Denna studie handlar om barns inflytande och delaktighet och på vilket sätt lärare låter barn vara delaktiga i förskola och skola. Syftet med studien är att problematisera och visa på hur verksamma lärare i förskolan och grundskolan arbetar för att barn ska bli delaktiga och ha inflytande över sin egen vardag och om barn tillåts bestämma. Studien bygger på intervjuer med fem förskollärare och fyra grundskollärare. Resultatet visar att barn inflytande och delaktighet skiljer sig åt mellan förskolan och grundskolan och att innebörden av inflytande och delaktighet skiljer sig åt i verksamheterna. Våra intervjusvar pekar på att förskollärarna lägger fokus på barns idéer och initiativ och att barnen är delaktiga i de lärandeprocesser som sker i förskolan. Dock visar vår undersökning att pedagogerna har det yttersta ansvaret i att ta vara på dessa idéer och initiativ och utifrån dessa forma verksamheten. Intervjusvaren med grundskollärarna visar att barn inflytande och delaktighet i grundskolan är begränsat till att barn enbart kan påverka en mindre del av vardagens planering. Det vill säga att i resultatet synliggörs en mer lärarstyrd verksamhet i grundskolan än den som framträder i förskola.

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en årskurs två i en grundskola och syftar till att utveckla lärares förmåga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag är begränsat och olikvärdigt. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning, vilket vi vill eftersträva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. Därför vill vi med det här utvecklingsarbetet se om det är möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och på det sättet göra utbildningen mer likvärdig. Vi har ett demokratiperspektiv och använder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstämmighet som metod. Genom formella strukturer har vi skapat en situation där elever till viss del förstår att vi litar till deras förmågor, under utvecklingsarbetet tog eleverna mer initiativ och mer kontakt med Johanna för varje vecka som gick. Deliberativa samtal och flerstämmighet i klassrummet hjälpte oss att se elevperspektivet genom att eleverna kom till tals i samtalen. Eleverna uppmuntrades och vi tror att de upplevde att de var viktiga. Resultatet av vårt utvecklingsarbete har också hjälpt oss att se vilka fallgropar vi i fortsättningen ska undvika när vi skapar möjligheter för våra elever att utöva inflytande. Vi skulle ha börjat utvecklingsarbetet med samtal om elevernas erfarenheter av demokrati och elevinflytande. För många är begreppet demokrati lättdefinierat medan andra upplever det mer komplext. Vi vill göra ett försök att sammansmälta två definitioner av demokrati, struktur för folkstyre och sätt att leva tillsammans, till en väg för likvärdig utbildning.

No description available.

Demokratisk grund och elevinflytande är två centrala delar i dagens läroplan. Hur detta ska uppnås är dock inte något som preciseras och studien försöker därmed undersöka huruvida klassråd kan vara ett stöd i uppfyllandet av dessa två delar. Med fokus på årskurs 3 elever i lågstadiet, presenterar studien 137 elevers uppfattningar kring klassråd, som insamlats via en enkät. Resultatet av enkäten diskuteras sedan utifrån demokratibegreppet och elevinflytande. Eleverna som ingått i studien är fördelade på tre skolor i tre stycken olika kommuner. Syftet har delvis varit att jämföra skolorna för att se ifall skolornas olika bakgrund och arbetssätt gentemot klassråd påverkar elevernas uppfattning och inställning. Centralt för studien har varit att lyfta elevernas perspektiv på klassråd, för att kunna genomföra en diskussion gällande dess lämplighet som formell arena för demokratiutövning och elevinflytande. Resultatet av den genomförda enkäten visade att generellt sett upplevde alla de medverkande eleverna att klassråd är viktiga, då det ger dem ett forum där de kan uttrycka sina åsikter och påverka skolan.

