Elektronisk handel är på väg att bli allt vanligare. Detta examensarbete behandlar en av de två olika typerna av elektronisk handel, nämligen webhandeln. Den andra varianten är EDI. Webhandel är den elektroniska handel som bedrivs mellan företag och privatpersoner, till skillnad från EDI som är handel mellan företag. Det har blivit allt vanligare att företag kan erbjuda sina kunder att både beställa och betala via Internet. Det finns några olika sätt att betala för sina inköp, nämligen med betalkort, att vara medlem i ett shoppingtorg eller att använda digital valuta. Det kan dock vara riskfyllt att lämna ut sitt kontokortnummer på Internet, eftersom en skicklig och oärlig person skulle kunna avlyssna transaktionen och sedan använda kortnumret för egna inköp. Mitt examensarbete är ett försök att reda ut hur farligt det egentligen är att betala via Internet. De problemställningar som har utretts är: Vilka krav finns på säkerhet från de olika aktörerna på marknaden, dvs banker, webbutiker och kunder? Vilket av betalningssätten uppfyller säkerhetskraven i störst utsträckning? De slutsatser jag kommit fram till är: De krav på säkerhet som ställs från de inblandade är att betalningen skall vara säker mot avlyssning, webbutik och kund skall kunna identifiera varandra samt kunden vill känna förtroende för att ingen information om hans köp hamnar i orätta händer. Vad gäller säkerheten i de olika betalningssätten så anser jag att samtliga elektroniska betalningssätt uppfyller kraven, men att den allra säkraste metoden är SET - Secure Electronic Transactions.

No description available.

Genom ett testamente kan en person se till så att han får sin yttersta vilja fram efter hans bortgång. Vid upprättande av testamente måste dock en testator ta hänsyn till de formkrav som gäller för handlingen, vilka är kraven på skriftlighet, underskrift och bevittning. Dessa formkrav brukar traditionellt sett bestå av en fysisk del, så som att testamentet ska upprättas på papper, testatorn ska egenhändigt skriva under testamentet och bevittningen ska ske genom fysisk närvaro. Vi lever dock i ett allt mer digitaliserat och teknikvänligt samhälle och en naturlig följd av det vore om en person kunde upprätta ett digitalt testamente. Syftet med denna uppsats är att fastställa gällande rätt avseende testamentets formkrav och utreda om de kan uppfyllas genom ett digitalt testamente. Eftersom formkraven inte kan uppfyllas elektroniskt traditionellt sett, kommer författaren istället att utgå ifrån syftena bakom formkraven. Bakom kravet på skriftlighet ligger främst bevis- och äkthetsfunktionen som syftar till att säkerställa ett testamentes tillblivelse, giltighet och innehåll. Kravet på underskrift grundas främst på viljeförklaringsfunktionen, med andra ord att testatorn ska intyga om att testamentet utgör hans yttersta vilja. Kravet på bevittning syftar till att kunna säkerställa testamentets legala upprättande och underskriftens äkthet. Syftena bakom kraven på skriftlighet, underskrift och bevittning kan uppfyllas även vid användning av elektroniska rutiner. Dock finns inte idag den teknik som behövs för att spara och arkivera elektroniskt underskrivna handlingar under en längre period. Därmed kan inte ordinära testamenten upprättas i digital form, medan holografiska testamenten som bara är giltiga i tre månader borde kunna upprättas digitalt. / Through a will, a person can make sure that he gets his last wishes taken care of after his death. When establishing a will, however, you have to take into account the formal requirements of the act, such as that the will have to be in writing, signed and witnessed. These procedural requirements traditionally consist of a physical part, for example the will shall be written on paper, the testator must personally sign the will and the witnessing shall be achieved through physical presence. However, we live in an increasingly digitized and technology-oriented society and the natural consequence of this would be if a person could establish a digital will. The purpose of this paper is to determine the applicable law in respect of the formal requirements of a will and investigate whether they can be met by a digital will. Since the formal requirements can not traditionally be met electronically, the author will instead look at the underlying aims of the formal requirements. Behind the requirement of writing is primarily the evidence and authenticity feature which aims to ensure the wills creation, validity and content. The requirement of signature is based primarily on the intent function, in other words, the testator must certify that the will contains his last wishes. The requirement of witnessing aims to ensure the wills legal establishment and signature authenticity. The purposes behind the requirements of writing, signed and witnessing can be met even when using electronic procedures. However, the technology available today is not able to save and archive electronically signed documents for a longer period. Because of this ordinary wills cannot be drawn up in digital form, whereas holographic wills, that are only valid for three months, should be able to be drawn up in digital form.

This bachelor thesis examines research support services at three SwedishUniversity Libraries. Three methods are used, aiming at capturingdifferent aspects of the support services. The quantitative methods are textanalysis (word count) based on the libraries annual reports and aquestionnaire aiming at mapping the services. In addition, a qualitativecontent analysis is performed, based on semi structured interviews withthree informants, one at each of the university libraries. The results showthat the libraries have developed support services for all stages in aresearch process, however differently. The three libraries seem to havesome distinctive features in their research support services that areconsistent with each university's profile. Based on the perspective ofJoacim Hansson's theory about library discourse versus library practice,and his and Krister Johannesson's dimensions proactive versus reactive,the thesis also discusses how these features are expressed by theinformants and how the different views influence and are influenced bythe typical features of the university and the library research supportservices.

