Syfte: Hållbarhet är ett ämne som vuxit och företags ageranden granskas i allt större utsträckning. För företag som går emot omvärldens krav och förväntningar höjs kritiska röster, ofta i media, vilket kan påverka företaget i fråga. Tidigare forskning har funnit tvetydiga resultat gällande effekten av kontroverser där såväl positiva, negativa eller inga effekter alls kunnat urskiljas. Det finns indikationer på att ESG-betygets olika dimensioner (E, S och G) har olika effekter varpå en separation av dessa är befogad. Studiens syfte är att undersöka om sociala kontroverser har någon effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension har någon modererande roll i interaktionen mellan dessa. Forskningsfrågorna som studien ställer är huruvida företagskontroverser har en negativ effekt på företags finansiella prestation och om ESG-betygets sociala dimension modererar konsekvensen av en sådan effekt.    Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningstraditionen med en hypotetiskdeduktiv ansats.  Studien har en kvantitativ metod med en longitudinell forskningsdesign där sekundärdata för 487 publika bolag för åren 2015–2020 använts. Data hämtades från Refinitiv Eikons databas och analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS.      Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på ett negativ samband mellan sociala kontroverser och studiens mått på finansiell prestation samt att denna effekt modereras av det sociala ESG-betyget. Studien finner således att sociala kontroverser påverkar företags finansiella prestation negativt men att denna negativa effekt mildras genom ett högre socialt ESG-betyg.    Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att föra forskningen på området framåt avseende den sociala dimensionen av ESG-betyg med hänsyn till sociala kontroverser.   Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning kan nämnas att rikta sig till de övriga delarna av ESG-betyget samt de övriga kategorierna av kontroverser, alternativt ett annat tidsperspektiv. / Aim: Sustainability is a topic that has grown and companies’ actions are being examined to an increasing extent. For companies that go against the demands and expectations of its stakeholders, critical voices are raised, often in the media, which can affect the company in question. Previous research has found ambiguous results regarding the effect of controversies where both positive, negative or no effects could be discerned. There are indicators that the different dimensions of the ESG-score (E, S and G) have different effects, after which a separation of these is justified. The purpose of the study is to investigate whether social controversies have any effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score has any moderating role in the interaction between them. The research questions posed by the study are whether corporate controversies have a negative effect on companies’ financial performance and whether the social dimension of the ESG-score moderates the consequences of such an effect.    Method: The study is based on a positivist quantitative method with a hypotheticaldeductive research approach. The study adopts a longitudinal research design where secondary data for 487 public companies for the years 2015–2020 were used. The secondary data were collected from the Refinitiv Eikon’s database and analyzed in the IBM SPSS statistics program.   Result & Conclusions: The results of the study show a negative correlation between social controversies and the study's measures of financial performance and that this effect is moderated by the social ESG-score. The study finds that social controversies affect companies' financial performance negatively, but that this negative effect is mitigated by a higher social ESG-score.   Contribution of the thesis: The study helps to advance research in the field regarding the social dimension of the ESG-score and social controversies.   Suggestions for future research: As a proposal for further research, a different time perspective or other parts of the ESG-score as well as the other categories of controversies could be examined.