Specialpedagogen har som uppdrag att arbeta främjande i skolan. I relation till det hälsofrämjande arbetet visar forskning att elevers delaktighet och inflytande främjar elevers kunskapsutveckling och upplevelse av hälsa. Syftet med denna studie är tvådelat; dels handlar det om att öka kunskapen om hur specialpedagoger uppfattar elevers möjlighet till delaktighet och inflytande över sitt lärande och sin skolsituation, dels handlar det om att bidra med kunskap om hur specialpedagoger uppfattar sin roll i det hälsofrämjande arbetet med elevers delaktighet och inflytande. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet från vilket begreppet scaffolding hämtats. Vår valda metodansats är hermeneutiken, där sex semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger har använts som metod för datainsamling. Resultatet visar på uppfattningar som understryker sambandet mellan tillgänglighet, tillhörighet, delaktighet och inflytande som aspekter vilka förutsätter varandra, och som gemensamt uppfattas som det hälsofrämjande arbetets hörnstenar. Elevers delaktighet och inflytande belyses i resultatet utifrån ett antal teman, vilka visar på uppfattningar om elevers delaktighet och inflytande som hälsofrämjande faktorer både på en individuell och på en organisatorisk nivå. I diskussionen betonas det specialpedagogiska uppdragets betydelse för att både på elev- och organisationsnivå understödja arbetet med elevers delaktighet och inflytande som hälsofrämjande faktorer.

Syftet med studien var att undersöka pedagogens arbete med elevinflytande i grundsärskolan med inriktning träningsskola där TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation användes som kommunikationsverktyg. Det empiriska materialet samlades in från tre skolor i tre olika kommuner i samma län. Datamaterialet bestod av lokala styrdokument med ändamål att få en inblick i vilka ambitioner som fanns för det pedagogiska arbetet med elevinflytande, observationer i form av videofilmningar och fältanteckningar samt intervjuer med pedagoger, elever och vårdnadshavare. Studien hade en kvalitativ metodansats med inspiration av ett sociokulturellt perspektiv, med Shiers (2001) delaktighetsmodell som analysverktyg och ett förfaringssätt som kunde beskrivas som en abduktiv arbetsprocess. Resultatet pekade på att det var en pedagogisk utmaning att uppnå det demokratiska uppdraget om elevinflytande och förena det med styrdokumentens kunskapskrav. Studien visade att pedagogerna beaktade elevernas erfarenheter och kunskaper enbart till viss del, då det fanns situationer där eleverna hade kunnat involveras i större utsträckning för att påverka sin skolvardag. Sammanfattningsvis indikerade resultatet att TAKK bidrog till kommunikation och främjade elevernas förmåga att uttrycka sig och sina åsikter.

Studiens syfte var att undersöka och fördjupa kunskapen om elevinflytande i grundskolan ur ett elevperspektiv. Utgångspunkten är Skolinspektionens Skolenkät VT 2015 som visade på äldre elevers låga grad av inflytande och med pragmatismen som teoretiskt perspektiv. Genom intervjuer med tio elever i grundskolans F-3 undersöktes huruvida eleverna anser inflytande som en viktig del i skolan samt vilken form av inflytande eleverna får eller önskar att de skulle ha. Resultaten visade på ett relativt litet inflytande för eleverna och att det inflytande som finns sker i olika grad och i olika miljöer i skolan. Slutsatsen är att elevinflytande är lågt även i grundskolans F-3.

