Uppsatsens syfte är att undersöka, ur ett salutogent perspektiv, hur grundskollärare upplever arbetet med elevers psykiska hälsa. Uppsatsen ämnar att besvara frågeställningar kring vilka upplevelser lärarna har av arbetet med elevers psykiska hälsa när det gäller det egna ansvaret, existerande stödfunktioner samt fram- och motgångar i arbetet. Undersökningar visade att elevhälsoarbetet i dagens skolor, var bristfälliga och speglade inte elevernas behov. Arbetet saknade en utgångspunkt från det salutogena perspektivet som innefattar hälsofrämjande och förebyggande insatser. Dessa insatser syftar till att stärka och bibehålla elevers hälsa, lärande och utveckling. Undersökningarna visade även att skolor istället arbetade utifrån ett patogent perspektiv, vilket innefattade en utgångspunkt från de faktorer som orsakar psykisk ohälsa. För att undersöka uppsatsens syfte har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer. Samtalen bearbetades till unika berättelser som senare analyserats utifrån ett salutogent perspektiv. Deltagarna består av fyra grundskolelärare, med en erfarenhet i yrket som sträcker sig mellan 2–27 år, från två olika kommuner samt från både kommunala skolor och en friskola. Resultatet visar att grundskollärarna utför insatser med utgångspunkt i både salutogent och patogent perspektiv, men att det patogena är dominerande. Grundskollärare upplever att elevhälsoarbetet kan förbättras, samt att de själva bär på ett stort ansvar i det arbetet. De motgångar lärarna upplever är resursbrist i form av tid, kunskap, material och utrymme att testa andra lösningar. Lärarna lyfter en drivande rektor i elevhälsoarbetet och samtal med sina kollegor som bidragande faktorer i arbetet. Samtliga lärare beskriver ett gott samarbete med stödfunktioner, men upplever att de ibland är frånvarande eller inte kan ge den hjälp lärarna behöver. Avsaknaden av stödfunktioner samt skolledningar som inte alltid lyckats förse med det som behövs för ett fungerande elevhälsoarbete, kan ha lett till de brister som förekommer i deltagarnas skolor.

No description available.

Vi önskade genom studien att se över Elevhälsoteams utredningar av kränkning- och mobbningsärenden i grundskolan. Detta ansågs viktigt att undersöka för att få fler nyanser i varför mobbningen fortgår. Syftet med studien var att undersöka eventuella barriärer och hinder i utredning av mobbning samt om Elevhälsoteam utvecklat några modeller eller verktyg som kan underlätta för Elevhälsoteam i framtiden. Syftet leder in på forskningsfrågorna, dessa var; Har Elevhälsoteamen upplevt några hinder och barriärer i deras arbete med att utreda mobbning och Vilka metoder upplevde respondenterna har förenklat deras arbete med mobbning, detta besvarades genom en Tematisk analys.Urvalet för studien var medlemmar i Elevhälsoteam som var anställda i Skaraborg samt Göteborg stad. Resultatet av studien visar på att de mest framträdande barriärerna var attitydsbarriärer och organisatoriska barriärer. Studien har funnit fler barriärer som även upplevs försvårande i elevhälsoarbetet, bland annat kognitiva förmågor hos personal och elever samt yttre barriärer. Genom studien har vi funnit flertalet fungerande metoder för att stävja mobbning och kränkningar inom skolan. De mest framträdande fungerande metoder i studien var främjande och förebyggande arbete, att använda sig utav ett trygghetsteam och en positiv organisatorisk struktur. Resultatet visar tydligt att Elevhälsoteam arbetar kontinuerligt med mobbning- och kränkningsfrågor för att främja elevers hälsa. / Through the study, we wanted to review the Student Health Team's investigations of abuse and bullying cases in Primary School. This was considered important to investigate in order to get more nuances in why the bullying continues. The purpose of the study was to investigate possible barriers and difficulties in the investigation of bullying and whether Student health teams have developed some models or tools that can make it easier for Student Health Teams in the future, this leads into the research questions, these were; Have the student health teams experienced any difficulties and barriers in their work to investigate bullying and What methods are experienced by respondents to have simplified their work on bullying, this was answered through a Thematic analysis. The selection for the study involved members of student health teams who were employed in Skaraborg and the city of Gothenburg. The results of the study show that the most prominent barriers were attitude barriers and organizational barriers. The study has found more barriers that are also experienced as making it more difficult in student health work, including cognitive abilities of staff and students as well as external barriers. Through the study, we have found several working methods to encourage bullying and abuse within the school.

