers or employees were performed. The interviews were conducted by using a qualitative method with an inductive approach and data were analysed by using a systematic thematic analysis, which further led to the creation of a conceptual model.   Conclusion: The findings suggest start-ups to implement employer branding to increase the brand’s visibility. The beneficial opportunities associated with start-ups is a factor that would be recommended to prioritise to increase the attraction to the industry. This means that there is space for improvement regarding start-ups attraction. In addition to this conclusion, findings also suggest start-ups to implement a recruitment system.

Syftet med vår studie är att undersöka om, och i sådant fall hur, företag arbetar med att behålla sin befintliga personal. Utgångspunkten för studien är att individer idag lever med en föränderlig arbetsmarknad, vilket kräver en anpassning från arbetsgivare för att möta arbetstagares växande krav. Studien är genomförd med metoden Grundad teori och baseras på sju intervjuer och tre textanalyser från de medverkande företagens hemsidor. Den grundade teori som växt fram och som utgör vårt resultat är att det är utmanande att behålla sin personal, vilket kan hanteras med hjälp av vår kärnkategori, bred satsning på personalen. För att hjälpa till att förklara kärnkategorin består den utvecklade teorin av åtta övriga kategorier, som utgör viktiga komponenter i arbetet för att behålla sin personal. Dessa är utveckling, intern rörlighet, arbetsklimat, förmåner, strukturerat arbete, mångfald, trygg arbetsgivare och flexibilitet. För att fördjupa förståelsen för vårt resultat har vi analyserat detta med hjälp av tidigare forskning inom studieområdet samt applicerat ett teoretiskt ramverk bestående av monopolkapitalismen, human resource management och den affärsmässiga karaktären. Studien bidrar till en förståelse för företags olika satsningar som visat sig vara viktiga i arbetet med att behålla sin personal.

Studiens syfte var att undersöka generation X och generation Y’s upplevelse av vad som utgör en attraktiv arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Genom ett bekvämlighetsurval valdes 12 respondenter ut (N=12), varav sex personer tillhörde generation X, och sex personer tillhörde generation Y. Insamlade datamaterial analyserades via en tematisk analys och resulterade i tre övergripande teman. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i vad generation X och generation Y upplevde utgör en attraktiv arbetsplats. Generation Y uttryckte att en attraktiv arbetsplats utgjordes av arbetstillfredsställelse, där resultat och utvecklingsmöjligheter var viktigt. Generation X ansåg att arbetsförhållandena var viktigare, där de framhöll ledarskap och relationen till kollegor som attraktiva faktorer. Gemensamt för de båda generationerna var att organisationen i sig kunde upplevas som mer eller mindre attraktiv, där bland annat organisationens värderingar ansågs avgörande. Deltagare från båda generationerna uppskattade även att organisationen var innovativ och erbjöd flexibilitet.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har utförts på arbetstagare samt arbetsgivare inom kommunal och privat verksamhet i mindre orter. Det som undersöks är hur arbetsgivarna inom vardera sektor arbetar med employer branding och för att få ett attraktivt arbetsgivarvarumärke, samt hur det påverkar arbetstagarnas motivation. Teorier som studien är baserad på är motivationsteorier, kommunikation, employer value proposition, företagskultur samt place branding. Studien visar att det skiljer sig åt kring hur arbetsgivaren inom den privata sektorn arbetar, jämfört med den kommunala sektorn. Inom kommunal verksamhet är arbetsgivaren inte fullt medveten om vilken strategi de har för att stärka arbetsgivarvarumärket, och är även kluvna kring vad som är det unika med verksamheten som kan locka nya arbetssökande. Respondenterna som representerar arbetstagarna inom kommunal verksamhet motiveras av att göra skillnad för kommunens invånare, och anledningen till att de trivs på arbetsplatsen är främst genom en bra samhörighet med kollegor. De anser att lönevillkor samt utvecklingsmöjligheter är förbättringsområden, samt att personalavdelningen bör vara tydligare i sitt arbete med att stärka arbetsgivarvarumärket. Inom privat verksamhet anser arbetsgivaren att de behöver bli bättre på att arbeta med den interna kommunikationen av arbetsgivarvarumärket, för att stärka företagskulturen och lyfta förmåner av att arbeta inom företaget. Arbetstagarna inom den privata sektorn trivs väl på sin arbetsplats, och motiveras till stor del av flexibiliteten i arbetetsamt stoltheten av att tillhöra verksamheten. / This is a qualitative study where semi-structured interviews have been conducted on employees and employers in municipal and private occupations in smaller towns. What is investigated is how employers in each sector work with employer branding and to strengthen their employer brand, and how this affects employees' motivation. Theories on which the study is based are motivation theories, communication, employer value proposition, corporate culture, and place branding. The study shows that the employer in municipal occupations is not fully aware of their strategy for strengthening the employer brand. The employees in municipal activities are motivated by making a difference for the municipality's residents, and they thrive in the workplace mainly based on a good connection with colleagues. They think that the human resources department should be clearer in its work to strengthen the employer brand. In private business, the employer thinks that they need to become better at working with the internal communication of the employer brand, in order to strengthen the corporate culture and highlight the benefits of working within the company. Employees in the private sector thrive in their workplace, and are largely motivated by the flexibility of their work and the pride of belonging to the workplace.

