Vår studie syftar till att undersöka åtta studie- och yrkesvägledares erfarenheter av att vara med i elevhälsoteamet. Vi ville få en fördjupad kunskap om vad de själva anser att de kan bidra med för insatser och kompetens inom just elevhälsoteamet. Våra forskningsfrågor var: Vilken roll har studie- och yrkesvägledare i elevhälsoteamet? Vilka arbetsuppgifter har studie- och yrkesvägledare i elevhälsoarbetet? Vilken specifik kompetens bidrar studie- och yrkesvägledare i elevhälsoteamet? Vilka insatser anser sig studie- och yrkesvägledare att de skulle kunna göra i elevhälsoarbetet, utifrån sin kompetens? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar att flertalet av studie- och yrkesvägledarna anser att de kan bidra med sin kompetens i elevhälsoarbetet. Det framkommer att de i stor utsträckning arbetar med motiverande samtal och säger att de har ett framåtsyftandeperspektiv som ingen av de övriga professionerna i elevhälsoteamet har. Vidare framkommer att de vill arbeta ännu mer hälsofrämjande och förebyggande tillsammans med de övriga professionerna i elevhälsoteamet, i syfte att stärka eleverna i sin skolsituation.

Studien fokuserar på de särbegåvade eleverna inom gymnasieskolan. Studiens syfte är  att undersöka hur elevhälsans arbete med stödinsatser ser ut för särbegåvade elever inom gymnasieskolan. För att uppnå syftet med studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som ingår i fyra gymnasieskolors elevhälsoteam i södra Sverige. Studien har analyserats utifrån Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen samt Antonovskys teori om ett salutogent förhållningsätt.   Resultatet visar på att det finns brister i arbetet med de särbegåvade eleverna inom gymnasieskolan,  en förklaring kan vara okunskap kring  elevgruppen. Elevhälsan lyfter fram behovet av kompetensutveckling, specialpedagogiska insatser samt goda rutiner inom både gymnasie- samt grundskolan.