Skollagen fasställer att eleverna ska ha rätt till inflytande över undervisningen och ska ges möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör dem. Skolans mål är att varje elev ska ta ett personligt ansvar över sina studier och få förutsättningar att successivt öka sitt inflytande över sin utbildning. När eleverna får möjlighet till medinflytande och skolarbetet har en demokratisk utformning kan de ges möjligheter att utveckla demokratisk kompetens. Tidigare forskning har lyft fram att lärarens förhållningssätt är avgörande för elevers möjligheter till inflytande, deras upplevelse av delaktighet och utvecklandet av deras demokratiska kompetens. Den här studien syftar till att dels undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver begreppet elevinflytande och hur de arbetar med elevinflytande i undervisningen och dels vilka erfarenheter de har av arbete med elevinflytande i samhällskunskapsundervisningen. John Deweys teorier om pedagogik och demokrati är den teoretiska utgångspunkten och pragmatismen utgör den underliggande handlingsfilosofin som ett sätt att undersöka världen utan att ge läsaren några slutgiltiga lösningar.   Studien är baserad på intervjuer med sju lärare på fyra kommunala grundskolor som alla arbetar inom samma kommun. Genom intervjuer var målet att söka förståelse för lärarnas arbete med och erfarenheter av elevinflytande. Ett hermeneutiskt perspektiv är den övergripande vetenskapliga inriktningen som handlar om att tolka, förstå och förmedla.   Resultatet i studien ringade in fyra teman som framträder efter genomgång av materialet. Begreppet elevinflytandet beskrivs av lärarna, att det innebär att eleverna ska kunna vara med och påverka, få sin röst hörd och att de känner delaktighet. Det öppna och trygga klimatet blir grunden för att eleverna ska kunna uttrycka sin åsikt och på så sätt skapas mer plats för elevinflytande. När lärare lyssnar in och synliggör inflytande för eleverna, så skapas förutsättningar för att eleverna också upplever att de har ett inflytande. Syftet med elevinflytande är att eleverna successivt ska utvecklas till ansvarstagande samhällsmedborgare. I samhällskunskapen blir det tydligt när lärarna beskriver sitt arbete med den formella demokratiundervisningen, samt klassråd som en del i elevernas möjligheter till inflytande. Slutsatser från studien är att lärarens inställning till elevinflytande har stor betydelse i dennes aktiva val av arbetssätt och arbetsformer, i att möjliggöra inflytande och delaktighet. Elevinflytande kan också bidra till utvecklandet av elevers demokratiska kompetens och som lärare handlar det om att försöka ge eleverna redskapen för att kunna påverka, därefter är det upp till eleven själv att vilja påverka.

Elevdemokrati är ett vanligt använt uttryck, men är skolan verkligen demokratisk? I detta arbete har jag sökt ta reda på om och när den i så fall var/är det. Detta är gjort med utgångspunkt i läroplanerna från 1980, 1994 och 2011 utifrån Robert Dahls fem demokratikriterier; av vilka alla måste uppnås för att uppnå en idealdemokrati. Resultatet visar att alla tre läroplaner uppfyller samma tre demokratikriterier: effektiv delaktighet, upplyst kunnande och inkludering uppnås i samtliga, medan kontroll över dagordningen och politisk jämlikhet inte uppnås i någon av dem. Att kontroll över dagordningen inte uppnås är inte förvånande, då den kan tänkas krocka med skolplikten, men att politisk jämlikhet inte gör det är mer oväntat och kan orsaka problem för samhällskunskapsläraren.

Detta examensarbete handlar om elevers upplevelse av inflytande på fritidshemmet. Undersökningen syftar till att studera vilken uppfattning elever i fritidsverksamhet har om sitt inflytande i verksamheten och om de upplever att den förändrats eller ökat i förhållande till att de blivit äldre. Avstamp görs i skollagen och Skolverkets styrdokuments formuleringar som beskriver elevernas rätt till inflytande i fritidshemsverksamheten och att inflytandet ska vara anpassat efter ålder och mognad. Studien är framarbetad utifrån ett elevperspektiv. Empirin utgörs av halvstrukturerade intervjuer med fyra fritidshemselever i åldern tio till elva år som analyseras utifrån Harts och Shiers teorier om delaktighet. Resultatet av studien visar att eleverna på det aktuella fritidshemmet upplever att inflytande handlar om deras möjlighet att få välja vilken aktivitet de vill delta i, snarare än att få påverka fritidshemsverksamhetens innehåll. De möjligheter till inflytande som tas upp av eleverna i denna studie är mest de som sker i det informella mötet med de vuxna på fritidshemmet. Inflytandeförhandling och villkorat inflytande, i betydelsen att eleverna måste uppfylla vissa saker för att förtjäna sin delaktighet, beskrivs av eleverna. Resultatet visar även på en upplevd frånvaro av formella kanaler där eleverna kan utöva inflytande. Vidare framgår att eleverna i viss mån upplever att deras inflytande ökat i förhållande till att de blivit äldre och då i mening att personalens tillit till elevernas ansvarstagande har ökat. Slutsatsen som dras, utifrån Harts och Shiers delaktighetsteorier, är att eleverna på detta fritidshem inte har något reellt inflytande i verksamheten.