Våra kyrkor är en viktig del av samhället, och är en kulturskatt som måste vårdas. Kyrkorna använder dock väldigt mycket energi till uppvärmning varje år. Detta beror på att de flesta av dem är gamla och att energieffektivitet ej varit en prioriterad fråga i deras verksamhet. Grinstad kyrka är en kyrka med hög energianvändning som trots att den endast är uppvärmd vid förrättningar använder lika mycket energi som två medelvillor. Kyrkan är från 1200-talet, är byggd i tegel och värms idag upp av en oljepanna i ett vattenburet system samt några elradiatorer. Det finns planer på att byta ut oljepannan mot närvärme. Syftet med examensarbetet var att undersöka och ge församlingen en inblick i vart den energi som tillförs kyrkan tar vägen, hur mängden tillförd energi kan minskas genom energieffektiviseringsåtgärder samt vilken miljöpåverkan värmekällan i dagens uppvärmningssystem har jämfört med värmekällan i det planerade närvärmenätet. Målet var att svara på följande frågor: •Var sker de största energiförlusterna i kyrkan och hur skall dessa kunna minskas genom energieffektiviseringsåtgärder? •Hur skall kyrkans värmesystem dimensioneras med avseende på kyrkans värmeeffektbehov? •Hur skulle miljöpåverkan till följd av kyrkans uppvärmning förändras vid anslutning till det planerade närvärmenätet. Det värmesystem som ansågs passa Grinstad kyrka bäst var ett vattenburet värmesystem som värmer kyrkan intermittent. Det ansågs även lämpligt att värma upp på 6 timmar från en grundtemperatur av 8°C till en förrättningstemperatur av 18°C. Värmesystemet måste då ha effekten 22,5 kW, vilket är en effekt som är högre än dagens system kan avge. Därför gavs förslaget att komplettera dagens system med kamflänsrör under några av kyrkbänkarna. De största energiförlusterna i kyrkan visade sig vara genom taket och genom att isolera detta kan förlusterna genom det minskas med 85 %. Grundtemperaturen i kyrkan är idag högre än vad som behövs och genom att sänka den 4ºC kan energianvändningen för grundvärmen minskas med 18 %. Bytet från en central oljepanna till biobränsleeldad närvärme skulle leda till att utsläppen av koldioxid och svavel att minska, medan utsläppen från stoft, koloxid och svavel kommer att öka. / Our churches are an important part of the community, and a cultural treasure that need to be preserved. The most of the churches are old and energy efficiency has not been prioritized earlier. Because of that the churches uses a lot of energy for heating each year. The church in Grinstad is a church with high energy usage. It is not frequency used, but in spite of that it uses as much energy for heating as two average hoses. The church was built of brick in the 1300th century. The heating system today consists of a couple of electric radiators and an oil furnace connected to a hot water system. The purpose of this report was to investigate and to give the congregation in Grinstad insights in where the energy supplied to the church disappears, how the amount of energy supplied could be reduced by energy efficiency actions and also which environmental influence the heating system today has compared to the heat source in the planned small district heating system. The aim was to answer these questions: •Where do the greatest energy losses in the church occur and how could these be reduced by energy efficient actions? •How should the heating system in the church be designed depending on the need for effect of heat in the church? •How would the environmental influence change if the church connects to the planned small district heating system? The heating system that was considered to be the most suitable for the church in Grinstad was a heat water system that warms up the church intermittent. If the church is heated up from the ground temperature 8°C to the ceremony temperature 18°C in 6 hours the heating system need to have the effect 22,5 kW. This is a higher effect than the system today can emit, and therefore extra radiators need to be installed. Calculations showed that the greatest energy losses in the church occurred through the roof. By isolating it the losses could be reduced by 85 %. Today the ground temperature is higher than needed. If the ground temperature is decreased with 4ºC, the energy usage for ground heating could be reduced with 18 %. By changing from the oil furnace to biofuel fired small district heating the emission of carbon dioxide and sulphur will decrease, and the emissions of dust, carbon monoxide and volatile organic compounds will increase.