Elevhälsan har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förbyggande men hamnar ofta i ett åtgärdande arbete. Denna studie syftar till att bidra med kunskaper om elevhälsoteams arbete med dokumentation av sina elevhälsomöten och hur stor del av det arbetet som är hälsofrämjande och förebyggande. Detta har gjorts genom textanalyser av elevhälsoteamsdokumentation på tre skolor, samt handlingsplaner för kartläggning av läs- och skrivutveckling. Dessutom har intervjuer genomförts på respektive skola med lärare med specialpedagogiskt uppdrag för att få möjlighet att ställa frågor kring dokumentationen samt frågor kring det informella arbetet i elevhälsan.Studiens teoretiska tolkningsverktyg är de relationella och kategoriska specialpedagogiska perspektiven för att analysera deltagarnas syn på elever i behov av särskilt stöd. Vidare så använder jag det salutogena och patogena perspektivet för att tydliggöra skillnaderna mellan det främjande och förebyggande arbetet som sker inom elevhälsan.Resultatet från textanalysen och intervjuanalysen visar på att det inte finns övergripande riktlinjer för hur elevhälsoteamsdokumentation ska genomföras, utan det blir upp till den enskilda skolan att ha sin egen mall, vilket kan påverka det systematiska kvalitetsarbetet.Vad gäller kartläggningsmaterial av läs- och skrivutveckling finns det en skillnad mellan skolorna i studien rörande vilka material som är obligatoriska. Kommunen som skolorna ligger i har centralt gett ut en handlingsplan kring kartläggningsmaterial men den är relativt omfattande. Det blir ändå upp till den enskilda skolan att ta beslut kring vilka kartläggningsmaterial som ska användas.Både tidigare studier och respondenterna i min studie visar på vikten av att ha tid och rektors tydliga ledning för att få en framgångsrik elevhälsa som arbetar hälsofrämjande och förebyggande.Den övergripande slutsatsen är att det till stor del råder ett fortsatt kategoriskt perspektiv kring beskrivningar av enskilda elever i elevhälsodokumentation vid de undersökta skolorna. Det finns även till viss del en motsättning mellan den ansvariga läraren för specialpedagogik som vill arbeta mer utifrån ett relationellt och salutogent perspektiv, och verksamma lärare som förväntar sig kategoriska och patogena lösningar.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka och analysera hur elevhälsa tillämpas iskolan. Hur tolkar rektorer elevhälsouppdraget? Hur beskriver rektorerna att elevhälsoarbetesker i praktiken? Vilka problem och möjligheter ser rektorerna gällande elevhälsoarbete irelation till de olika professionerna på skolan? Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats. Materialet till studien samlades in genomintervjuer via telefon eller videosamtal med fyra rektorer och två biträdande rektorer som allavar ansvariga för elevhälsan på skolan. Intervjuerna analyserades utifrån teoriledd tematiskanalys, med Antonovskys teori om salutogenes och patogenes samt systemteoretiska begreppsom utgångspunkter. Resultat: Rektorerna tolkar att elevhälsa är allas ansvar och en del av allt som görs på skolansamt att man inte kan särskilja hälsa och lärande från varandra. Rektorerna beskriver främst attde arbetar förebyggande och hälsofrämjande i praktiken genom att skapa trygghet och ett braklimat på skolan, samt arbeta med kompetensutveckling och struktur. Vid särskilda insatser påindividnivå hanteras elevens svårigheter främst genom att man ger pedagogiskt stöd ochhandledning till lärarna. I relation till skolans olika professioner beskriver flera rektorer att detär viktigt med en enad kultur kring elevhälsoarbetet, men att det kan vara problematiskt ipraktiken på grund av misstänksamhet mellan professionerna. För att systemet ska utvecklassom helhet, behöver professionernas kompetens användas så klokt och effektivt som möjligt. Slutsats: De studerade rektorernas skolor arbetar främst hälsofrämjande och förebyggande,enligt rektorerna själva. Vi ser även ett skifte från det patogena till det salutogena perspektivet,där de aspekter som skapar hälsa är mer närvarande och elevens svårigheter sätts i sin kontext.Studien visar att skolorna arbetar aktivt med och satsar på elevhälsa, samt att rektorerna är välinsatta i området, vilket är en viktig förutsättning för att tillämpa elevhälsa i skolan på ett brasätt. / Aim: The purpose is to investigate and analyze how student health is applied in school. Howdo principals interpret the student health assignment? How do the principals describe that the work with student health takes place in practice? What problems and opportunities do the principals see regarding the work with student health in relation to the various professions at the school? Method: The study is based on a qualitative approach. The material for the study was collected through telephone interviews or video calls with four principals and two assistant principals, all of whom were responsible for student health at the school. The interviews were analyzed on the basis of theory-led thematic analysis, using Antonovsky's theory of salutogenesis and pathogenesis as well as systems theory concepts. Results: The principals interpret that student health is everyone's responsibility and part ofeverything at school, one cannot distinguish health and learning from each other. The principals mainly describe that they work preventive and health-promoting in practice by creating securityand a good climate at the school, as well as working with competence development and structure. In the case of particular insertion on an individual level, the student's difficulties aremainly handled by providing pedagogical support and guidance for the teachers. In relation to the school's different professions, several principals described that it is important to have aunified culture around student health, but that it can be problematic in practice due to suspicion between the professions. In order for the system to be developed as a whole, the skills of the professionals need to be used as wisely and efficiently as possible. Conclusions: The studied principals schools work mainly with health promotion and prevention, according to the principals themselves. We can also see a shift from the pathogenicto the salutogenic perspective, where the aspects that create health are more present and the student's difficulties are put in context. The study shows that the schools work actively with and invest in student health, and that the principals are well versed in the area, which is an important prerequisite for applying student health in the school in a good way.

