Alla evenemang medför vissa planerade effekter. Många effekter som uppstår i värdsamhället är dock oplanerade och ibland även oönskade. Exempel på sådana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömässiga förändringar. Evenemanget och dess omvärld påverkar varandra ömsesidigt. Det gäller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhållande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter. De viktigaste aspekterna när det gäller evenemang och dess påverkan på värdsamhället är grundlig planering, utförlig utvärdering med helhetsperspektiv och starka samarbeten. Planeringen ger en bra grund för utförandet av evenemanget, reducerande av negativa effekter och för en grundlig utvärdering av samtliga effekter. Utvärderingen blir sedan en bra utgångspunkt inför kommande evenemang och nästkommande planeringsfaser. Samarbeten är grundläggande för att möjliggöra en utveckling av ett evenemang och för att göra det hållbart och konkurrenskraftigt. Därmed är planering, samarbeten och utvärdering de viktigaste aspekterna för evenemangsarrangörer att ta hänsyn till.

Studien ämnar till att skapa en profil för tre olika empirinära perspektiv, vilka alla spelar en roll före, under och efter en nedskärningsprocess. Dessa tre perspektiv är: ledningsperspektivet, perspektivet för kvarvarande anställda och uppsagda arbetare. Författaren lägger tyngd på den tidigare vetenskapliga forskningen som får agera likt en mall för hur en optimal hantering ska ske under en nedskärningsprocess. Syftet med studien är att detektera bristande överrensstämmelser mellan perspektiven som förhindrar att hanteringen blir optimal för alla parter, samt kunna se om teorin används i det praktiska utövandet.Ledarskapsperspektivet är representerat i två underkategorier: sekundärintervjuer och expertintervjuer. I sekundärintervjuerna så presenteras svar från auktoriteter inom området som förmedlar den erfarenhetsbaserade kunskapen; medan i expertintervjuerna presenteras svar från fyra olika, representerade, företag inom olika branscher i Borlänge. Perspektivet för kvarvarande anställda representeras av en enkätundersökning och en djupare intervju med en kvarvarande anställd. Det tredje empirinära perspektivet, för uppsagda arbetare, representeras av en enkätundersökning och en djupare intervju med en uppsagd arbetare.I resultatet så visar det sig att författaren har kunnat detektera bristande överrensstämmelser på flera punkter, främst inom den uppfattade kommunikationen, mellan perspektiven. Detta tolkas som att de framlagda teorierna inte följs av praktiken och därför råder det ingen optimal situation för något av de representerade perspektiven.

Många av dagens företag jobbar aktivt med miljöfrågor. Ett sätt att jobba med miljö och integrera miljöarbetet i företagets verksamhet är att implementera ett miljöledningssystem. Miljöledningssystem (MLS) är ett sätt att strukturera, styra samt organisera miljöarbetet i företag och andra organisationer genom praktiska handlingar. Det är ett verktyg att fördela ansvaret, organisera, prioritera och effektivisera arbetet för att på så sätt verka för en bättre miljö och uppfylla myndigheternas och intressenternas miljörelaterade krav. Denna studie fokuserar på de organisatoriska aspekterna såsom ledningens och anställdas roller och engagemang, förändringsprocesser och kommunikation inom företagets samtliga led. Syftet med denna studie var är att, genom intervjuer av miljöansvariga på tre medelstora företag, få en förståelse för hur medelstora företag upplever implementeringen av miljöledningssystem. Resultaten pekade på att implementeringen i samtliga företag har blivit framgångsrikt och miljöfrågorna har blivit väl integrerade inom organisationerna. Anställdas engagemang har ökat med tiden och ledningens roll under implementeringsprocessen har varit betydelsefull. Företagen har anpassats till de yttre intressenternas krav och viljan att uppnå en god miljöimage har visat sig vara en stor drivkraft som har påverkat det strukturerade miljöarbetet (MLS) positivt.