Med bakgrund av EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, vars syfte är att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader inom EU, infördes i Sverige 2006 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. En energideklaration innehåller uppgifter om en byggnads årliga energi-förbrukning för uppvärmning, ventilation och övriga tekniska installationer. Ställt i förhållande till byggnadens uppvärmda yta ger detta byggnadens energiprestanda. Om energiprestandan på ett kostnadseffektivt sätt går att förbättra skall energideklarationen även innehålla förslag på sådana förbättringar.  Samtidigt säger regelverket att åtgärdsförslag som riskerar att skada byggnaders kulturvärden inte får lämnas. Inom kulturmiljövårdssektorn har röster höjts för att uppmärksamma energideklarationssystemets bristande kompatibilitet med äldre byggnader. Vetenskapliga belägg för vilka effekter energideklarations-systemet faktiskt har på det bebyggda kulturarvet saknas dock i dagsläget, vilket är den bakomliggande anledningen till behovet av denna undersökning.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka eventuella risker det svenska energideklarationssystemet medför för äldre bebyggelses kulturvärden. För genomförandet av undersökningen har en värderingsmetod för att bedöma riskgraden i systemets olika åtgärdsförslag tagits fram. Metoden utgår från begreppet karaktärsbärande värden och den teoretiska utgångspunkten att såväl gällande lagstiftning för ändring av byggnader som den svenska kulturmiljö-vårdens målsättningar bör uppfyllas om byggnadens karaktärsbärande värden identifieras, respekteras och bevaras. Åtgärdsförslagen har klassificerats efter om de medför Hög, Viss eller Låg risk för att en byggnads karaktärsbärande värden påverkas på ett sådant sätt att dess visuella helhetsverkan störs och/eller att dess förmåga att förmedla sin historia förhindras. Undersökningen har utförts på statistik som hämtats från Boverkets energideklarationsregister, databasen Gripen, och omfattar samtliga godkända energideklarationer för en- och tvåfamiljshus samt flerbostadshus under 2012.  Resultatet av undersökning visar, bland annat, att det inte finns procentuellt påtagliga skillnader mellan åtgärdsförslagens omfattning och typ i förhållande till byggnadernas nybyggnadsår. Detta till trots går det med den värderingsmetod som använts för undersökningen inte att utesluta att energideklarationssystemet utgör en viss risk för äldre bebyggelses karaktärsbärande värden. Den slutsatsen baserar sig dels på att det för en betydande mängd äldre byggnader lämnas åtgärdsförslag som medför Hög risk, även om förekomsten av sådana förslag procentuellt sett är begränsad i förhållande till övriga riskgrupper. Dels tyder resultaten på att anledningen till denna låga procentandel snarare är att åtgärderna inte anses kostnadseffektiva än att de oberoende energiexperterna motiverar sina beslut på antikvariska ställningstaganden.   Uppsatsen ger dessutom förslag på förändringar av energideklarationssystemet, samt på vidare forskning i ämnet. / In Swedish energy certifications independent energy experts makes suggestions on ways to reduce buildings energy consumption. These recommendations must be cost-efficient, but at the same time they must not jeopardize the historic values of the buildings. Since the system is adapted for modern building materials and techniques a legitimate question is if such proposals nevertheless are suitable for older buildings.   This thesis aims to determine whether the Swedish energy certification system induces risks for values of historical buildings. For the implementation of the survey, an evaluation method to assess the risk level of the action proposals has been developed. The method is based on the concept of characteristic values ​​and the theoretical point that both the existing legislation for amendment of buildings and contemporary Swedish conservation theories should be met if the building's characteristic values are being ​​recognized, respected and preserved. The study was conducted on statistics derived from the energy certification registry of the National Board of Housing (Boverket), the database Gripen, and includes all approved energy certifications for one-and two-family houses and apartment buildings in 2012.  The results of the survey show that the age of the building does not have a significant effect on the quantity or type of the given recommendations. Despite this, it can’t be excluded that the energy certification system poses some risk for the characteristic values of older buildings. This conclusion is partly based on the fact that recommendations involving high risk actually were given for a significant amount of older buildings, although the incidence of such proposals in percentage terms were limited compared to other risk groups. Secondly, the results indicate that the reason for this low percentage rather is that the recommendations aren’t considered cost-efficient than that the energy experts actually justifies their decisions from a conservation point of view.  The thesis also provides suggestions for changes in the energy certification system and further research on the subject. / Spara och bevara