Bakgrund: Den ökade populariteten av ESG som investeringsgrund har gett upphov till en intressant diskussion kring huruvida ESG-betyg har en effekt på avkastning eller inte. En del forskning tar ståndpunkten att en hållbar profil med fokus på ESG påverkar avkastning positivt. De som associerar sig med denna ståndpunkt belyser att investerare kan influera arbete mot en hållbar framtid utan att det ska ge en negativ effekt i önskade avkastningskrav. Däremot finns en motpol i en del av forskningen som hävdar att ESG berör avkastning negativt. Därtill hävdar vissa studier att det finns en diskrepans mellan sektorer på marknaden gällande eventualiteten av ESG:s effekt på riskfyllda tillgångar. Därav är ämnet av intresse med anledning av den motstridiga forskningen angående effekten ESG-betyget har på avkastning.  Syfte: Uppsatsens syfte är att historiskt analysera ESG-betygets eventuella effekt på avkastningen för bolag noterade på OMX Stockholm Large Cap, för att utreda om ESG-betyg kan vara en drivande faktor. Studien har som delsyfte att undersöka om det råder några skillnader i hur ESG-betyget påverkar avkastning i olika sektorer. Metod: Studien har antagit en deduktiv ansats med en kvantitativ metod för att uppfylla syftet. Med grund i dessa metodval analyseras urvalet genom teoretiskt grundade variabler. Studien använder balanserad paneldata som karaktäriseras som kort panel. Resultat: Observerade resultat av rapporten understryker att ESG-betyg återger en försumbar effekt på avkastningen i samtliga regressioner. Koefficienterna för ESG-betygen är dock statistiskt icke-signifikanta. Således kan inte författarna fastställa ESG-betygets inverkan på avkastning för bolagen i urvalet. Däremot finns det tidigare forskning på området som finner liknande resultat som denna studie. / Background: The rising popularity of ESG investing has provided for an interesting deliberation whether the ratio influences stock returns or not. There are those who assert that emphasizing upon ESG yields higher stock returns for investors. Hence, reiterating that investors can contribute to a sustainable future without interfering with desired capital gains. However, there is research that indicates that the incorporation of ESG impedes potential stock returns. Furthermore, previous studies have indicated that there is a potential disparity between sectors of the market, meaning that ESG might have a varied effect. The topic is henceforth of interest due to the contradicting results regarding the effects of ESG on stock returns.  Aim: This study aims to analyze and clarify whether ESG-score is a determining factor in the return of stocks listed on OMX Stockholm Large Cap during the time period 2011-2019. The report will also investigate if there is a difference in its possible impact acrossvarious industries.  Methodology: The study has utilized a deductive and quantitative approach to effectuate the aim of the report. Furthermore, the report has used a balanced panel data with a short panel. Results: The results of the report emphasize that the ESG-score has a negligible effect on stock returns across all industries. However, the coefficients for the ESG-score are statistically insignificant, which means that no conclusion can be established regarding its effect on the selection of stocks listed on OMX Stockholm Large Cap. Nonetheless, there is previous research that supports the findings of the report.

SAMMANFATTNING Titel: Sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation inom energibranschen – en kvantitativ studie inom EU-länderna  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Fanny Bergström och Julia Larsson  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 - maj  Syfte: Intresset för hållbarhet och hållbarhetsredovisning har växt sig allt större och i takt med detta har sambandet mellan ett företags ESG-betyg och dess finansiella prestation blivit ett omdiskuterat forskningsområde. Tidigare forskning har kommit fram till motstridiga resultat då resultaten skiljer sig branscher och länder emellan. Med anledning av detta ska denna studie rikta in sig på energibranschen i EU för att utveckla det aktuella forskningsområdet. Studiens syfte är därmed att undersöka om det finns ett samband mellan företagens ESG-betyg och finansiell prestation inom energibranschen i EU. Studien ämnar dessutom undersöka vad ett eventuellt samband visar samt om sambandet skiljer sig om ett företag fokuserar mer individuellt på något av delkomponenterna miljö, social och bolagsstyrning.  Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ metod och tillämpar en deduktiv ansats. Datan som inhämtats är av sekundär art och har hämtats ifrån databasen Refinitiv Eikon. Urvalet består av 86 energibolag från 15 olika länder inom EU och har analyserats under en tidsperiod på fem år. Datan har analyserats med hjälp av univariat-, bivariat- och multivariat analys i statistikprogrammet SPSS.  Resultat och slutsats: Resultatet indikerade på ett negativt signifikant samband mellan ESG-betyg och ROA men också mellan E-betyget samt S-betyget och ROA. Fortsatt visade resultatet inget signifikant samband mellan G-betyget och ROA samtidigt som det inte, med varken ESG-betyget eller de enskilda komponenterna, fanns något signifikant samband med ROE.  Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med forskning om sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation i en bransch som är relativt outforskad. Den utforskar även sambandet mellan de tre enskilda komponenterna och finansiell prestation. På så sätt går det att få en ökad kunskap om sambandet även i denna bransch.  Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning har föreslagits utefter denna studies begränsningar. Ett förslag är att använda data från fler databaser än en för att då kunna öka studiens generaliserbarhet. Ytterligare ett förslag är att undersöka detta samband i fler länder och fler branscher för att på så sätt kunna få en större bild på hur sambandet ser ut i olika branscher världen över.  Nyckelord: ESG-betyg, E-, S- och G-betyg, ROA, ROE, Finansiell prestation och Energibranschen / ABSTRACT Title: The relationship between ESG-score and financial performance within the energy sector – a quantitative study within the EU countries.  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Author: Fanny Bergström and Julia Larsson  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 – May  Aim: The interest in sustainability and sustainability reporting has increased, and because of this, the relationship between a company´s ESG-rating and its financial performance has become a debated area of research. The result of previous research is conflicting as the results differ between sectors and countries. Due to this, this study will focus on the energy sector in the EU in order to develop the current research area. The purpose of the study is therefore to investigate whether there is a relationship between the companies ESG-rating and financial performance within the energy sector in the EU. The study also intends to investigate what a possible relationship shows and whether the relationship differs if a company focuses more individually on one of the sub-components environments, social and governance.  Method: The study is based on a quantitative method and has a deductive approach. The collected data is secondary and has been obtained from the Refinitiv Eikon database. The sample consists of 86 energy companies from 15 different countries in EU and has been analyzed over a period of five years. The data has been analyzed using univariate-, bivariate- and multivariate analysis in the statistical program SPSS.  Results and conclusions: The result indicates a negative significant correlation between ESG-score and ROA but also between E-score, S-score and ROA. The result showed a non-significant correlation between G-score and ROA while there was a non-significant correlation with ROE for either ESG-score or the individual components.  Contribution of the thesis: This study contributes to the research on the relationship between ESG-score and financial performance in a sector that is relatively unexplored. This study also explores the relationship between the three individual components and financial performance, thus allowing for a better understanding of the relationship in this sector.  Suggestions for future research: Suggestions for the future research have been proposed on the limitations of this study. One suggestion is to use data from more than one database to increase the generalizability of the study. Another suggestion is to investigate the relationship in more countries and sectors to get more knowledge about the relationship in different sectors and countries in the world.  Key Words: ESG-score, E-, S- and G-score, ROA, ROE, financial performance, energy sector

Sustainability is not a new concept to the financial markets, but its popularity and wider use have increased as people have grown more concerned about the future of this planet. However, the relationship between sustainable investments and financial performance is not clear. One of the most used measures of sustainability is the concept of ESG score, where E, S and G stand for environmental, social and governance. In this study, we investigate the relationship between ESG score and financial performance, both market and accounting based. We also separate the score into its individual parts E, S, and G, and try to distinguish which factor has the strongest relation to financial performance. To evaluate the relationship, a regression analysis was performed on a sample of Nordic stocks and the Sustainalytics ESG rank. Our findings concluded no significant relationship between ESG score and financial performance, neither market nor accounting based. The environmental factor (E) showed the strongest relation to financial performance, however slightly negative and only significant to one dependent variable out of three. Our results indicate that based on the ESG score used in this study, no conclusions can be drawn about financial performance. Since our research does not indicate a significant relationship, our recommendation is to invest in the highest ESG ranked stock in case of choosing between two otherwise similar stocks. / Hållbarhet är inget nytt koncept inom finans, men dess popularitet och användning har ökat kraftigt. Dock är det fortfarande oklart hur hållbara investeringar förhåller sig till lönsamhet och avkastning. En av de mest använda hållbarhetsmåtten är ESG, som står för environmental, social and governance. I denna studie undersöker vi relationen mellan ESG-mått och lönsamhet, både marknads- och resultatbaserad. Vi delar också upp ESG i sina tre komponenter E, S, och G för att undersöka vilken faktor som har den starkaste relationen till lönsamhet. Detta görs genom en regressionsanalys med paneldata från ett urval av nordiska aktier och Sustainalytics ESG-mått. Vårt resultat visar ingen signifikant relation mellan ESG-mått och lönsamhet. Komponenten E visar den starkaste relationen till lönsamhet, ett signifikant och något negativt samband, men endast till en av tre responsvariabler. Vårt resultat indikerar således att inget samband verkar finnas mellan lönsamhet och dessa ESG-mått. Eftersom vår studie inte visar på något signifikant samband, blir vår rekommendation att investera i den aktien med högst ESG-mått, om man skulle välja mellan två annars lika aktier.