<p>Litteratur inom systemutvecklingsområdet menar att det är vanligt att anpassningar görs vid användandet av formaliserade systemutvecklingsmetoder. Vissa författare menar även att det inte finns mycket stöd för hur dessa anpassningar bör utföras. Undersökningen som genomförts i denna rapport genom intervjuer med sex systemutvecklare syftar till att klargöra anledningen till att anpassningar görs samt vilka positiva och negativa effekter detta kan medföra. Vidare syftar arbetet till att klargöra om ett eventuellt förbättrat resultat kan uppnås med hjälp av anpassningar och vilka svårigheter som kan finnas med att göra anpassningar. Arbetet avser även att ta reda på om systemutvecklarna använder samma metoder i alla projekt eller om metodvalet varierar och även om samma anpassningar görs av metoden till alla projekt. Slutligen undersöks även vilken roll utbildning och erfarenhet spelar för benägenheten att göra anpassningar.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att vissa alltid använder sig av samma metod i alla projekt medan andra varierar metodvalet från projekt till projekt. Respondenterna är överens om att anpassningar måste göras av metoderna för att kunna utnyttja dem på ett effektivt sätt som är anpassat till varje specifikt projekt och företag.</p>

<p>I denna studie har tillrinning till världens största bräckvattenhav, Östersjön, studerats. Östersjöns avrinningsområde inkluderar tillrinningsområden från 14 olika nationer och den totala befolkningen i området uppgår till ca 85 miljoner. Flera stora floder mynnar ut i Östersjön där Neva är den största med ett årligt medelflöde på 2500 m³/s. </p><p>En stor del av de vattendrag som mynnar ut i Östersjön är påverkade av vattenregleringar främst för vattenkraftsändamål. Syftet med vattenkraftsregleringar är att lagra vatten från vår sommar och höst för att använda detta vintertid då behovet av elkraft är stort. Regleringar för vattenkraftsändamål leder till förändrade hydrologiska förhållanden i de utbyggda vattendragen. Effekten av vattenregleringar innebär att de flesta flödestopparna blir utjämnade och att flödet vintertid ökar. </p><p>I denna studie har tillrinning till Östersjön vid reglerade förhållanden samt vid naturliga oreglerade förhållanden studerats. Studien har fokuserats på de tillrinningsområden som mynnar ut i Bottniska viken längs den Svenska kuststräckan. Studien baseras på rekonstruktionsberäkningar av naturliga flöden samt uppmätta flöden som tillhandahållits av SMHI och av Vattenregleringsföretagen. Den studerade perioden är 1979-2000. Vidare har regleringar för övriga länder inom östersjöområdet kvantifierats. </p><p>Resultaten från studien visar att den totala tillrinningen till Östersjön är kraftigt påverkad av regleringar. Studien visar att regleringar medför en kraftigt förändrad årsdynamik i de reglerade vattendragen med en utjämnad vattenföring över året där vårfloden i flera fall nästintill försvinner. Vidare visar resultaten ett ökat flöde vintertid samt att effekten under sensommar och höst är mindre. Effekter på den årliga tillrinningen är dock minimal. Studien fann även att effekten av regleringar ökar med egleringsgraden och är därmed mer tydlig i fjällområden till följd av att de flesta större regleringsmagasin är lokaliserade inom detta område och att regleringsgraden därmed ökar. Inom östersjöområdet som helhet står Sverige för den största andelen regleringar med en total magasineringskapacitet på 28 miljarder m³ för de vattendrag som mynnar ut i Östersjön, följt av Finland på ca 19 miljarder m³ och Ryssland på ca 17,5 miljarder m³.</p>