The aim of this Master Thesis was to calculate and visualize performance indicators for the secondary treatment step in municipal wastewater treatment plants. Performance indicators are a valuable tool to communicate process conditions and energy efficiency to both management teams and operators of the plant. Performance indicators should be as few as possible, clearly defined, easily measurable, verifiable and easy to understand. Performance indicators have been calculated based on data from existing wastewater treatment plants and qualified estimates when insufficient data was available. These performance indicators were then evaluated and narrowed down to a few key indicators, related to process performance and energy usage. Performance indicators for the secondary treatment step were calculated for four municipal wastewater treatment plants operating three different process configurations of the activated-sludge technology; Sternö wastewater treatment plant (Sweden) using a conventional activated-sludge technology, Ronneby wastewater treatment plant (Sweden) using a ring-shaped activated-sludge technology called oxidation ditch, Headingley wastewater treatment plant (Canada) and Kimmswick wastewater treatment plant (USA), both of which use sequencing batch reactor (SBR) activated-sludge technology. Literature reviews, interviews and process data formed the basis of the Master Thesis. The secondary treatment was studied in all the wastewater treatment plants. Performance indicators were calculated, to the extent it was possible, for this step in the treatment process. The results showed that all the wastewater treatments plants, studied in this master thesis, were well below regulatory requirements of effluent concentrations of organic matter and nutrients. This gap between legislated requirements and performance provides an opportunity for improving energy efficiency and maintaining discharge requirements. The removal of organic matter was consistently high at all wastewater treatment plants studied but the removal of nitrogen was slightly lower during the colder months. The results further showed that the discharge of nitrogen from wastewater treatment plants is the largest stress on the recipient. Data regarding the energy usage was almost nonexistent and energy for aeration was therefore calculated when possible since it is aeration that accounts for the largest fraction of energy usage in a wastewater treatment plant. Sternö wastewater-treatment plant proved to be more energy efficient than Rustorp wastewater treatment plant.

Industrins energianvändning medför koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringar. Inom EU och Sverige eftersträvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnå båda delarna förespråkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvändning. Trots att energieffektivisering ofta är kostnadseffektivt existerar det ändå ett energieffektiviseringsgap där kostnadseffektiva åtgärder inte implementeras av olika anledningar. Energinätverk kan då vara ett potentiellt arbetssätt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling. I EU och Sverige ges redan finansiellt stöd som kan medföra att energinätverk bildas för såväl små och medelstora företag som för stora företag. Det existerar otaliga projektvarianter på energinätverk med olika uppbyggnad och utförande. Kunskapen om dessa nätverk inriktade mot energieffektivisering och energianvändning är begränsad. Arbetets syfte är därför att kartlägga svenska energinätverk för att kunna avgöra om de fungerar väl genom att utvärdera dem från ett samhällsperspektiv. För att identifiera energinätverk skedde insamling av dokument och intervjuer där slumpmässiga val tilläts i form av snöbollsmetoden. En bakomliggande förstudie har också genomförts där 8 energinätverk identifierats, vilka integrerats som en del i arbetets kartläggning. Sammantaget resulterade det i att identifiera 35 nätverksprojekt som kan bestå av enstaka nätverk, flera nätverk eller utgöra etapper för ett enskilt nätverk. De identifierade energinätverken är indelade efter större nätverk samt övriga nätverk som delats in i fyra generella nätverksformer: kluster, industridistrikt, regionala strategiska nätverk och strategiska nätverk samt alternativa nätverksformer för nätverk som inte kunde placeras in. En utvärdering har utförts med hjälp av programteori på det bakomliggande styrmedlet ”Ansökan om stöd till informations-, utbildnings- och samverkansprojekt 2013-2014” där det framkom att stödet tillåter en rad olika energinätverk och kan egentligen inte ses som särskilt styrande när det gäller utformning och genomförande av ett energinätverk. Vidare rekommenderas det att en separering görs för samverkansprojekt i form av energinätverk då det kan medföra mer riktade och konkreta energinätverk med tydligare mål och uppföljning. Detta tillåter fortfarande en variation på nätverkens uppbyggnad. Energinätverk med ett effektivt informations- och kunskapsutbyte har potentialen att medföra en innovativ företagsutveckling. Energinätverk utan en offentlig finansiering verkar inte initieras i Sverige. Avsiktsförklaringar eller avtal i de strategiska nätverken tros leda till att konkreta resultat har redovisats för nätverksprojekten i större grad än för de regionala strategiska nätverken. För de större energinätverken rekommenderas en fortsatt branschinriktning eftersom deras energianvändning är mer komplicerad att kartlägga. De övriga energinätverken bör istället prioritera intresserade deltagare som har möjlighet att träffas och sedan branschanpassa om möjligt. Detta då flera nätverksprojekt har vittnat om problem med nätverksbildandet som går ut över projektets genomförande. Vidare framstår skapandet av effektiva energinätverk som en mognadsprocess där flera bakomliggande projekt kan vara en anledning till ett kartlagt nätverksprojekt. Slutligen behövs det forskning på hur deltagande företag ser