Titel: Institutionella faktorer, globala överenskommelser och dess samband med företagens hållbarhetsprestation - En studie om korruption, regleringskvalitet och Parisavtalet Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Josefin Emanuelsson och Jonas Lantto Handledare: Jan SvanbergDatum: 2023 – maj Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur länders korruption, regleringskvalitet och Parisavtalet påverkar bedömningen av företagens hållbarhetsprestation. Företagens hållbarhetsprestation har fått ett ökat inflytande för deras legitimitet i samhället. ESG-betyget är både en signal utåt för företagens intentioner och ansvar men är även under kritik för att förenkla ett komplext problem. Tidigare forskning visar att faktorer såsom korruption och regleringskvalitet påverkar företagens hållbarhetsarbetet. Studien vill testa dessa faktorer samt undersöka om det globala Parisavtalet har verkat som en yttre påtryckning för företagens hållbarhetsprestationer.  Metod: Studien har ett positivistiskt synsätt med en tvärkulturell, longitudinell forskningsdesign. Sekundärdatan är inhämtad från Refinitiv, Swiss Economic Institute, The World Bank, samt Worldwide Governance Indicator. Datan bearbetas och analyseras i statistikprogrammet SPSS. Urval består av 772 noterade företag från 23 länder inom Europa med ESG-betyg inrapporterade 2014-2019.  Resultat och slutsats: Studien visar att korruption och regleringskvalitet har ett negativt samband med prestationsbedömningar. Studien bidrar till att visa att ESG-betyg är en legitim strategi för företag att visa sig konkurrenskraftiga efter ratificeringen av Parisavtalet. Studien finner att utvecklingen av helhetsbetyget ESG samt pelaren G har accelererat. Studien finner att E, S och de lågpresterande företagen utvecklas positivt.  Examensarbetets bidrag: Denna studie undersöker hur institutionella faktorer och hur Parisavtalets påverkar företagens hållbarhetsprestation. De flesta av de tidigare studierna har fokuserat på mängden hållbarhetsredovisning istället för hållbarhetsprestation och denna studie bidrar till att bredda forskningsområdet kring hållbarhet och effekterna av reglering. Förslag till fortsatt forskning: Studien föreslår att göra fler undersökningar kring politiska överenskommelser samt följa pelarnas utveckling efter Parisavtalet. Kommer E och S att börja accelerera när implementeringarna av G förankras i organisationerna? Nyckelord: ESG-betyg, hållbarhetsprestation, institutionella faktorer, korruption, regleringskvalitet, Parisavtal och Europa. / Title: Institutional factors, global agreements, and their connection with sustainable performance - A study about corruption, regulator quality and the Paris Agreement Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Josefin Emanuelsson and Jonas LanttoSupervisor: Jan SvanbergDate: 2023 - may Aim: The aim of the study is to examine how a country’s corruption and regulator quality and the Paris Agreements affects the judgment upon the companies sustainability performance. The importance of companies sustainability performances has increased for their legitimacy in society. The ESG-score has become both a signal for the companies intentions as well as responsibility, but has also received criticism for simplifying a complex problem. Earlier research shows that factors like corruption and regulator quality affect the sustainability actions. This study wants to test these factors and if the global Paris Agreements has had an external effect on the performance. Method: The study has a positivism-philosophical approach with a cross-cultural, longitudinal research design. The secondary data is obtained from Refinitiv, the Swiss Economic Institute, the World Bank and the Worldwide Governance Indicator. The data is processed and analysed in the statistical program SPSS. The selection consists of 772 listed companies from 23 countries within Europe with ESG ratings reported in 2014-2019. Results and conclusions: The study shows that corruption and regulator quality have a negative correlation with the companies sustainability performances. The study finds that ESG-scores are a legitimacy strategy to show competitiveness after the ratification of the Paris Agreements. The study finds that the development of the total ESG-score and the G-pillar has accelerated. The study also shows that the E-, S-pillar and low performing companies have a continued positive development. Contribution of the thesis: This study addresses the effects on firm-level ESG-performance based on the differences in the country-level variables corruption and regulatory quality. In addition, this study also examines the effects of the Paris agreements. Prior studies have mostly focused on the connection between country-level variables and ESG-disclosure and this study contributes to broadening the research area regarding sustainability and the effects of regulation. Suggestions for future research: Future studies should examine the further development of the different pillars post the Paris agreements and the possible effects on firm ESG-performance in case of any new global agreements.Key words: ESG-Score, ESG-performance, institutional factors, corruption, regulatory quality, Paris Agreements and Europe. Key words: ESG-Score, ESG-performance, institutional factors, corruption, regulatory quality, Paris Agreements and Europe.