Almqvist, Caroline (2019). Uppmärksamma och bekräfta elever närvaro. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.I Sverige är det en rättighet att gå i skolan och även en skyldighet eftersom det är skolplikt. Frånvaro i skolan är något som har blivit mer och mer uppmärksammat både i Sverige och internationellt på grund av att det är något som berör hela vårt samhälle. I denna studie ligger fokus på närvaro och hur närvaro kan främjas. Det finns begränsat med svenska forskningsartiklar kring vilka faktorer som främjar närvaro i skolan. I internationell forskning har man över tid studerat ämnet och här finns en bredare tillgång av material att undersöka. Utifrån utvalda forskningsartiklar har jag valt att göra en systematisk forskningsöversikt, med hjälp av metoden SMART, kring hur närvaro i skolan kan främjas. Forskning som till exempel är inriktad mot frånvaro och vilka interventioner som genererar mindre frånvaro ger övervägande träffar vid sökning jämfört med antalet träffar kring forskning som är inriktad mot faktorer som främjar närvaro. Faktorer för att främja närvaro har i denna studie sammanställts utifrån internationella forskningsartiklar och dokument från till exempel Skolverket och Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM). I analysen av materialet framkommer bland annat vikten av ett väl fungerande närvarosystem, samarbete mellan myndigheter, tidiga insatser, vikten av att det finns en samsyn och en gemensam utgångspunkt på skolan kring bemötande och goda relationer samt att det är höga krav på individen som exempel på främjande faktorer. Värdegrundsarbete, systematiskt kvalitetsarbete och hälsofrämjande arbete är uppdrag där specialpedagogens kompetens är användbar och nödvändig. Analysen utgår från ett sociokulturellt och ett relationellt perspektiv, samt från systemteorin, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och hållningssättet KASAM (Känsla Av SAMmanhang).

No description available.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska enligt Skolverket (2011) bedrivas av all personal som arbetar i verksamheten, varför ett samarbete mellan elevhälsans personal och övrig personal är av stor betydelse. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är helhetsbilden otroligt viktig, eftersom det ingår i uppdraget att kartlägga och genomföra utvecklingsarbete av skolans verksamhet på organisations-, grupp- och individnivå. En del av specialpedagogens uppdrag är att vara en samtalspartner till lärare och motivera till reflektion kring den egna professionen. Det är då specialpedagogens uppgift att utifrån systemteoretiskt förhållningssätt och relationellt perspektiv vara med och utveckla verksamheten och lärmiljöer så att undervisningen blir tillgänglig för alla elever.Studiens resultat visar att goda relationer mellan lärare/elever/vårdnadshavare är det som anses som den allra viktigaste faktorn i ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ett nära samarbete mellan elevhälsan och lärare är något som efterfrågas från båda håll, men hur samarbetet bör se ut skiljer sig åt mellan yrkeskategorierna. Det framkommer även att det finns olika syn på hur viktigt uppföljning och utvärdering av verksamheten är i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