på energinätverk som ett stödjande och utvecklande styrmedel. / The industrial energy use causes carbon emissions that contribute to climate change. Simultaneously within EU and Sweden a competitive industry is pursued. In the aim to achieve both aspects energy efficiency and a reduced energy use is advocated for companies. Although energy efficiency often is cost-effective there exists an energy efficiency gap where cost-effective measures remain unimplemented for different reasons. Energy efficiency networks can in this case be a potential approach for increasing the degree of implementation, resulting in energy efficiency and company development. Financial support is already given from EU and Sweden that could lead to energy efficiency networks, for both small and medium-sized enterprises as well as for large enterprises. There exist numerous projects variations in energy efficiency networks with different structures and designs. The knowledge of these networks aimed towards energy efficiency and energy use is very limited. The aim of this work is therefore to identify Swedish energy efficiency networks in order to determine whether they work well by evaluating them from a public perspective. To identify energy efficiency networks documents where collected and interviews were held in which random selection was allowed in the form of snowball method. An underlying study has previously been carried out in which a number of networks was identified, which are integrated as a part of the work identification. Overall, this resulted in the identification of 35 different networks projects, which may consist of a single network, multiple networks or stages of a single network. The identified energy networks are divided by larger networks and other networks that have been split into four general networks forms cluster, industrial districts, regional strategic networks and strategic networks as well as alternative network forms for the networks that could not be associated. An evaluation has been performed on the underlying policy instrument “Application for financial support to information, education and collaborative projects 2013-2014” which stated that the support allows a wide range of energy efficiency networks and cannot be seen as a particular ruling in the design and implementation of an energy efficiency network. Furthermore it is recommended that a separation is made for collaborative projects in the form of energy efficiency networks in the support system since it would likely lead to more target and specific energy efficiency networks with clearer objectives and follow up. This would still allow a very large variety of network constructions. Energy efficiency networks with an efficient information and knowledge sharing has the potential to make enterprises more innovative. However, energy efficiency networks without an initial public financing does not seem to be initialized spontaneously in Sweden. Letters of intent or agreements in the strategic networks are believed to lead into reports with concrete results unlike for the regional strategic networks with no agreements. For the larger energy efficiency networks there is a point with being branch-specific because their energy use is more complex to audit. The other energy efficiency networks should instead find interested participants primarily. In combination with this, the participants should have the opportunity to meet and later on branch adapt if possible. This is because several network projects have stated problems with network formation that affects the projects. Furthermore, it appears that the creation of an efficient energy efficiency network sometimes is a maturation process in which several underlying projects can be a reason for an identified network project. Finally, we need further research on how the participating enterprises see energy efficiency networks as a supporting and developmental instrument.

Sveriges riksdag har beslutat att energianvändningen i bebyggelsen måste minskas. Detta gäller även den befintliga bebyggelsen till vilken den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen hör. Vid energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse upplever ofta förvaltare att processen att välja energieffektiviserande åtgärd tar för lång tid. Detta beror på att det saknas ett rationellt sätt att jämföra olika åtgärders konsekvenser. Antikvarier har ofta en motsatt uppfattning och upplever att förvaltare många gånger ser mer till åtgärdens besparingspotential istället för dess påverkan på de kulturhistoriska värdena.  Syftet med examensarbetet är att göra jämförelsen av energieffektiviserande åtgärder i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse mer överskådlig för förvaltare. Genom litteraturstudier, dokumentanalyser, intervjuer och fallstudie besvarades följande frågeställningar: - Vilka kulturhistoriska faktorer bör beaktas vid energieffektivisering i kultur­historiskt värdefull bebyggelse? - Hur kan energibesparande åtgärder utvärderas i en modell där hänsyn tas till energibesparingspotential och de kulturhistoriska faktorer som framkommit i första frågeställningen? - Hur används modellen från andra frågeställningen vid jämförelse av möjliga åtgärder i en befintlig byggnad? Kulturhistoriska faktorer identifierades och utgjorde grunden till den modell som sedan togs fram. Till respektive faktor kopplades kriterier med olika poängnivåer för utvärdering. En matris togs fram för att åskådliggöra utvärderingens resultat. För att visa på modellens funktion genomfördes en fallstudie där modellen användes på en befintlig byggnad. För att möjliggöra utvärdering av valda åtgärder genomfördes både observationer och beräkningar. Fallstudien genomfördes på Länsresidenset i Jönköping.  