Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger verksamma inom särskolan arbetar språkutvecklande i undervisningen. För att ta reda på det har jag intervjuat sex pedagoger som alla arbetar inom särskolan. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ metod menas att jag är mer intresserad av djupet än av bredden. Resultatet visar att i arbetet med särskoleelever är det viktigt för pedagogen att vara konkret i sin undervisning. Undervisningen bör vara varierad men med fokus på det individuella arbetet eftersom eleverna befinner sig på olika nivåer och har olika behov. / Hur pedagoger arbetar språkutvecklande i särskolan.

No description available.

Vårt examensarbete handlar om elevers upplevelser och tankar kring inflytande, medbestämmande och demokrati i skolan. Vi har lämnat ut enkäter och intervjuat i två klasser från två olika skolor. Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att när eleverna får frågan om vad de skulle vilja göra på lektionerna svarade de ofta saker som de var bekanta med. Intervjuerna visade även att eleverna skulle vilja bestämma mer angående innehållet i lektionerna. De ville dock inte i så stor utsträckning planera tillsammans med läraren, hellre ge förslag som läraren kunde planera utifrån. Eleverna var alltså positiva till att få mer inflytande när det gäller lektionerna, men de menade att de inte hade erfarenhet nog att vara med i planeringsarbetet.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka eventuella skillnader det finns i lärares och elevers uppfattning av begreppet elevinflytande samt hur detta elevinflytande gestaltar sig i praktiken.Arbetet ger en översikt över vad som står om elevinflytande i skolans olika styrdokument samt i aktuella delbetänkanden från Skolkommitén. Med hjälp av intervjuer har jag undersökt vilken uppfattning elever och lärare, i en klass på en mindre skola på landet, har om elevinflytande.Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att det finns brister i hur elevinflytandet hanteras i den aktuella klassen och att det finns vissa skillnader i hur elever och lärare uppfattar elevinflytande. Lärarna poängterar det informella inflytandet, hur eleverna arbetar och vad de arbetar med, medan eleverna fokuserar på det de får bestämma, d.v.s. de konkreta resultaten av deras önskemål. / The purpose of the following essay is to find out what differences, if any, there are between what meanings teachers and students put in the concept of student influence.The essay provides an overview over what can be found about student influence in the various governing documents of the swedish school. By interviewing students and teachers in a minor school on the countryside I have examined what meanings they put in the concept of student influence.My results show that there is room for improvement in the way that student influence is handled in this class and that there are some differences in how teachers and students perceive the student influence. Teachers talk about the informal influence, how the pupils work and what the work with, while the students focus on what the can decide, i.e. the results of their wishes.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares och elevers syn på elevinflytande i lärandeprocessen i vuxenutbildningens omvårdnadsprogram. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lärares syn på elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar på att eleverna och lärarna har samma uppfattning om vad elevinflytande är i lärandeprocessen. Elevinflytande innebär möjlighet att påverka sitt lärande i utbildningen. Lärarna och eleverna tycker också att det finns hinder för elevinflytandet i form av elevernas låga engagemang och okunskap om inflytandets innehåll. Vidare tycker de att lärarnas eventuella negativa inställning till elevernas inflytande är ett hinder, samt när lärarna och eleverna har en dålig kommunikation. Det som skiljer elevernas och lärarnas upplevelser av hinder, är att lärarna anser tidsbrist och dålig ekonomi som ett hinder och eleverna ser sitt underläge i relation till lärarna som ett hinder.

I c-uppsatsen Individuella utvecklingsplaner – argument anförda till barn, föräldrar och pedagoger, skriven av Fredrik Fridén, har jag haft som utgångspunkt att ta reda på vilka argument som främst framhålles inför beslutet av individuella utvecklingsplaner (IUP). Jag har gjort textanalyser i officiella texter och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på Björkskolan (fingerat namn). I den första och andra problemformuleringen utgår jag från tre perspektiv; barns, föräldrars och pedagogers perspektiv. 1.Med vilka olika motiv/argument föreslår de statliga utredarna för individuella utvecklingsplaner?2.Vilka argument anför pedagogerna på Björkskolan om IUP?3.Vilka skillnader finns i de officiella skälen för IUP och pedagogernas uppfattning på Björkskolan?De statliga utredarna anför bl.a. att IUP är ett redskap för att öka föräldra- och elevinflytandet, att det ska ske kontinuerlig dokumentation och att nå ökad måluppfyllelse. Pedagogerna som medverkat i studien bedömer att IUP kan bli ett utmärkt stöd till utvecklingssamtalen, men också att de på ett tydligare sätt kan se elevernas utveckling. Avslutningsvis lägger utredarna stor vikt på IUP’n vid elevens övergång från en skolenhet till en annan. Björkskolans pedagoger nämner inte ens IUP som ett redskap för att underlätta vid elevens övergång.