All frånvaro i grundskolan, både giltig och ogiltig, kan leda till problematisk frånvaro. Frånvaron kan göra att elever inte når kunskapsmålen och därigenom blir obehöriga till gymnasieskolan. Syftet med vår uppsats är att utveckla kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever som har problematisk frånvaro så att dessa kan göra väl underbyggda val till gymnasiet. Utifrån syftet formulerade vi två frågeställningar: Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de får kännedom om samt kontakt med elever som har problematisk frånvaro? Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de arbetar med elever som har problematisk frånvaro? För att få svar på våra frågor valde vi en kvalitativ metod och genomförde sju intervjuer med examinerade studie- och yrkesvägledare, verksamma på grundskolan. Vid några av intervjuerna framkom information om en specialpedagog som informanterna hade ett framgångsrikt samarbete med gällande elever med problematisk frånvaro. För att belysa detta samarbete valde vi att även intervjua specialpedagogen.Några av de resultat som framkommit i vår studie är att studie- och yrkesvägledarna upplever att de får information om elever med problematisk frånvaro för sent och i andra hand. Studie- och yrkesvägledarna uttrycker önskemål om att utöka samarbetet med andra professioner på skolan för att på så sätt kunna fånga upp eleverna innan frånvaron blir problematisk.De teorier vi valt att använda oss av för att analysera resultatet är: Planned Happenstance, KASAM – Känsla Av Sammanhang och SCCT – Social Cogntitive Career Theory.

Förväntat kunskapsbidragStudiens resultat belyser variationen i det specialpedagogiska uppdraget mellan tre skolor. Genom analys av specialpedagogernas yrkesupplevelser bidrar studien med kunskap om vad det specialpedagogiska uppdraget kan inrymma i förhållande till den kunskapskompetens som förmedlas under Malmö högskolas specialpedagogutbildning. Syfte Studiens syfte är att belysa fem yrkesverksamma specialpedagogers upplevelse av sin dag-liga yrkesverksamhet i enlighet med tre centrala områden som anses viktiga för specialpeda-gogiska yrkesrollen ur Malmö Högskolas utbildningsplan för specialpedagogprogrammet. Identifiera möjligheter i lär- och undervisningsmiljöer, leda och delta i kvalificerade samtal samt delta i och leda skolutveckling och specialpedagogiskt förändringsarbete (http://edu.mah.se/LASPP 170317.Frågeställningar1.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att iden-tifiera möjligheter i lär- och undervisningsmiljöer?2.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att leda och delta i kvalificerade samtal i olika pedagogiska frågor?3.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att delta i, och leda skolutveckling och specialpedagogiskt förändringsarbete?TeoriStudiens teoretiska förankring förstås utifrån Bronfenbrenners systemteori samt det relation-ella respektive kategoriska perspektivet (Persson, 2013). Det analytiska arbetet utgår ifrån en Hermeneutisk ansats (Bryman, 2011, Thurén, 2014).MetodEmpiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer, (Bryman, 2011) med fem speci-alpedagoger/speciallärare på tre skolor i tre kommuner. ResultatResultatet visar att specialpedagogerna upplever att de ofta arbetar med, vad de själv be-nämner som specialläraruppgifter, som t.ex. undervisning av elever enskilt eller i grupp, ofta avskilt från ordinarie klassrumsundervisning. Samtliga informanter arbetar i hög utsträckning med dokumentationsuppgifter samt uttrycker vilja att arbeta mer proaktivt. Förmåga att skapa goda relationer till eleverna påtalar samtliga som en nödvändig kompetens (Juul &Jensen, 2009). Skolorna har tydliga skillnader i sin specialpedagogiska organisation. På en skola upplevs organisationen tydlig och välstrukturerad med arbetsbeskrivningar, tydligt mandat från led-ningen samt hög tillit från kollegor för specialpedagogens arbete. De andra skolorna uttryck-er behov och önskemål om att utveckla elevhälsoarbetet samt förbättra rutiner och struktur för specialpedagogiskt arbete. Dessa informanter uttrycker avsaknad av rektors delaktighet samt önskan om ökad förståelse för sitt uppdrag från övriga kollegor. Längtan att arbeta pro-aktivt med skolutveckling och förändringsarbete samt att arbeta med ”rena specialpedagog-uppgifter” finns hos dessa informanter. ImplikationerTrots specialpedagogprogrammets och speciallärarprogrammets nuvarande examensordning (2011:688) verkar arbetsuppgifterna för en specialpedagog fortfarande vara påfallande lika speciallärarens. I specialpedagogutbildningen påtalas vikten av att skillnaden mellan yrkes-rollerna måste förtydligas och stärkas för att båda professioner ska nå full potential. Detta behöver förtydligas även i grundskollärarutbildningen och i rektorsprogrammet. Dessutom bör förståelsen för allas yrkeskompetens inom verksamheten öka för att reell skolutveckling ska ske. SlutsatsInformanterna upplever otydlighet mellan specialpedagogens och speciallärarens arbetsupp-gifter. Tydlig arbetsbeskrivning för respektive uppdrag, mandat från rektor och tillit från kollegor visar på gynnsam upplevelse av möjligheten att utföra sitt uppdrag i enlighet med utbildningens innehåll. Ambition att få arbeta i enlighet med sin utbildning finns men får stå till sidan av olika anledningar. Viljan att arbeta proaktivt och hälsofrämjande med skolut-vecklingsfrågor, att stärka elevhälsoarbetet samt arbeta med specialpedagogiskt förändrings-arbete finns i olika grad hos samtliga informanter. Ökad tydlighet kring de olika yrkesroller-na i samtliga pedagogiska utbildningarna samt större skillnader i respektive examensordning (2011:688) skulle kunna bidra till ökad förståelse samt mer renodlade uppdrag utifrån kom-petenser i utbildningen.

