<p>Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på hur ett processinriktat arbetssätt utvecklar elevens lärande och vad olika kunskapsbegrepp innebär för elevens kunskapsutveckling. Vi ville undersöka hur det processinriktade arbetssätet tillämpas i slöjden kontra ett mer teoretisk uppfattat ämne för att kunna se om där fanns någon skillnad i arbetssätt. Vi har valt i vår undersökning att använd oss av slöjden som utgångspunkt för att se hur slöjden med sitt processinriktade arbetssätt, slöjdprocessen, kan bidra till diskussionen om vad viktig kunskap är idag. Metoder som har använts i vår studie är litteraturstudier och enkätundersökningar där vi vänt oss till lärare i ämnena slöjd och svenska i grundskolans senare del och elever i åk 8 och åk 9 för att se vilka skillnader som finns i synen på hur det processinriktade arbetssättet används i olika undervisningssammanhang. De resultat som vi fick fram visade att det skiljde sig mellan hur det processinriktade arbetssättet används i slöjd och i ämnet svenska. De visade sig att lärarna i slöjden i större utsträckning använde sig av formativ bedömning där man såg till hela lärandeprocessen medan lärarna i ämnet svenska använde sig av den summativa bedömningen, där fokusen mer låg på det färdiga resultatet. Resultaten från elevenkäterna visade på samma resultat. Eleverna menade att man i större utsträckning fick möjlighet till inflytande, ansvarstagande och reflektion i ämnet slöjd än vad man ansåg sig få i ämnet svenska. Däremot var lärarkommentarer efter avslutat arbete vanligare i ämnet svenska än i ämnet slöjd, vilket belyser den summativa bedömningens inriktning. Det som också våra resultat visade är att det processinriktade arbetssättet ökar elevens ansvarstagande över det egna lärandet och där den formativa bedömningen som lärarna gör är en viktig del i elevens kunskapsutveckling, där läraren följer hela elevens lärandeprocess, från idé till färdig produkt. Av analysen framgår att det processinriktade arbetssättet förutsätter ett nära samspel mellan lärare och elev, där en kontinuerlig återkoppling sker av elevens kunskap. Genom det processinriktade arbetssättet får eleven en större tilltro till sin egen förmåga och en självinsikt över sitt eget lärande.</p>

<p>Ett examensarbete innebär att man fördjupa sig i ett område som man finner intressant, när det var dags för mig att skriva mitt examensarbete tog jag chansen direkt att fördjupa mig i ett område som fascinerar mig, nämligen elevers möjlighet till inflytande i skolan. Jag ville studera hur elevinflytandet ser ut i grundskolans slöjdämne. Studiens syfte är att urskilja slöjdlärares syn och upplevelser av elevers inflytande i grundskolans senare år. Jag valde att genomföra en enkätundersökning där jag bad slöjdlärare från grundskolans senare år att delta. Enkäten skickades ut via e-post till 41 slöjdlärare verksamma i Skellefteå kommun. Totalt besvarades 15 enkäter. Enkäten bestod av frågor med fasta svarsalternativ samt frågor med en mer öppen karaktär där lärarna själva fick formulera sina svar. Resultatet visade att lärarna upplevde att elevernas inflytande över undervisningen innebar både hinder och möjligheter. Det som respondenterna upplevde som hinder för elevinflytande var elevernas bristande förkunskaper, man kände en oro över att de beslut som eleverna deltar i hade en tendens att bli av sämre kvalitet. Man var i vissa fall rädd för att släppa eleverna allt för fritt. Lärarna ansåg att elevers inflytande i vissa fall bidrar till en ökad arbetsbörda med mer att planera och en spretigare undervisning. I och med att elevers inflytande över undervisningen ökar förändras den traditionella lärarrollen och eventuellt kan lärare uppleva sin ställning hotad, vilket ytterligare kan utgöra ett hinder för elevinflytande. Lärarna speglar också en uppfattning om att elevers inflytande på ett positivt sätt kan påverka elevers delaktighet och engagemang i undervisningen. En stor del av de tillfrågade lärarna upplevde att elevens känsla av delaktighet och engagemang hör ihop med elevens möjlighet att utöva inflytande över sin arbetssituation. Lärarna upplevde att elevinflytande hade en positiv effekt på elevernas drivkraft och engagemang. Många lärare menade också att elevernas inflytande över undervisningen bidrog till en för dem själva positiv och stimulerande arbetssituation. Lärarna upplevde samtidigt att det var väldigt individuellt hur bra eleverna klarade av ett ökat ansvar. </p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas uppfattningar om skolmiljöer som främjar eller motverkar lärande. Något jag ville undersöka för att i min framtida lärarroll kunna skapa en skolmiljö som eleverna upplever som främjande för lärande. Som blivande bildlärare ville jag även se om eleverna är så pass insatta i sin omgivnings utformning att man inom bildämnet kan utarbeta ett arbetsområde rörande skolans fysiska miljöer. Jag har utgått ifrån tre frågeställningar: Hur ser eleverna på skolans lärandemiljö? Hur ska en skolmiljö som, enligt eleverna, främjar lärande vara utformad? Överensstämmer elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande med de riktlinjer som finns idag på hur en skolmiljö som främjar lärande bör se ut? Jag genomförde delvis strukturerade kvalitativa intervjuer med sex myndiga gymnasieelever. Resultatet visade att eleverna är insatta i skolmiljöns fysiska utformning och att den påverkar lärandet. Att ljusa och öppna skolmiljöer är främjande medan mörka och slutna är motverkande för lärande. Dock överensstämmer inte elevernas önskade fysiska miljö för lärande med deras nuvarande skolmiljö. Elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande stämmer i mångt och mycket överens med de riktlinjer som finns idag, men som tyvärr inte följs. Slutsatsen som styrks av litteraturstudierna är att eleverna är väl medvetna om sin skolmiljö och att elevers delaktighet i skolmiljöns fysiska utformning är viktigt i framtiden. Jag kom även fram till att eftersom eleverna är väl medvetna om sin skolmiljö är det möjligt att på ett givande sätt arbeta med den inom bildundervisningen. </p>