Resultatet av studien visar att reversibilitet, långsiktighet, påverkan på synintryck och upplevelse och påverkan på kulturhistoriskt värdefulla byggnadsdelar och detaljer är viktiga kultur­­­­­historiska faktorer att beakta vid energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Kriterier för utvärdering bör formuleras noggrant och generellt för att passa in på varje typ av åtgärd samt för att undvika subjektiv bedömning. För att erhålla en överskådlig jämförelse bör färger användas vid gradering. Dessutom bör viktning användas för att kunna anpassa prioriterings­graden av varje enskild faktor i en specifik byggnad. Efter utvärdering av åtgärder i en specifik byggnad bör specialister inom olika områden konsulteras för slutligt val av åtgärd. / The Swedish Parliament has decided that the energy consumption in buildings must be reduced. This also applies to existing buildings to which the historically valuable buildings belong. When improving energy efficiency in historically valuable buildings managers often experience that the process of choosing acts takes too long time because there is no rational way to compare different consequences of the acts. Antiquarians on the other hand, often have a different opinion and experiencing that managers often look more to the potential of savings rather than the impact on the cultural value. The aim of the essay was to make the comparison of energy efficiency acts in the historically valuable buildings more transparent for managers. Through literature study, document analysis, interviews and case study the following questions has been answered: - What cultural-historical factors should be taken into account at improving energy efficiency in the historically valuable buildings? - How can energy-saving acts be evaluated in a model which takes into account the potential of energy saving and the cultural factors identified in question 1? - How should the model from question 2 be used for comparisons of possible actions in an existing building? Cultural-historical factors were identified and formed the basis for the model that was developed. For each factor criteria was connected with different point levels for evaluation. A matrix was developed to visualize the result. To demonstrate the function of the model a case study was carried out where the model was used in an existing building. To enable evaluation of selected acts both observations and calculations were performed. The case study was performed at Länsresidenset in Jönköping. The results of the study shows that Reversibility, Long-sightedness, Impact on visual impressions and experience, Impact on historically valuable parts and details, and Other is important cultural factors to consider when improving energy efficiency in historically valuable buildings. Criteria for evaluation should be formulated carefully and generally to fit each type of action and to avoid subjective assessment. To obtain a perspicuous comparison colors should be used for grading. Furthermore, weighting should be used to adjust the priority level of each individual factor in a specific building. After evaluation of actions in a specific building has been done specialists in various fields should be consulted for final selection of acts.

Samhället idag är beroende av energi för att fungera och att eftersträva utveckling av förnybar energi bör ha högsta prioritet. År 2013 produceras 81,6% av världens totala energi av fossila bränslen. Bostads- och servicesektorn står idag för 38 % av Sveriges totala energianvändning. På grund av att bostäder och lokaler står för så stor del av energianvändningen är det väldigt viktigt att ha noggrann koll på energiprestandan av byggnader och lokaler samt vilka energieffektiviseringar som kan utföras. Sörbyskolan är belägen i södra delen av Gävle och fastigheten ägs och förvaltas av Gavlefastigheter. År 2015 planerar Gavlefastigheter en renovering av Sörbyskolan och vill ta fram energieffektiviseringsförslag. Skolan är uppdelad på sex byggnader som inkluderar en matsal, en gymnastiksal, en förskola och tre andra skolbyggnader. I denna rapport har förskolan med tillhörande passage undersökts. Förskolan och passagen är ett envåningshus med en area på 883 m2. Speciellt för passagen är att den är uppvärmd med direktverkande elenergi. Undersökningen har skett i simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. Boverket har satt upp riktlinjer och krav för hur mycket energi nybyggda lokaler och bostäder får använda beroende på vilken klimatzon byggnaden befinner sig i. Gävleborg befinner sig i klimatzon II och lokaler i denna klimatzon får max använda 100 kWh/m2, år. En basmodell av hur bygganden ser ut idag skapades för att identifiera vart de största energiförlusterna sker. Sedan jämfördes olika energieffektiviseringar med basmodellen för att se hur mycket energi som potentiellt skulle kunna sparas. Basmodellen skapades genom att få fram information om byggnaden och mata in i IDA ICE. Informationen skaffades bl.a. genom en fysisk undersökning, intervjuer, jämförelse med andra byggnader på Sörbyskolan m.m. Arbetet visar fördelningen av till- och bortförd energi i byggnaden och vilka energieffektiviseringsåtgärder som är mest lämpliga för att minska energianvändningen. Resultatet pekar på att byta till nya energieffektiva fönster ger den största energibesparingen och totalt sparas 19,8 kWh/m2,år. Om alla