Vi har undersökt pedagogernas svårigheter dels att tolka styrdokumentens formuleringar kring begreppet elevinflytande. Dels vad är som gör att pedagogerna har så svårt att införa och arbeta efter styrdokumentens mål och riktlinjer. Vi visste redan att det fanns en lång tradition av det formella inflytandet så som klassråd och elevråd i den svenska skolan. Det vi koncentrerat på inom området elevinflytande är det som kallas det informella inflytandet, det inflytande som ger eleven möjlighet att påverka innehåll, organisation och tid inom undervisningen. Vi har även fokuserat på pedagogens individuella tolkning av begreppet och de möjligheter och svårigheter denne har inför att införa och arbeta med det informella inflytandet.

Styrdokumenten ger tydliga direktiv om att undervisningen i skolan ska bedrivas genom demokratiska arbetsformer. Syftet med studien är att undersöka förekomsten av demokratiska inslag i en förskoleklass för att se om och hur pedagogerna där arbetar med demokrati i form av medbestämmande och elevinflytande.Den tidigare forskningen inom området visar att barnens rätt till inflytande ofta begränsas kraftigt av pedagogerna genom att pedagogerna själva bestämmer väldigt mycket och sällan låter barnen komma till tals i sådan utsträckning att de får möjlighet att påverka särskilt mycket. Vidare betonar flera forskare vikten av att pedagogerna har ett ansvar när det gäller att portionera ut inflytande och valfrihet till barnen i den utsträckning de anser att barnen klarar av att hantera.Denna studie visar genom intervjuer och observationer hur barnen i vissa situationer har mycket inflytande och stor valfrihet, medan de i andra situationer är väldigt begränsade och får tydliga ramar att hålla sig inom. Uppsatsen konstaterar att grunden till hur stort inflytande och hur mycket valfrihet barnen får ofta ligger i vilken barnsyn pedagogerna har. Detta innebär att i de fall pedagogerna anser att barnen är kompetenta och kan fatta egna beslut får barnen större valfrihet och inflytande än i de fall pedagogerna är övertygade om att starkt vuxet ledarskap med fasta rutiner och regler är en nödvändighet.

Denna studie syftar till att undersöka elevers upplevelser av undervisningsinnehåll, elevinflytande och motivation i kulturskolans pianoundervisning. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samlades data in från fem informanter, nuvarande eller före detta pianoelever vid en kulturskola. Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys, där de teman som utformades synliggörs som rubriker i resultatkapitlet. Materialet analyserades och diskuterades även ur ett sociokulturellt perspektiv där flera centrala begrepp, teorier och metoder om lärande synliggjordes, exempelvis mediering, redskap, kommunikation, interaktion, den närmaste utvecklingszonen, scaffolding och motivation. Studiens resultat visar att det hos de flesta av informanterna finns en avsaknad av öppen kommunikation mellan lärare och elev där gemensamma beslut om undervisningens mål, syfte och innehåll tas. Det uppstår på så vis ett konfliktfält när elevens och lärarens vardera vision och förväntning av undervisningen inte stämmer överens. Detta konfliktfält påverkar elevens motivation och vissa väljer därför att sluta. En av informanterna stack ut i resultatet på så vis att hon upplevde mycket frihet i sin undervisning och att hon fick stort inflytande över såväl repertoar som metoder. Denna frihet var för henne en betydelsefull motivationsfaktor. Resultatet diskuterades i relation till bakgrund, tidigare forskning, och teoretiskt perspektiv.

Utvecklingsarbetets syfte var att undersöka och hitta sätt som fritidshemmet kanarbeta på för att stimulera och utveckla elevers teknikintresse. Arbetet genomfördessom en form av aktionsforskning där aktiviteter planerades, genomfördes och sedanutvärderades tillsammans med eleverna vilket i sin tur lade grunden för planeringenav nästa aktivitet. Varje aktivitet planerades utifrån elevernas tankar och idéer samtläroplanen för fritidshemmet, analyserades och granskades utifrån relevantforskning. Resultatet visade att en faktor som uppfattas vara särskilt viktig för attelevers intresse för teknik ska kunna utvecklas är att det finns utrymme för elevernaatt själva påverka sitt deltagande i planerade aktiviteter på fritidshemmet.