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att få en djupare förståelse för vilka kriterier som gör en arbetsgivare attraktiv för personalvetare. Eftersom humankapitalet är viktigare än någonsin måste arbetsgivare kunna både attrahera och behålla bra anställda, och detta är något som många arbetsgivare arbetar med. Studien är gjord utifrån anställdas perspektiv men det är snarare arbetsgivare som kan dra nytta av de resultat som vår studie har visat. De teoretiska referensramar vi har använt oss av är employer branding, vad som attraherar hos en arbetsgivare och vad som gör en arbetsgivare attraktiv för generation Y. Vi har även använt oss av motivation som begrepp samt Herzbergs tvåfaktorteori om arbetsmotivation. De teoretiska referensramar vi har använt oss av ligger till grund för både utformandet av intervjuguiden och för hur resultatet har analyserats. Det empiriska materialet har införskaffats genom åtta digitala semistrukturerade intervjuer med personalvetare som arbetar inom HR runt om i Sverige. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval för vår studie genom att vi har kontaktat personer i vår närhet som ingår i populationen för studien. Resultatet visar att det är många faktorer som samspelar för att en arbetsgivare ska vara attraktiv för personalvetare. Några av de viktigaste faktorerna för att arbetsgivaren ska vara attraktiv är en bra arbetsmiljö, flexibla arbetstider, att alla behandlas lika och att få utvecklas i arbetet. De faktorer som har utmärkt sig gällande motivation är till exempel att göra skillnad för andra, att få utvecklas och utmanas samt en bra arbetsmiljö.

Sammanfattning Titel: Från student till fastighetsmäklare – En kvalitativ studie med inblick i rekryteringsprocessen    Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Jonatan Hallqvist och Linus Ottosson Hahne    Handledare: Agneta Sundström och Benny Berggren   Datum: Maj 2020   Problematisering och Syfte: Forskningen idag verkar begränsad gällande strategier och kommunikation från fastighetsmäklarföretag mot blivande fastighetsmäklare med syfte att rekrytera. Syftet med studien är därmed att öka förståelsen för hur säljande organisationer använder olika marknadsföringsstrategier med mål att rekrytera studenter samt att förklara deras arbete med varumärkesförmedling.   Metod: Undersökningen har sin grund i en kvalitativ forskningsmetod. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på tidigare studier och det insamlade empiriska materialet är utfört med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien antar en induktiv ansats.   Slutsats: Slutsatsen som dragits genom denna studien är att förmedlingen av en autentisk varumärkensbild är en viktig komponent för att lyckas fånga studenters intresse och bygga relationer som sedermera måste vårdas.   Förslag till vidare forskning: De förslag som givits gällande vidare forskning handlar om att testa den andra sidan i rekryteringsprocessen som undersökts. Dessutom att testa samma process i ett annat land med liknande utbildningskrav för den berörda branschen.   Studiens bidrag: Studien bidrar med en ökad förståelse och kunkap om hur viktigt arbetet med förmedlingen av en trovärdig och autentisk varumärkesbild är i rekryteringsarbetet gentemot studenter. Genom denna studie ges en inblick i hur fatighetsmäklarföretag applicerar trovärdighet och autenticitet i sitt rekryteringsarbete. Därmed bekräftar resultatet av denna studie tidigare teorier inom området. Dessutom ger studien praktiska råd för att lyckas bättre med processen att rekrytera. Detta i form av vikten att vårda relationer, använda befintlig personal vid förmedlingen av varumärkesbilden samt betydelsen av att förmedla en autentisk och trovärdig varumärkesbild.     Nyckelord: Rekrytering, rekryteringsprocessen, varumärkesuppfattning, brand image, employer branding, kommunikationsstrategier, kommunikation.