Mesic, Smaragda & Nihlgård, Jeanette (2020). En skildring av tre skolperspektivpå inkludering. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Denna undersökning belyser ett antal skolors organisering kring ett inkluderande arbete utifrån ett antal rektorer och specialpedagogier kring organiseras i skolan samt hur specialpedagogen arbetar kring och med inkludering i sitt arbete. En kvalitativ metod används och för att i samtal inhämta svar intervjuas de medverkande. Intervju används som metod. Undersökningen har ett övergripande systemteoretiskt perspektiv. Analysen görs utifrån kategorier med hjälp av tidigare forskning och systemteorin.

Föreliggande kvalitativa studie genomfördes i syfte att belysa rektorers uppfattning av det mångprofessionella samarbetet i elevhälsoteam. Utifrån halvstrukturerade intervjuer med sju rektorer undersöktes hur elevhälsoteamen leds och organiseras, hur de olika professionernas kompetens tillvaratas och vilka möjligheter och hinder för teamarbetet som rektorer lyfter fram. Utifrån studiens syfte användes systemteorin som teoretiskt ramverk tillsammans med ett relationellt perspektiv. Det insamlade materialet analyserades med en induktiv ansats och resultatet relaterades därefter till det teoretiska ramverket.  Genom att referera till relevant litteratur görs en redogörelse för bakgrunden till studien. Här beskrivs den samlade elevhälsans uppdrag, ledarskapets betydelse för teamarbete och grupprocessers inverkan på samarbete i team. Det redogörs även för samarbetet i elevhälsoteam specifikt. Den tidigare forskningen kring elevhälsoteamens mångprofessionella arbete belyses. Det redogörs för hur arbetet leds och organiseras och hur samarbetet inom teamet och mellan teamet och lärare fungerar. Det görs även exemplifierande internationella jämförelser med några länder vars teamarbete har likheter med den svenska elevhälsans. Resultatet visar att rektorer uppfattar att elevhälsoteamen har ett välfungerande samarbete och att den mångprofessionella aspekten har många fördelar. Resultatet visar också att rektorer framhåller personliga egenskaper som minst lika viktiga som professionskompetens inom elevhälsans arbete. Rektorerna uppfattar sitt ledarskap som viktigt och de upplever att de aktivt arbetar med att skapa förutsättningar för samarbete och för att de olika professionernas kompetens tas tillvara. Att elevhälsoteamen är en del av den ordinarie verksamheten framställs som en framgångsfaktor och det som framkommer som ett hinder är elevhälsoprofessionernas ibland bristande mandat i lärarkollegiet.