energieffektiviseringsåtgärder utförs ger det en energibesparing på 37,8 kWh/m2,år. Det har gjorts mycket antaganden och uppskattningar för att skapa basmodellen vilket gör att den skiljer sig en del ifrån verkligheten. För att få en mer korrekt modell skulle fler fysiska undersökningar och mätningar behöva utföras på byggnaden. / Today’s society is very dependent on energy to function and to pursue development of renewable energy should have the highest priority. In 2013 81.6 % of the total produced energy in the world came from fossil fuels. The residential and service sector stands for 38 % of Sweden’s total energy use. Due to that fact it’s very important to have careful track of the energy performance of buildings and premises and what energy efficiencies can be applied. The school is located in south of Gävle and the property is owned and managed by Gavlefastigheter. In 2015 Gavlefastigheter is planning a renovation of the school and wants to develop energy efficiency proposals. The school is divided into six buildings which includes a dining hall, a gymnasium, a preschool and three other school buildings. In this rapport the preschool with appurtenant passage have been examined. The preschool and the passage is a one story building with an area of 883 m2. Particularly for the passage is that it’s heated with direct electricity. The survey have been conducted in a simulation program called IDA Indoor Climate and Energy. Boverket has set up guidelines and requirements for how much energy the newly built premises and residences may use depending on which climate zone the building is located. Gävleborg is located in climate zone II and premises in this climate zone may use a maximum of 100 kWh/m2 per year. A base model of the buildings current state were created to identify where the biggest energy losses occur. Afterwards the different energy efficiency proposals were compared with the base model to see how much energy could be saved. The base model were created by collecting data to IDA ICE. The data was collected by a physical inspection, interviews, comparison with another building on the school of Sörby etc. This work shows the distribution of supplied and xx energy in the building and what energy efficiency action that is most suitable to reduce the energy use. The result points to switching to new energy efficient windows gives the biggest savings in energy and a total of 19.8 kWh/m2, year can be saved. If all proposals is performed that will give a total saving of 37.8 kWh/m2, year. There have been a lot of assumptions and estimates to create the base model which makes it somewhat different from reality. To get a more correct model more physical examinations and measurements would be needed.

This study has been carried out in the spring of 2014 on behalf of PQR Consult AB in Stockholm. The aim of the study has been to analyse the energy usage of the building Skarpövägen 1 in order to explore the possibilites of saving energy by using appropriate equipment. These possible solutions have been simulated by using the programe IDA Indoor Climate and Energy, combined with a life cycle cost analysis. The laundry building, Skarövägen 23, has also been analysed due to its high amount of energy usage. The result of the energy analysis showed that the energy usage was much higher than the energy declaration. The energy usage of Skarpövägen 1 was 193 kWh/m2, which is 25 % higher than the energy declaration of 155 kWh/m2. Based on the energy saving actions, the most profitable investment would be to install heat recycling that would save 47470 kWh district heating per year with a pay-back time of 14 years. The results for the laundry building showed that there is a possibility to save up to 75% of the electricity usage by replacing certain equipment that is dependent on a high amount of energy. Throughout the whole analysis it has been clear that the energy usage in the buildings are higher than necessary. However, the energy saving actions have shown that there are ways to reduce the usage in the buildings. Some changes are simple to make while others would take longer, with varied pay-back time. In the long run those changes are vital for a sustainable reduction of energy usage. / På uppdrag av PQR Consult AB i Stockholm har detta examensarbete utförts under våren 2014. Syftet var att utföra en energikartläggning av byggnaden Skarpövägen 1 och simulera energibesparande åtgärder i programmet IDA Indoor Climate and Energy. Utöver detta har en livscykelkostnadsanalys gjorts för att underlätta ekonomiska jämförelser. Även tvättstugan, Skarpövägen 23, har delvis kartlagts eftersom den har en hög energianvändning med all elutrustning i byggnaden. Resultatet i energikartläggningen visade att energianvändningen var betydligt högre än energideklarationens värden. För Skarpövägen 1 var energianvändningen 193 kWh/m2 vilket är ca: 25 % högre än energideklarationens 155 kWh/m2. Efter att ha utvärderat de simulerade energibesparingsåtgärderna för Skarpövägen 1 så dras slutsatsen att den mest lönsamma investeringen skulle vara att installera ett värmeåtervinningssystem vilket skulle ge en besparing på 47470 kWh fjärrvärme per år och ha en återbetalningstid på 14 år. Resultatet för tvättstugan visade att 14880 kWh el årligen skulle sparas om torkskåpen byttes ut, vilket är en sänkning med ca: 75 % av elbehovet jämfört med befintliga torkskåp. De energibesparande åtgärderna har visat att utrymme finns för besparingar i byggnaderna vilket är ett viktigt steg på vägen att minska energianvändningen i bostadssektorn.