Syftet med studien är att undersöka den variation som finns mellan IT-studenterna avseende deras uppfattningar om arbetsgivarens attraktivitet inom offentlig sektor. Denna kunskap kan bidra till att skapa en ökad medvetenhet hos arbetsgivare som kan bidra till ett anpassat konkurrenskraftigt employer brand för att säkerställa framtidens behov av kompetens inom offentlig sektor. Studien har inspirerats utifrån en kvalitativ intervjustudiedesign och med utgångspunkt i fenomenografisk ansats. Datainsamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna bestod av tio civilingenjörsstudenter inom data på Linköpings universitet. Resultatet visade en variation i studenternas uppfattningar av en attraktiv arbetsgivare, där 14 skilda variationer framkom. Detta tyder på att intervjupersonerna inte kan förstås som en homogen grupp, då variationer i deras uppfattningar tydligt synliggörs. Vidare visade resultatet att intervjupersonernas uppfattningar av den offentliga sektorn skiljde sig från uppfattningarna av den privata sektorn. Den privata sektorn uppfattades vidare som mer attraktiv än den offentliga sektorn. Avslutningsvis framkommer det ur resultatet att den offentliga sektorn behöver synliggöras mer för att öka sin attraktivitet. Detta kan göras genom att etablera en tidig kontakt med studenter, erbjuda kurser, seminarium och praktikplatser samt genom att införa ambassadörer.

No description available.

Under de senaste två decennierna har IT-branschen lidit av kompetensbrist där det beräknas finnas ett underskott på 70.000 arbetare år 2024. Detta medför högre krav på att attrahera, rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. För att lyckas är det viktigt att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke, eller Employer Brand. Syftet är därför att undersöka hur företag inom IT-branschen i Sverige arbetar med Employer Branding för att attrahera, rekrytera och behålla kompetent IT-personal och om de mäter det arbetet och i så fall hur, samt ifall de utvärderar det. Med hjälp av en kvalitativ undersökning har fem intervjuer gjorts för att för att få en bild av hur svenska IT-företag arbetar med Employer Branding. Resultatet visar att framhävandet av en unik företagskultur som är öppen, flexibel och välkomnande med ett starkt ledarskap är viktigt. Två av företagen mäter arbetet och därav är det bara två företag som följer upp och utvärderar det. / In the last two decades, the IT industry has suffered from a shortage of skill, where it is estimated that there will be a deficit of 70,000 workers by 2024. This entails higher demands on attracting, recruiting and retaining competent employees. To succeed in this, it is important to work with your Employer Brand. The purpose is therefore to investigate how companies in the IT industry in Sweden work with Employer Branding to attract, recruit and retain competent IT staff and whether they measure and evaluate that work, and if so how. With the help of a qualitative survey, five interviews were conducted to get a picture of how Swedish IT companies work with Employer Branding. The result shows that the emphasis on a unique corporate culture that is open, flexible and welcoming with strong leadership is important. In the recruitment work, it is also important to demonstrate the company culture and what benefits you get as an employee. Two companies measure their work and therefore only two companies evaluate it.