<p>Syftet med denna studie var att via en kvalitativ studie med intervju som</p><p>datainsamlingsmetod ta reda på hur elevinflytandet fungerade i skolår fyra och skolår</p><p>fem. Jag ville även ta reda på om lärare och elever har samma syn på elevinflytande</p><p>samt på vilket sätt man skulle kunna utveckla elevinflytandet. Resultaten visade att</p><p>eleverna hade mer inflytande över praktiska saker som rör deras vardag än vad de</p><p>hade i planering av undervisning. Elever och lärare var överens om att det är viktigt</p><p>med elevinflytande, men även att båda parter trivs med en tydlig lärarroll som har</p><p>tydlig struktur. Resultaten visade även att klassråd och elevråd var två forum som</p><p>lärare och elever uppskattar, då elevernas åsikter kan komma till tals. Men den mest</p><p>grundläggande faktorn för att främja elevinflytande och ett fungerande och</p><p>demokratiskt klassrumsklimat är den ständiga dialog som sker dagligen mellan</p><p>läraren och elev.</p><p>Nyckelord: Elevinflytande,</p>

<p>For several places in the curriculum, it is clear that pupil participation is important. Students should, together with the teacher, take control and responsibility over their own learning process. This essay aims to describe and analyse pupil participation in the learning process of a class with schooling of a thematic approach. A case study has been used as a research strategy and the studied unit is an age-integrated class with pupils from grades four and five. The empirical relevance has been collected from six observations, a teacher interview and two focus-group interviews with the pupils. The result shows that the pupils have a limited influence in their learning process and that the teachers predetermine the content, methods, co-operation arrangements and rate of studies. The class is aware of the curriculum but are not familiar with what they contain. For example, the pupil’s don’t know what the word "pupil participation" means. The conclusions drawn are that the class should be given more influence in the learning process. The question is how much influence and what kind of influence they are to be given. There is insufficient research on how increased pupil participation affects pupil’s knowledge, but a dialogical communication pattern in the classroom is recommended.</p>