Syftet med studien är att - utifrån ett elevhälsoperspektiv – undersöka hur personal inom elevhälsa ser hur barn och ungas identitet och mentala hälsa kan påverkas vid användandet av sociala medier. Samt belysa hur den växande digitala världen tenderar att ta sig in i den fysiska världen och vad som händer med den sociala interaktionen till följd av användandet av sociala medier.  Studien utgår från en kvalitativ metod och bygger på fem informanter som arbetar inom skolan med elever och deras hälsa. Informanternas erfarenheter och upptäckter analyseras vidare med hjälp av tidigare forskning samt Goffmans dramaturgiska perspektiv. Social interaktion har i föreliggande studie utgjort en betydande roll då individen ständigt befinner sig i situationer som delas med andra. Även identitetsskapande och rollomfattning samt regionbeteenden med främre och bakre regioner används som analysverktyg. Resultatet av föreliggande studie visar att sociala medier är en stor del av barn och ungas vardag och används dagligen till mångt och mycket, på både gott och ont. Den huvudsakliga slutsatsen av resultatet är att sociala medier utgör ett verktyg som - när det används på rätt sätt - fyller en avgörande roll för individen. Vidare påvisar resultatet att den sociala interaktionen sker i mindre utsträckning ansikte mot ansikte men att sociala medier som verktyg även möjliggör interaktion med andra. Det finns en tydlig koppling mellan ökad användning av sociala medier och den ökade mentala ohälsan, men återigen - när det används på rätt sätt -kan utgöra en viktig roll för individen. Användandet av sociala medier har under senare år ökat markant samtidigt som användandet går ner i åldrar vilket påverkar rollomfattning och identitetsskapande i hög grad.

Genom ett nära samarbete förväntas lärarna och elevhälsoteamet, EHT, gemensamt stödja elevernas utveckling och arbete i skolan. I skollagen anges att elevhälsan ska fokusera på förebyggande och hälsofrämjande arbete och att elevernas utveckling mot utbildningsmålen ska stödjas (SFS, 2010:800). Skolans olika verksamheter ska varje år utvärdera sin verksamhet genom Systematiskt kvalitetsarbete (Skolverket, 2020). Då kan Skolverkets självskattningsverktyg BRUK (Skolverket) användas. Vid fjolårets utvärdering för EHT på en låg- mellanstadieskola, visade BRUK inom området Trygghet och studiero, att två punkter gällande samverkan mellan EHT och verksamhet, låg så lågt att dessa behövde åtgärdas genast (ibid). Därför bestämde rektor att Reflekterande Team, RT, skulle genomföras med skolans arbetslag. Genom undersökning av dokument, intervjuer och enkät före och efter genomfört RT har enfallstudie genomförts, med utgångspunkt från organisations- och systemteori samt grupputveckling. Medverkande är både lärare och EHT-personal. Resultatet har sedan analyserats genom diskursanalys. RT kan vara en väg att gå för att EHT ska närma sig verksamheten visar resultatet, då klargörande över förväntningar på varandra, gjordes. För bästa resultat behöver dock alla få förberedelse inför mötet samt att det behöver planeras in uppföljning ganska snart efter varandra, så att det inte blir en engångshändelse. Annars gör det ingen skillnad, upplever lärare.

Bakgrund: Både nationellt och internationellt identifieras psykisk ohälsa som ett folkhälsoproblem. Det senaste decenniet har självmord bland barn och ungdomar ökat, och år 2011 gick det från tredje till den näst största dödsorsaken i åldrarna 15–24 år. Inom det hälsofrämjande arbetet, samt med arbetet att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, har elevhälsan en viktig funktion. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva skolsköterskors upplevelser av arbetet med ungdomar med psykisk ohälsa. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och tolv skolsköterskor deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Skolsköterskorna i föreliggande studie beskrev att de har en central och betydelsefull roll för ungdomar med psykisk ohälsa. Det framkom att skolsköterskorna upplevde arbetet både utmanande och tillfredsställande. Utmanande eftersom det saknas både förståelse, resurser och kompetens, och tillfredsställande genom möjligheten de har att få hjälpa. Samarbetet med olika personalgrupper beskrevs som mycket viktigt i arbetet. Trots alla utmaningar skolsköterskorna möter beskrev de glädje och tacksamhet för att få möta ungdomar med psykisk ohälsa och för att få utgöra en skillnad för de. Slutsats: Föreliggande studie belyser skolsköterskornas centrala och betydande roll i ungdomar med psykisk ohälsas liv. Allt fler ungdomar mår dåligt och tar en stor del av skolsköterskornas dagliga arbete. Att skapa en god relation med ungdomar med psykisk ohälsa, samt att hjälpa dem till bättre mående ger skolsköterskorna tillfredställande utveckling både i arbetet och privat. Skolsköterskorna belyste vikten av trygga vuxna som är tillgänglig för ungdomarna.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur elevhälsan på gymnasieskolor arbetar med psykisk ohälsa samt att undersöka vilka faktorer som professionella beskriver kan leda till utveckling av psykisk ohälsa bland elever. För att svara på detta används en kvalitativ metod. En kvalitativ ansats har använts eftersom det kunde generera ett resultat av tolkning och djupare förståelse, vilket var det centrala i studien. Empirin är hämtad genom intervjuer som vi har genomfört med elevhälsoteam på olika gymnasium. De teoretiska utgångspunkterna som studien grundar sig i är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och socialpedagogik som teori. De viktigaste resultaten som framkommit är hur stress, press och sociala medier är de vanligaste faktorerna till psykisk ohälsa. Dessa identifieras med hjälp av lärare eller hälsoformulär som eleverna fyller i vid terminsstart. I arbetet med psykisk ohälsa utgår elevhälsan från styrdokument från Skollagen. De använder av samtal med eleverna samt samarbetar med andra verksamheter vid behov. Vidare beskriver elevhälsan vissa hinder i sitt arbete såsom, sekretess och resurser.