<p>Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplex på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik. I och med detta ligger det i vårt intresse att undersöka huruvida företag som arbetar med ett VMI-system upplever de teoretiska effekterna och om det finns effekter av VMI-samarbeten som teorin inte beskriver.</p><p>Problemformulering: Vilka effekter, angående de logistiska aktiviteterna, innebär ett VMI-samarbete i en dyad inom tillverkningsindustrin och hur stämmer de överens med de effekter teorin beskriver?</p><p>Metod: Genom att använda fallstudien som forskningsmetod, har vi undersökt vårt problem. Vidare har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt vid datainsamlingen. De undersökta företagen har valts ut genom ett icke-sannolikhetsurval och när vi har dragit våra slutsatser har vi utgått från en deduktiv ansats.</p><p>Teori: Vi har byggt vår teori på fyra huvudområden/logistiska aktiviteter, leveransservice, logistikkostnader, produktion och lagerhållning. Vidare har vi beskrivit hur områdena påverkas positivt såväl som negativt av VMI.</p><p>Empiri: Vår empiriska undersökning har genomförts i två dyader, inom tillverkningsindustrin, som använder eller har använt sig av VMI. Vi har undersökt hur företagen har upplevt/upplever samarbetet och vilka effekter de har erfarit/erfar inom de fyra logistiska aktiviteterna.</p><p>Resultat: Resultatet har vi grundat på en jämförelse mellan vår teoretiska och empiriska undersökning. Vi har här kommit fram till att de positiva effekterna, som teorin beskriver, i större utsträckning stämmer överens med vad företag inom tillverkningsindustrin upplever än de negativa effekterna. Hur väl effekterna överensstämmer skiljer sig åt mellan de olika logistiska aktiviteterna.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,</p><p>EKL 361, VT 2007.</p><p>Författare: David Brandt, Tina Rubin och Joel Valberg.</p><p>Handledare: Roger Stokkedal</p><p>Examinator: Petra Andersson</p><p>Titel: Vendor Managed Inventory – vad får det för effekter? En jämförelsestudie</p><p>mellan teorins beskrivna effekter och upplevda effekter inom tillverkningsindustrin.</p><p>Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplex</p><p>på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och</p><p>önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt</p><p>sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager</p><p>till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när</p><p>det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande</p><p>fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik. I och</p><p>med detta ligger det i vårt intresse att undersöka huruvida företag som arbetar med ett</p><p>VMI-system upplever de teoretiska effekterna och om det finns effekter av VMIsamarbeten</p><p>som teorin inte beskriver.</p><p>Problemformulering: Vilka effekter, angående de logistiska aktiviteterna, innebär ett</p><p>VMI-samarbete i en dyad inom tillverkningsindustrin och hur stämmer de överens</p><p>med de effekter teorin beskriver?</p><p>Metod: Genom att använda fallstudien som forskningsmetod, har vi undersökt vårt</p><p>problem. Vidare har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt vid</p><p>datainsamlingen. De undersökta företagen har valts ut genom ett ickesannolikhetsurval</p><p>och när vi har dragit våra slutsatser har vi utgått från en deduktiv</p><p>ansats.</p><p>Teori: Vi har byggt vår teori på fyra huvudområden/logistiska aktiviteter,</p><p>leveransservice, logistikkostnader, produktion och lagerhållning. Vidare har vi</p><p>beskrivit hur områdena påverkas positivt såväl som negativt av VMI.</p><p>Empiri: Vår empiriska undersökning har genomförts i två dyader, inom</p><p>tillverkningsindustrin, som använder eller har använt sig av VMI. Vi har undersökt hur</p><p>företagen har upplevt/upplever samarbetet och vilka effekter de har erfarit/erfar inom</p><p>de fyra logistiska aktiviteterna.</p><p>Resultat: Resultatet har vi grundat på en jämförelse mellan vår teoretiska och</p><p>empiriska undersökning. Vi har här kommit fram till att de positiva effekterna, som</p><p>teorin beskriver, i större utsträckning stämmer överens med vad företag inom</p><p>tillverkningsindustrin upplever än de negativa effekterna. Hur väl effekterna</p><p>överensstämmer skiljer sig åt mellan de olika logistiska aktiviteterna.</p>

Bakgrund: Hunden har länge funnits vid människans sida och varit en värdefull följeslagare. Aktuell forskning rymmer lovande bevis för hundens positiva effekter på människans hälsa. Djurassisterade interventioner med hundar är trots denna forskning i dagsläget en relativt oanvänd resurs i omvårdnadssammanhang. Syfte: Belysa hundens hälsofrämjande effekter för patienten. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på nio kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Resultat: Fyra huvudkategorier som speglar hundens hälsofrämjande effekter identifierades. Dessa var emotionella effekter, fysiska effekter, sociala och kognitiva effekter samt psykiska effekter. Slutsats: Det har identifierats att hunden kan påverka varierande hälsoaspekter hos människan i en positiv riktning. Klinisk betydelse: Genom att ha kunskap om vilka hälsofrämjande effekter hunden potentiellt kan medföra för patienten kan vårdpersonal få ännu ett verktyg för att närma sig personcentrerad omvårdnad. / Background: Dogs have for a long time been living by the human side and has been valued as meaningful companions. Current research contains promising evidence for the positive health benefits the dog may have on humans. Despite this research animal-assisted interventions containing dogs are a relatively unused resource in nursing context. Aim: To illuminate the health benefits that dogs in healthcare can have for the patient. Method: A general literature review based on nine quantitative articles and one qualitative article. Results: Four main categories that reflect health benefits dogs can contribute to were identified. These were: emotional effects, physical effects, social and cognitive effects and psychological effects. Conclusion: It was identified that dogs may affect several aspects of human health in a positive direction. Clinical relevance: By having knowledge about which health benefits dogs potentially can have for the patient, health professionals have yet another tool to approach person-centered care.