Environmental impact and management of energy is a highly topical issue in today's society. Climate impact must be reduced. The Government has set a target to reduce energy consumption in buildings by 20 % by 2020 and 50 % by 2050 compared to the energy use in 1995. With this in mind, we chose to examine how property owners can work on improving energy efficiency in existing apartment buildings. We also wanted to investigate profitability of different increasing energy efficiency measures and the calculation methods and the risk assessment performed by such investments. To tie in with government objectives, we also saw the possibilities of achieving these goals. 20 companies were interviewed, of which 14 were property owners and 6 were consulting firms that works with energy efficiency. All property owners were familiar with the importance of energy work but they worked very different with it. The interviewed companies work with energy efficiency measures in the building envelope, HVAC , household and residential electricity and solar energy. The companies have chosen to implement various extensive measures and outcome measures differ between objects of different conditions. Also the choice of calculation method for the calculation varied between companies. Much of the results were due to the tradition and resources. Many of the larger companies have come a long way in their work toward the energy targets and some already achieves the goals by 2020. Others are not as advanced, because they do not see sufficient profit to invest in energy efficiency measures.

Den här rapporten har skrivits som en del av ett examensarbete på energiingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad under våren 2014. Examensarbetet har genomförts i samarbete med AB Färdig Betong samt ÅF Infrastructure AB i Göteborg. Syftet med projektet är att undersöka energibesparingspotentialen hos AB Färdig Betongs produktionsanläggning på Ringön i Göteborg. Projektet har inneburit en energikartläggning av en industriell produktionsanläggning för lösbetong. Utgångspunkt för energikartläggningen har varit energiledningssystemet ISO 50001, med målsättningen att ta fram en teknisk energikartläggningsrapport i enlighet med standarden. Anläggningen har analyserats ur ett energibesparingsperspektiv. Data- och informationsinsamling samt mätningar har genomförts för att ta fram indata som beräkningsunderlag. Genom beräkningar har sedan möjliga energibesparingspotentialer och åtgärdsförslag tagits fram. Den totala energibesparingspotentialen för anläggningen innebär en besparing på 223 MWh av anläggningens totala energianvändning på 857 MWh år 2013, vilket motsvarar en minskning med omkring 26 %. Allmänna slutsatser är bland annat att all produktionsutrustning bör placeras inom klimatskalet, att all uppvärmning bör vara temperaturreglerad samt att ett mer långsiktigt energiperspektiv behövs i anläggningen. Energibesparingsmöjligheterna för anläggningen är mycket goda och investeringskostnaderna är i allmänhet låga. / This report has been written as part of a degree project at the Bachelor’s programme in energy engineering at Halmstad University in the spring of 2014. The project was made in collaboration with AB Färdig Betong and ÅF Infrastructure AB in Gothenburg. The project aims to investigate the potential energy savings of AB Färdig Betong’s production plant at Ringön in Gothenburg. The project was to make an energy audit of an industrial production plant for concrete. The starting point for the energy audit has been the ISO 50001 energy management system with the aim to develop a technical energy audit report in accordance with the standard. The plant has been analyzed from an energy perspective. Measurements, collection of data and information has been carried out to develop the input data basis. Through calculations, potential energy savings and proposals for actions were developed. Among the four largest energy saving potentials, there are two that have no investment cost at all. The total of all potentials represent a saving of 26 % of the total plant energy consumption of 857 MWh in 2013. General conclusions include that all production should be located within the building, that all heating should be temperature regulated and that a long term perspective on energy use is needed.