Syfte: Pålitliga ESG-betyg är en förutsättning för bedömning av företagens hållbarhetsarbete. Forskare har ifrågasatt betygens validitet, vilket lett till en ny ESG-metodologi, där kontroverser används som en proxy för bristande ansvarstagande. Ett valitt betyg bör återspegla brister i företagets ansvarstagande för hållbarhet då bristerna kan leda till negativa effekter för företagen. Kontroverser, som är resultatet av bristande ansvarstagande, är mest förekommande i den sociala dimensionen av ESG. Studiens syfte var att validitetstesta den sociala dimensionen av ett värderingsinstituts ESG-betyg genom att använda sociala kontroverser som validitetsmått och jämföra betygen med en ny ESG-metodologi. Metod: ESG-data inhämtades dels från databasen Refinitiv Eikon, dels från en forskargrupp. I en tvärsnittsstudie, med hypotetisk-deduktiv ansats, analyserades data med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Forskningsfrågorna har besvarats med deskriptiv statistik, snittbetyg i relation till antal kontroverser, samt genom korrelationer mellan respektive ESG-metods betyg och mellan betygen och kontroverser, vilket sedan utvärderades med utgångspunkt i tidigare forskning och ekonomiska teorier. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att det traditionella sociala ESG-betyget saknar förmågan att representera företagens bristande ansvarstagande för hållbarhet. Betyget, som genererats från ny ESG-metodologi, indikerar brister hos företag och kan därför hävdas vara valitt utifrån en institutionell investerares perspektiv. Med det nya ESG-betyget som måttstock för validitet kan därför det traditionella ESG-betyget ifrågasättas då resultatet även visar ett negativt samband mellan metodernas betyg, vilket tyder på motsättningar. Examensarbetets bidrag: Studien understödjer tidigare forskning genom att undersöka ett traditionellt ESG-betygs förmåga att representera ett företags bristande ansvarstagande för hållbarhet. Bidraget sker dels genom en diskussion om varför sociala kontroverser kan användas som ett validitetsmått för den sociala komponenten av ESG-betyg, dels genom validitetstestet på två olika typer av ESG-betyg. Resultatet visar betygens förmåga att förmedla ansvarstagande för hållbarhet och därmed betygets användbarhet för institutionella investerare. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning gällande ESG-betyg, tillhandahållna av värderingsinstitut, bör fokusera på att införa standard tillsammans med utredning av för- respektive nackdelar ett sådant införande medför och för vem. Ytterligare studier kan inkludera andra värderingsinstitut, fler tidsperioder samt alla ESG-betygets dimensioner. / Aim: Reliable ESG scores are essential for investors who want to evaluate the sustainability performance of companies. Researchers have questioned the validity of ESG scores, which have led to the origin of a new ESG methodology which uses controversies as a proxy for deficiency in accountability. A valid score should be able to reflect deficiency in companies accountability for sustainability since the deficiencies can lead to negative effects for companies. Controversies, which are the result of deficient accountability, are most frequent in the social dimension of ESG. The aim of this study was to test the validity of the social dimension of ESG scores issued by a rating institute by using social controversies as a validity measure and compare the scores with a new ESG methodology.  Method: ESG data was obtained partly from the database Refinitiv Eikon and partly from a group of researchers. In a cross-sectional study, with a hypothetical-deductive approach, data was analyzed using the statistical program SPSS. The research issues have been answered with descriptive statistics, average rating in relation to number of controversies and by correlations between each ESG-methods scores and between scores and controversies, which was then evaluated on the basis of previous research and economic theories. Result and conclusions:  The result shows that the traditional social ESG score lack the ability to represent deficient corporate accountability for sustainability. The rating, generated from the new ESG methodology, indicates companies’ shortcomings and can therefore be claimed to be valid from the perspective of an institutional investor. With the new ESG rating as a measure for validity, the traditional ESG score is questioned as the result also shows a negative