<p>Sverige har idag nästan 5 miljoner privata Internetbanksavtal och elektroniska fakturor för privatkunder har funnits i drygt 8 år, ändå har genombrottet för e-Fakturan låtit vänta på sig. Genomsnittlig andel e-Fakturor hos de 287 organisationer som erbjuder tjänsten överstiger inte 4 procent. Syftet med detta examensarbete är att mäta nyttan av att erbjuda e-Faktura samt att svara på frågan varför tjänsten fått så litet genomslag bland både organisationer och konsumenter. Undersökningen grundar sig på en webbaserad enkät riktad till 190 av de anslutna organisationerna av vilka 41 procent valt att delta. Resultatet visar att e-Fakturan i genomsnitt innebär nästan en halvering av kostnaden per faktura men att detta bör sättas i relation till grundinvesteringen och antalet utställda fakturor. Den genomsnittliga återbetalningstiden är dock mindre än tre år och införandet uppges ha blivit både lättare och billigare än förväntat. Resultaten visar att organisationer generellt inte har någon anledning att vänta med att erbjuda e-Faktura till dess att intresset från konsumenter har ökat, då det även med dagens nivå betalar sig inom rimlig tid. Indikationer förekommer på att fler konsumenter skulle använda tjänsten om de kunde få alla sina fakturor som e-Faktura. Samtidigt tar det tid för konsumenter att ändra sina vanor och de gamla alternativen, pappersfaktura och autogiro, täcker fortfarande de flestas behov.</p>

In this paper the perceived credibility of word of mouth (WOM) is compared with the perceived credibility of electronic word of mouth (eWOM) from a receiver's perspective. WOM can be described as verbal communication in trademarks, products and services where the transmitter does not have a profit motive. EWOM is all communications regarding brands, products and services that take place electronically over the Internet. The results of this qualitative study indicate that credibility is linked to the transmitter as a person rather than the message itself. Within WOM, the receiver usually has a relationship to the transmitter and therefore the credibility is to a large extent already given the recipient before the message is delivered based on past experience. Within eWOM the transmitter is often unknown or anonymous, which means that the receiver does not have a picture of the sender's credibility before the message is received. The receiver then creates a perception of the message and its sender based on language design. A language with certain qualitative characteristics tend to create greater credibility within eWOM. Another observation made in this study is that the quantity of messages affect the overall credibility of eWOM even when the messages alone are not considered to have high credibility from the recipient's perspective. The time aspect also proved to be of some importance for the credibility of the message in eWOM as older reviews were not as trustworthy as newer ones.

Målsättningen med denna examenstext är att framförallt utforska musikverket Kybernetes och dess tillkomst. Fokus ligger på att undersöka verkets uppbyggnad och hur det relaterar till teorierna inom cybernetiken, samt att reflektera över både kompositionsprocessen runt verket och cybernetiska teorier inom musiken.

Bakgrund: Internetanvändningen i samhället ökar och allt fler invånare använder internet för att söka svar på hälsorelaterade frågor. Genom att ge patienter tillgång till deras patientjournaler via internet kan de lättare bli delaktiga i sin vård och samtidigt nå patientlagens krav på delaktighet. Genom den personcentrerade vården som genomsyrar hela sjuksköterskans arbete fyller journalportaler sin funktion genom att främja partnerskap och delaktighet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters synpunkter av att logga in och läsa sin journal digitalt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativ respektive mixad metod. Analysen är gjord med inspiration från Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metodbeskrivning för innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier med sammanlagt 8 underkategorier. Första kategorin Användning av patientjournalen innehåller två underkategorier: Anledning till användning och Möjligheter och begränsningar. Andra kategorin Förståelse genom patientjournalen innehåller tre underkategorier: Förståelse för sitt hälsotillstånd, Förståelse och förtroende för vårdgivaren och Förståelse för innehållet. Tredje kategorin Patientjournalen och vårdmötet innehåller tre underkategorier: Kommunikation i vårdmötet, Stärkt patientroll och Partnerskap &amp; delaktighet. Fjärde kategorin IT-säkerhet och integritet innehåller inga underkategorier.  Slutsats: Patienters synpunkter av att läsa sin patientjournal ser väldigt olika ut men många uttrycker att de får en ökad förståelse för dels deras hälsotillstånd dels för deras vårdgivare. Patienter nämner även hur de får en ökad kontroll över sin situation samtidigt som de blir mer delaktiga i sin vård och behandling tillsammans med att partnerskapet mellan patient och vårdgivare stärks.

Intresset för Avicii’s musik har under många år varit mycket stort över hela världen. Från att ha börjat som en ”bedroom producer” till att spela sin musik på scener världen över har han blivit en legend inom den elektroniska dansmusiken. Men vilka byggstenar och tekniker använder han sig av? Syftet med denna uppsats är att ta reda på hörbara kännetecken i Avicii’s musik och få en bättre förståelse för hur en framgångsrik producent skapar och bygger upp sin musik, både musikaliskt och produktionsmässigt. Avicii’s produktioner är speciellt intressanta eftersom de tenderar att innehålla både elektroniska och akustiska element. I undersökningen används musikanalys som metod där fyra av hans produktioner har analyserats med hjälp av bl.a. ljudhändelsebeskrivningar och detaljerade analyser av olika musikaliska och produktionstekniska egenskaper. Detta har gett ett resultat som visar på att det finns flera likheter mellan de olika produktionerna i bl.a. struktur, instrumentering samt ljudbild. Det som skiljer sig mest är produktionernas melodier samt harmonisk struktur. Sångtexter har inte analyserats i detta arbete.

No description available.