<p>I det här arbetet har jag försökt att få en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda på vad det står om demokrati i skolans styrdokument.Jag har också gjort en empirisk undersökning , där jag har undersökt hur elever, lärare och föräldrar ställer sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll. Lärarenkäten visade på att det ansvar eleven får ta i skolan, är i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns på rätt ställe vid rätt tillfälle. Föräldraenkäten visade att de flesta föräldrar ställde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lärandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter så att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lärandet.</p><p>Genom att intervjua elever i år 8 på en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrån deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfälle utfördes.</p><p>Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.</p><p>Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande både mellan och inom arbetslag på en skola, vilket ses utifrån beskrivningar av elevers upplevelser i studien. Utifrån resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. Däremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssätt och nya metoder för att lära. En del elever i studien är nöjda med vilket inflytande de har över sin lärandesituation medan andra gärna vill vara med och bestämma mer genom att prata med lärarna. Intervjuerna visade att eleverna kan och vill tala om hur de vill arbeta i skolan.Eftersom upplevelserna är så varierade drar jag slutsatsen att en öppen dialog på skolan om En-till-En projektet och elevinflytande är nyckeln till att förändra lärandesituationen i linje med hur eleverna vill ha det. Bekymmer med En-till-En projektet som framkommit i studien är att många elever beskriver att de mår dåligt som följd av ökat datoranvändande och att eleverna bedömer att spelande och olovliga aktiviteter på datorn stör koncentrationen på lärandet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie på en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsättningar på skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsättningar som krävs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krävs det att dessa får arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassråd och dels genom att kunna påverka arbetsformerna på skolan och även examinationsformerna. Det krävs även att undervisningsformerna bygger på diskussion och dialog. Det deliberativa samtalet är viktigt för att fostra demokratiska medborgare. För att undersöka om dessa förutsättningar fanns på denna skola använde jag mig av en enkätundersökning som delades ut till 104 elever i årskurs tre på skolan. Resultatet av dessa enkäter visade att det finns förutsättningar till ett deliberativt samtal på skolan. Dock används sådana undervisningsformer som inte gynnar diskussioner och dialoger som exempelvis plenarundervisning och eget arbete och läsning i högre utsträckning än sådana former som gynnar det som exempelvis grupparbete och klassrumsdiskussioner. Arbetet med den praktiska demokratin som exempelvis klassråd verkar knappt fungera på skolan.</p>

No description available.

<p>Studien är genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning på Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartläggning av elevers möjligheter att påverka skolans förbättringsarbeten på olika nivåer. Metoden som använts för studien är intervjuer med fyra rektorer, fyra lärare och enkäter med 85 elever i år 5, år 6 och år 9. Intervjuer och enkäter har genomförts på tre skolenheter i två kommuner i Sydsverige. Resultatet visar på att förbättringsarbeten är en ständigt pågående process, att formellt elevinflytande fungerar väl på de undersökta skolorna. Avgörande faktorer för elevinflytande och dess status är personalens intresse och motivation. Projektgrupper är en konstellation där elever har större möjlighet till ett inflytande. Personalen ser i de individuella utvecklingsplanerna stora potentialer för inflytande på individnivå. Den inre och yttre miljön är viktiga områden för inflytande för elever. Lärarna poängterar mer elevers möjlighet att påverka undervisningssituationen. Elever i år 5 och 6 har större möjligheter än elever i år 9 att påverka sin vardagliga situation. Det finns en motsättning mellan intensionerna i skolans läroplan och skolans vardag beträffande elevinflytande. Elevers inflytande ökar inte med stigande ålder. Maktstrukturen kan bara förändras om de av tradition starka, lärare och rektorer, har vilja och motivation.</p> / <p>The study is accomplished within the Master of Education leadership 40p at Karlstads University. The essay is composed of a survey of pupils' possibilities to influence the school's work on improvements at different levels. The method used for this study is interviews of four headmasters, four teachers and questionnaires given to 85 pupils at school year 5, 6 and 9 (in the Swedish school system). The interviews and questionnaires have been executed at three school units in two municipalities in the south of Sweden. The result shows that work on improvements is a constantly ongoing process, and that formal influence exerted by the pupils at the schools examined is well functional. Decisive factors for this influence and its status are the personnel's interest in and their motivation for having a well functional pupil's influence. A project group is one constellation where pupils have a larger possibility to influence. In the individual development plans the personnel see larger potential for influence at individual basis. For the pupils, internal and external environment are essential areas in which they want to exert influence. Where as the teachers emphasize pupils' possibilities to influence pedagogical techniques. The questionnaires show that the pupils in year 5 and 6 have greater opportunities to influence the everyday situation, everything concerning their daily work, than those in year 9. There is a contradiction between the intentions in the school curriculum and the everyday life in schools regarding pupils' influence. The pupils' influence does not increase with age as intended in the curriculum. The power structure can only change if the traditionally strong teachers and headmasters have the wish and motivation for this.</p>