Den här forskningsöversikten innehåller två delar; en sammanfattning av vad som kan sägas om effekterna på elevers lärande och attityder gentemot matematik när digitala spel används i undervisningen; och en analys av vilken potential digitala spel har i ett sociokulturellt klassrum. Resultaten visar att det inte finns någon absolut konsensus bland forskarna men en trend visar på att digitala spel kan ha en positiv effekt på både elevers lärande och attityder gentemot matematik. Fynden visar en del forskning om vilka funktioner i spelen som är fördelaktiga för lärandeprocessen, men vidare forskning behövs. Vidare visar de digitala spelen potential i flera aspekter ur ett sociokulturellt perspektiv. De fynden kommer att diskuteras vidare i uppsatsen. / This review contains two parts; a summary of what can be said about the effects on students learning and attitudes towards mathematics when digital games are used in education; and an analysis of which potential digital games has in a socio cultural classroom. The results show that it is no absolute consensus among the researchers but a trend saying that digital games can have a positive effect on both students learning and attitudes towards mathematics. The findings show some research done about what features in the games that are beneficial for the learning process, but further research is needed. Furthermore, the digital games show potential in several aspects from a socio cultural perspective. Those findings will be further discussed in the paper.

Lavallagen trädde i kraft den 15:e april 2010 med anledning av Lavaldomen. Lavaldomen grundar sig i de stridsåtgärder som det Svenska Byggnadsarbetarförbundet vidtog mot lettiska arbetstagare som var utstationerade i Sverige 2004. Avsikten med stridsåtgärderna var att det lettiska bolaget skulle ingå svenskt kollektivavtal och tillämpa samma lönenivå som den svenska arbetstagarorganisationen, vilket innebar lika lön för lika arbete. En rädsla från svenskt håll fanns för låglönekonkurrens. Det lettiska bolaget var dock redan bundet av kollektivavtal i hemlandet. Stridsåtgärderna ansågs inte lovliga enligt förhandsavgörandet från EU-domstolen. Reglering i MBL och Sveriges sätt att implementera utstationeringsdirektivet stred mot EU-rätten om fri rörlighet av tjänster. Syftet med uppsatsen är att analysera förändringarna i svensk rätt efter Lavaldomen, dels om de överensstämmer med EU och dels, genom komparation, vilka skillnader och likheter som finns i dansk rätt efter Lavaldomen. Utstationeringsdirektivet har implementerats genom kollektivavtal. EUs krav om lika behandling kan med metoden inte garanteras. Ett svenskt kollektivavtal kan för utstationerad inte tillämpas fullt ut. Svensk rätt har inte reglerat minimilön, vilket är ett krav som direktivet uppställer. MBL är efter Lavaldomen i harmoni med EUs bestämmelser och utstationeringslagen är huvudsakligen i harmoni med EU-rätten. Arbetsmiljöverkets roll, att förse utstationerad arbetskraft med information om vilka arbetsvillkor som ska tillämpas vid utstationering, bör utvecklas ytterligare och ett kontrollsystem för att arbetsvillkor efterlevs, likt det i Danmark, bör övervägas. Utstationeringslagen borde hänvisa direkt till en bestämmelse i centralt kollektivavtal där minimilön klart och tydligt ska framgå, även vad som berättigar lönetillägg och vilken lönenivå detta ger bör framgå för att inkluderas i begreppet minimilön.