relation between the scores of each ESG rating, which indicates disagreements. Contribution of the thesis: This study supports previous research by examining the ability of traditional ESG scores to represent deficiency in corporate accountability for sustainability. The contribution is made partly through a discussion of why social controversies can be used as a validity measure for the social component of ESG scores, and partly through the validity test on two different types of ESG scores. The result shows each score’s ability to represent responsibility for sustainability and thus the usefulness of the score for institutional investors. Suggestions for future research: Further research on ESG scores, provided by rating institutes, should focus on introducing standards together with an investigation of the advantages and disadvantages of such an introduction and for whom. Additional studies may include other rating institutes, more time periods and all the dimensions of the ESG score.

Titel: Sambandet mellan ESG-betyg och prestation. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Sabina Berg och Gustaf Halvardsson  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2022 – januari Syfte: I och med att hållbarhetsrapportering hamnat alltmer i fokus hos företag och intressenter, har ett växande intresse uppkommit gällande denna rapporterings påverkan på företags prestation. Slutsatser inom tidigare forskning har varit motstridiga. Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan hållbarhetsrapportering (ESG) och prestation inom banksektorn i EU-länder, Storbritannien, USA och Australien. Metod: Korrelationer har undersökts mellan ESG-betyg och ROA samt ROE från 199 bankföretag åren 2018-2020 i Australien, Storbritannien, USA samt EU-länderna. Data har hämtats från databasen Refinitiv Eikon och materialet har analyserats med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar ett svagt negativt samband mellan ESG och bankers prestation där den mest reducerande pelaren är den styrningsrelaterade. Vidare visar resultatet att det finns ett svagt negativt samband mellan ESG och bankers avkastning på eget kapital i EU-länderna och ett svagt negativt samband mellan ESG och bankers avkastning på totalt kapital i Australien, Storbritannien och USA. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar teoretiskt med ett branschspecifikt resultat till den motstridiga tidigare forskningen inom ämnet ESG och prestation. Studiens praktiska resultat riktar sig till investerare och intressenter med mål att bidra med kunskap om hur ESG-engagemang kan påverka prestation i länder med direktiv för hållbarhetsredovisning och länder utan direktiv för hållbarhetsredovisning. Förslag till framtida forskning: Ett förslag är att utföra liknande studier inom andra branscher och länder då slutsatserna kan skilja sig mellan dessa. Förslagsvis kan framtida studier utgå från andra ESG-betyg än Refinitivs betyg för att se om detta har någon betydelse för resultatet. Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, CSR, ESG-betyg, E-betyg, S-betyg, G-betyg och prestation. / Title: The relationship between ESG and performance. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Sabina Berg and Gustaf Halvardsson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022 – January Aim: As sustainability reporting has become a more focused area for both companies and other stakeholders, an increasing interest has arisen of this reportings impact on the performance of the company. The conclusions on previous studies have been contradictory. The aim of the study is to investigate the relationship between sustainability reporting (ESG) and performance within the bank sector in EU, Great Britain, USA and Australia. Method: The used method is investigating correlations between ESG ratings and ROA as well as ROE from 199 banking companies in the years 2018-2020 in EU, Great Britain, USA and Australia. The analyzed data has been retrieved from the database Refinitiv Eikon and analyzed using the statistics program IBM SPSS. Result and conclusions: The result of the study shows a slight negative correlation between ESG and the bank sectors performance where the most reducing pillar is governance. Further the result shows a slight negative correlation between ESG and banks ROE within the EU and a slight negative correlation between ESG and banks ROA in Great Britain, USA and Australia. Contributions of the thesis: The study contributes with a theoretical branch specific result in contrast to previous research in the subject of ESG and performance. The practical result of the study is addressed to investors and other stakeholders with the aim of giving knowledge of ESG engagements impact on banks performance, both in countries without legal directives and countries with legal directives of ESG reporting. Suggestions for future research: One suggestion is to conduct similar studies in other branches and countries as the conclusion may differ between them. As a suggestion, future studies can be based on other ESG measure than Refinitivs Eikon to see if that may give another outcome of the study. Keywords: Sustainability reporting, CSR, ESG-score, E-score, S-score, G-score and performance.