Allt hårdare lagkrav gör att det är svårt att energieffektivisera befintliga byggnader utan att förändra deras utseende. Syftet med examensarbetet är att utreda hur stor energieffektivisering, för tre befintliga småhus uppförda under 1900-talet, som är möjlig att uppnå genom förbättring av byggnadernas klimatskal, det vill säga tak, väggar, golv, fönster och dörrar, utan att förvanska byggnadernas utseende och samtidigt bevara deras kulturhistoriska värden. Arbetet bestod av en förstudie där tre byggnader identifierades, ett undersökningsskede där information om byggnaderna togs fram och ett slutsatsskede där energibesparande åtgärdsförslag togs fram och utvärderades. Byggnader som var goda representanter för sin tid och stil söktes. Byggnader från 1910-talet, 1930-talet och 1970-talet, lokaliserades. Sedan gjordes det fallstudier med intervjuer och inventeringar. För att utreda byggnadens klimatskal utfördes u-värdesberäkningar och energiberäkningar av befintliga byggander och byggnader baserade på föreslagna åtgärdsförslag. Ingen av byggnaderna nådde efter föreslagna åtgärder ner till passivhuskravet 59 kWh/år/m2 Atemp eller BBR-kravet 110 kWh/år/m2 Atemp för en byggnads specifika energianvändning. Den största möjliga energieffektivisering för de tre byggnaderna uppförda under 1900-talet, som är möjlig att uppnå utan att förvanska byggnadernas utseende och samtidigt bevara deras kulturhistoriska värden är 13,0 kWh/år/m2 Atemp, 49,7 kWh/år/m2 Atemp respektive 64,8 kWh/år/m2 Atemp. Slutsatser från arbetet är att byggnader från 1910-tal kan åtgärdas genom att isolera fönstren, sätta dit en extra dörr på insidan av ytterdörren samt tilläggsisolera snedtaket. Byggnader från 1930-tal kan åtgärdas genom att isolera fönstren med en isolerruta på insidan av fönstret och dörrarna med en extra dörr på insidan av ytterdörren. Byggnader från 1970-tal kan åtgärda fönstren genom att byta ut dem till energifönster, ingen åtgärd för golvet men fasaden isoleras utvändigt med vakuumisolering. Byggnaden från 1970-talet klarade sig bäst i jämförelsen eftersom den var i autentiskt skick från början vilket gjorde att förbättringen blev större än för till exempel byggnaden från 1910-talet som redan var ombyggd innan åtgärder föreslogs. / Increasingly stringent legal requirements make it difficult to energy efficiency in existing buildings without changing their appearance. The purpose of the study is to investigate how much energy, for three existing single-family homes built in the 1900s, which is achievable by improving the building envelope, ie, ceilings, walls, floors, windows and doors, without distorting the building's appearance and while maintaining their cultural values. The work consisted of a pilot study where three buildings were identified, a research stage where information about the buildings were developed and an inference stage where energy saving measures proposed were developed and evaluated. Buildings that were good representatives of their time and style sought. Buildings from the 1910s, 1930s and 1970s, was located. Since it was done case studies, interviews and surveys. To investigate the building envelope was conducted U-value calculations and energy calculations of the existing building commitment and buildings based on the proposed policy proposals. None of the buildings reached after the proposed action down to the passive house requirement 59 kWh/year/m2 Atemp or BBR requirement 110 kWh/year/m2 Atemp for a building-specific energy consumption. The maximum possible energy efficiency for the three buildings erected during the 1900s, which is achievable without corrupting the buildings' appearance while preserving their cultural values is 13.0 kWh/year/m2 Atemp, 49.7 kWh/year/m2 Atemp respectively 64.8 kWh/year/m2 Atemp. Conclusions of the work is that buildings from the 1910's can be addressed by isolating the windows, put one extra door on the inside of the front door and additional insulation in sloping roof. Buildings from the 1930s can be addressed by isolating windows with insulating glass on the inside of the windows and doors with an extra door on the inside of the front door. Buildings from the 1970s can fix the windows by changing them into energy windows, no action on the floor but the facade insulated externally with vacuum insulation. The building from the 1970s fared best in the comparison because it was the authentic condition from the beginning, which meant that the improvement was greater than for example the building from the 1910s that was already rebuilt before action was proposed.