Syftet med vår intervjustudie är att analysera specialpedagogens konstruktioner beträffande det praktiska arbetet och yrkesrollen inom elevhälsan relaterat till elever med problematisk frånvaro. En av studiens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktivism där individen betraktas som en social varelse som genom interaktion, samarbete och kommunikation konstruerar och rekonstruerar social verklighet. Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativ metod genom insamling och analys av sju semistrukturerade intervjuer. Specialpedagogernas konstruktion av det praktiska arbetet skiljer sig åt beroende på om pedagogen arbetar nära eleven eller mer övergripande och har mindre kontakt med eleven. Specialpedagogernas konstruktion av yrkesrollen skiljer sig åt beroende av på vilken nivå i organisation de arbetar - övergripande riktad mot flera skolenheter eller riktat bara mot en skolenhet. Studiens aktörer betonar vikten av goda relationer med elev och vårdnadshavare för ett framgångsrikt arbete. Yrkesrollen som återkommande konstrueras och rekonstrueras i beskrivningar är rollen som samverkans­koordinator ”spindeln i nätet” såväl inom elevhälsa, inom skolan, med externa kontakter och med elever och vårdnadshavare. Brister i samverkan mellan dels olika yrkeskategorier och mellan skola och hem, dels beträffande elevens delaktighet kring sin egen situation återges som en dimension som påverkar elevens förutsättningar för att komma tillbaka till skolan.

Bakgrund: Många studier visar att sömnen och dess kvalitet och duration är försämrad hos många ungdomar. Bristande sömn kan leda till sämre skolresultat, psykisk ohälsa och nedsatta kognitiva förmågor. Skolsköterskan och eleven skapar en relation och kan genom samarbete och samtal genom en process nå en gemensam målsättning för att förbättra elevens sömnvanor. För att kunna ge personcentrerad vård och stöd gällande sömnvanor behöver kunskap finnas hos skolsköterskan om vilka orsaker som kan finnas till brister i ungdomars sömn. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att sammanställa och analysera forskningsresultat om orsaker till brister i ungdomars sömnvanor samt att undersöka om skillnader i dessa orsaker finns gällande kön och åldrar. Metod: Studiens design var en litteraturöversikt. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed samt genom en manuell sökning i referenslistor. I resultatet inkluderades 16 artiklar som var av hög och medelhög kvalitet. Samtliga inkluderade artiklar var tvärsnittsstudier. Ungdomar mellan 10 – 19 år inkluderades i studien. Resultat: Orsaker till brister i ungdomars sömnvanor var multimedia användning, social media och internetanvändning, aktiviteter i dagliga livet och social utsatthet. Inga skillnader framkom i orsaker till brister i ungdomars sömn relaterat till kön och ålder. Slutsats: Det är viktigt att ungdomar har goda sömnvanor för att upprätthålla sin psykiska och fysiska hälsa samt för att klara av sin skolgång. Därför måste skolsköterskan ha kunskap om vilka bakomliggande orsaker som kan finnas till brister i ungdomars sömn. Genom personcentrerad vård, samtal om sömn och hjälp till självhjälp kan hälsosamma vanor upprättas och ge ungdomar möjlighet till en bra livskvalitet. Några säkra samband kan inte dras av resultatet i denna litteraturstudie på grund av de inkluderade studiernas design. Fortsatt forskning med andra typer av design behövs inom området för att klarlägga orsak och verkan till hur ungdomars sömn påverkas av olika levnadsvanor.