Sustainability is a topic that has gained significant traction over the last decade. To ensure that we meet the needs of the present without compromising future generations' needs, this study examines the relationship between ESG (environmental, social and governmental) scores and external demographic pressure in an attempt to examine the relationship and a direction between the two. The primary purpose is to investigate whether external demographic pressure drives corporate sustainability. The study uses Age, Education, Gender and Income as variables for demographic pressure, where Age implies median age, Education tertiary attainment, Gender distribution of the sexes, and Income GNI per capita. Through utilizing a quantitative method, ESG scores have been collected from the Thomson Returns Eikon database, and for the demographic factors The United Nations Department of Economic and Social Affairs (UNDESA) and the World Bank have been used.  To produce a model that works globally, a global sample has been used, with the majority of the companies based in western countries. The theoretical models Behavioural Finance, Stakeholder Theory and Agency Theory have been used to analyse the underlying dynamics of the relationships between demographic pressure and corporate sustainability performance. The conclusion is that such a relationship exists, and more specifically, that all four variables used display statistically significant effects on ESG scores. However, our results diverge from previous research on corporate sustainability performance, suggesting that higher Age in a population increases ESG scores, while higher numbers of males to females, higher education level, and higher income level decreases corporate sustainability performance.  The conclusion of this study contributes to new knowledge of sustainability and an expanded understanding of the role of demographic factors in corporate sustainability. This further suggests that sustainability should be a more integrated part in companies and civil society.

Background: The Swedish fund savings have developed strongly over the past two decades. Together with this development, the knowledge that the earth's population is facing an extensive climate challenge has also increased. For many people today, living sustainably has become a central aspect of everyday life, and when it comes to investing their savings, the majority of Sweden's fund savers state that sustainability is something that is taken into account when choosing an investment. Investments in funds that based on measuring tools, show a high degree of sustainability have thus increased. This raises the question of whether these sustainable funds can generate a higher alpha and thus a better risk-adjusted return than the less sustainable alternatives available on the market. Previous studies have shown differences of opinion, which means that it is relevant to examine how these different types of funds perform against each other in the Swedish market.   Purpose: The aim of this study is to analyze whether fund savers that are investing in sustainable funds can generate a higher alpha and thereby a better risk adjusted return than fund savers that invests in less sustainable alternatives.   Methodology: The study was conducted with a quantitative method and a deductive approach. Sustainability ratings have been collected for 253 funds from a measuring institute. For these 253 funds, data in the form of net asset value have been collected between the period 2016 - 2020 monthly. These funds have then been evaluated based on risk-adjusted returns where regression analysis has been the groundwork for finding answers to whether alpha has been achieved compared to the market or not. Results obtained have then been statistically examined through various tests.   Conclusion: After completed study, there were no signs that studied sustainable funds have given rise to a better risk-adjusted return than the less sustainable alternatives available on the market. Of the 253 funds included in the study, only five funds showed a risk-adjusted return statistically different from zero, where three had a negative return and two a positive return. When the 253 funds were divided into four different quartiles based on sustainability ratings, it appeared that the funds with a positive risk-adjusted return were placed in quartile four, which was the one with the highest sustainability rating. However, this may be based on chance and a result of two in a sample of 253 gives clear indications that efficiency prevails in the market.

Titel: Institutionella investerares preferenser för ES-kriterier Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Melisa Tatarevic och Alexandra Berg Nordström Handledare: Jan Svanberg Datum: 2022 - Januari Syfte: Intressenternas ökade behov av insyn i miljö-, sociala- och styrningsfrågor har givit stor vikttill hållbarhetsrapportering världen över. Denna studie syftar till att undersöka huruvidainstitutionellt ägande beror av ES-kriterier och ger nytt ljus åt forskningen med fokus på bådepositiva och negativa aspekter av ES-kriterier. Ökar/minskar det institutionella ägandet beroende pånärvaron av policyer hos företag? Existerar det ett samband mellan ESG-betyget och policyer? Metod: Med sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon har denna kvantitativa studie medtvärsnittsdesign analyserat 2653 publika företag i IBM: s statistikprogram SPSS. Studien presenterarbeskrivande statistik, en korrelationsmatris, kontroll av felkällor samt multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Studien ger bevis för att det institutionella ägandet huvudsakligen ökar vidnärvaron av specifika policyer. Emellertid minskar institutionellt ägande vid närvaron av en specifikpolicy. Studien finner även stöd för ett existerande samband mellan ESG-betyget och policyer. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny information till forskningen inom ESG-betygetoch för institutionella investerare genom ett unikt tillvägagångssätt att studera institutionellainvesterares preferenser för olika ES-kriterier med fokus på både styrkor och svagheter. Förslag till fortsatt forskning: Kvantitativ forskning kan svara på huruvida liknande resultat hadeuppnåtts vid val av andra indikatorer. Kvalitativ forskning kan från institutionella investeraresperspektiv, förklara hur de faktiskt beaktar ES-kriterier och dess indikatorer vid investeringsbeslut. Nyckelord: Hållbarhetsprestanda; ESG-betyg; Företagens sociala ansvar (CSR); Socialt ansvarsfullainvesteringar (SRI); Institutionella investerare; Miljö- och social prestanda / Title: Institutional investors preferences on ES-criteria Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Melisa Tatarevic and Alexandra Berg Nordström Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022 - January Aim: Stakeholders' increased need for transparency in environmental, social and governance issueshas given great importance to sustainability reporting worldwide. This study aims to investigatewheather institutional ownership depends on ES criteria and sheds new light on research by focusingon both positive and negative aspects of ES criteria. Does institutional ownership increase/decreasedue to the presence of policies in companies? Is there a link between the ESG rating and policies? Method: With secondary data from the Refinitiv Eikon database, this quantitative study with crosssectional design analyzed 2653 public companies in the IBM: s statistics program SPSS. The studypresents descriptive statistics, a correlation matrix, control of error sources and regression analyzes. Result & Conclusions: The study provides evidence that institutional ownership mainly increases inthe presence of specific policies. However, institutional ownership decreases in the presence of aspecific policy. The study also finds support for an existing link between ESG ratings and policies. Contribution of the thesis: The study contributes new information to the research within the ESGrating and for institutional investors through a unique approach to studying institutional investors'preferences for different ES criteria with a focus on both strengths and weaknesses. Suggestions for future research: Quantitative research can answer whether similar results had beenachieved by choosing other indicators. Qualitative research can explain how they actually considerES criteria and its indicators when making investment decisions. Key words: Sustainability performance; ESG Score; Corporate Social Responsibility (CSR); SocialResponsibility Investments (SRI); Institutional investors; Environmental and social performance